Untitled Document

Av:Bosse Andersson

 

Muntlig berättartradition möter
digital teknik

Varje år bjuder Göteborgs Filmfestival på många intressanta seminarier för pedagoger under Skolbiodagen. Ett av årets seminarier handlade om digitalt berättande – Digital storytelling.

Julia Granath från Film i Skåne presenterade bakgrunden, de bärande idéerna för digitalt berättande och visade inspirerande fi lmer som på ett bra sätt illustrerade konceptet.

Vad är det som är speciellt med Digital storytelling och som skiljer det från multimediaproduktioner i allmänhet?

En grund är att historierna bygger på människors personliga berättelser, att de är korta – ungefär som populärmusik i längd – att man använder stillbilder, rörliga bilder, musik och/eller miljöljud, berättarens röst samt att dessa ingredienser förs samman och redigeras till en kortfi lm i ett program som Moviemaker eller Imovie.

digital nutid
Genom vår historia har berättandet varit centralt för att föra vidare erfarenheter och kunskaper både på ett personligt och samhälleligt plan. Varifrån kommer vi, vilka är vi, vart är vi på väg? Det muntliga berättandet har skett på ställen som vid lägerelden, på torgen, vid nattningen av barnen, vid köksbordet och i klassrummet.

Var tid har sina former för att stödja berättandet och distribuera dem. Under min barndom var mor- och farföräldrars fotoalbum och morfars smalfilmer källor som födde många berättelser om vår släkt och dess historia.

Under de första åren i skolan var bildplanscher, kartor och bildband stöd för frökens berättelser. Numera samlas vi kring datorn eller framför en storbildstv eller projiceringsduk i skolan och och i hemmen för att ta del av nutidens berättelser.

Digital storytelling har sitt ursprung i San Fransisco. Starten var i början av 1990-talet och det har nu vuxit till något som kan betraktas som en rörelse. I Sverige erbjuder organisationer som Film i Skåne och Film Stockholm kurser för lärare i metodiken kring digitalt berättande.

stöd för berättelsen
– Det finns så mycket bra historier som människor bär på och nu kan vi göra personliga historier starka med stöd av digital teknik. Ett tips är att börja med att skriva ner ett manus och samla bilder till berättelsen, sa Julia Granath. Muntlig berättartradition digital teknik

Som stöd till manusarbetet finns sju element inom Digital Storytelling.

  • Poängen – berättelsen ska ha en poäng och ett budskap.
  • Dramaturgin – avslöja inte poängen i början utan bygg upp en spänning som gör att vi sitter kvar och lyssnar till slutet.
  • Det känslomässiga – skapa igenkänning som gör oss emotionellt berörda
  • Den egna rösten – den är personlig, säger något om berättaren och skapar närhet till åhörarna
  • Ljudillustrationer – musik och miljöljud är viktiga för att skapa stämning
  • Disposition – redigering av bilder och ljud är central. Till exempel så skapar snabba klipp eller långa sekvenser helt olika upplevelser. Berätta inte vad åhörarna ser, vi ska inte skapa en bildvisning. Julia ger rådet att förmedla känslor, inte det uppenbara, samt att snåla med bilderna – att vara ekonomisk i berättandet.
  • Tempot. Det sjunde och sista elementet behandlar tempot. Rytmen i historien är central för att behålla åhörarnas intresse vid liv.

I samtal med pedagoger i publiken efter Julia Granaths seminarium visade det sig att många av dem kände sig inspirerade att testa digitalt berättande med sina elever.

enkel utrustning
Vad behöver man i skolan för utrustning för att kunna arbeta med Digital storytelling? I sin enklaste form räcker det med en digitalkamera och/eller en bildskanner för att läsa in foton eller bilder som eleverna skapat själva samt en mikrofon för att tala in berättarrösten. Tillgång till en digital videokamera tillför berättandet en ytterligare dimension.

Av mjukvara behövs ett videoredigeringsprogram, ett bildbehandlingsprogram och ljudredigeringsprogram. Har ni Windows XP i era datorer ingår Moviemaker som fungerar bra som redigeringsprogram för filmen och Macägare brukar ha tillgång till Imovie som fyller samma funktion.

För er som vill ha tips om fri programvara och manualer till att arbeta med ljud och bild så har Multimediabyrån resurser för dessa ändamål.

elevernas berättelser
Nu brukar handhavandet och eventuella tekniska problemen lösa sig. Eleverna har i regel god kompetens inom dessa områden och de är dessutom goda problemlösare.

Lärarens främsta uppgift är att locka fram elevernas personliga berättelser och få dem att våga föra fram dem samt att ge dem en trygghet i berättandet genom att stötta dem i tillämpningen av de sju elementen.

 

Bosse Andersson

artikel.länkar

Länkar till digitalt berättande Digital Bridge är en ideell förening vars ändamål är att främja utvecklingen av digitalt berättande och digital storytelling i Skandinavien. Webbplatsen bjuder på länkar, filmer och historik inom området: www.digitalbridge.nu

Film i Skåne är ett regionalt resurs- och produktionscentrum för film och video vars uppdrag är att främja filmverksamhet i Skåne: www.filmiskane.se

Film Stockholm är Stockholms läns kunskapscentrum för film och nya medier. Organisationen arrangerar kurser för lärare i bland annat digitalt berättande: www.filmstockholm.se

Digitala historier – Lärarhandledning:
www.filmstockholm. se/pedagogik/pdf/Digitala_historier_ 2004.pdf

Center for Digital Storytelling, Berkeley University är organisationen som startade rörelsen. På webbplatsen finns tips, artiklar, länkar och annat smått och gott: www.storycenter.org

Capture Wales, digitala berättelser med vanliga människor i Wales om familj, minne, passion och så vidare. Berättelserna och webbsajten är ett resultat av ett projekt i samarbete med BBC och Daniel Meadows: www.bbc. co.uk/wales/capturewales

BBC har också anordnat workshops runt om på andra platser i England för att låta människor berätta sina historier digitalt: www.bbc.co.uk/tellinglives/

Multimediabyrån har handledningar, kurser och tips om datorn för skapande arbete: www.multimedia.skolutveckling.se



Datorn i Utbildningen nr 1 2005. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 1 - 05]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 050227