INTERAKTIVA SKRIVTAVLOR GÖR ENTRÉ
I NORDEN:
Lärarnas ögon glittrar
Ann-Charlotte Markman,
rektor på Rösjöskolan
i Sollentuna,
har i många år varit
skeptisk till interaktiva
skrivtavlor.
– Ja, ja. Ni undervisar
på ert sätt,
tänkte hon när
lärare på Rösjöskolans
engelska
vänskola entusiastiskt
förevisade
klassrummens nya
tavlor.
I dag har hon ändrat
uppfattning och Rösjöskolan
installerar nu
interaktiva skrivtavlor i
alla klassrum.
Rösjöskolan i Sollentuna, strax norr om
Stockholm, är en kommunal friskola.
Skolans styrelse består av föräldrar och
lärare, med en majoritet av föräldrar, och
är en egen nämnd direkt under kommunstyrelsen.
På skolan finns år F-6, fritidsverksamhet
och särskola. Skolan ligger
i ett invandrartätt område och de flesta
eleverna kommer från närområdet.
För drygt tio år sedan var Rösjöskolan
en nedsliten skola med vikande elevantal
och dålig ekonomi. I dag ser det annorlunda
ut. Rösjöskolan gjorde som många
företag, satsade sig ur krisen. Några av de
saker som skolan satsat extra mycket på
är det som man kallar sina fyra hörnstenar:
ett väl fungerande bibliotek för att
stimulera elevernas läsning och för att
möjliggöra ett kunskapssökande arbetssätt.
Skapande verksamhet, natur och
miljö är andra hörnstenar. Och datorer
– för att eleverna skall kunna utnyttja
fördelarna med datorer och kommunikationsteknik.
interaktiva skrivtavlor
Den senaste satsningen är interaktiva skrivtavlor. De första tio installerades
i oktober förra året och nu vill skolan fortsätta att skaffa
tavlor till samtliga klassrum.
Rektor Ann-Charlotte Markman har
förvandlats från skeptiker till entusiastisk
förespråkare för interaktiva skrivtavlor.
– Men vi använder dem inte på samma
sätt som engelsmännen. Vi arbetar
mycket gemensamt, lärare och elever,
vid tavlorna.
Det är dyrt att investera i interaktiva
skrivtavlor, men med en tavla i klassrummet
behövs ingen tv, video, dvd,
projektionsduk och inga kartor, påpekar
Ann-Charlotte Markman.
–Vi har tillgång till hela Internet. URprogram
kan laddas ner. Möjligheterna är
nästan obegränsade, säger Ann-Charlotte
Markman.
lärare med överblick
Det är lätt att se de interaktiva skrivtavlorna som lärarens
verktyg. Men det är i hög grad också elevernas. Det som har
hänt på Rösjöskolan är att lärarna har bytt perspektiv.
Genom att de kan styra tavlan via en bärbar ”platta” slipper
lärarna att vända ryggen mot eleverna. Ofta står de längst
bak i klassrummet och kan samspela med elever som står och arbetar vid
tavlan.
– Det ger en annan överblick över
klassen och barnen kan vara aktiva och
samspela framför tavlan. Högstadielärare
som ofta bygger upp mycket på tavlan får
helt nya möjligheter.
Att säga att lärarna på Rösjöskolan
uppskattar det nya verktyget är nästan
att ta till i underkant.
– Mina lärare bara glittrar med ögonen,
säger Ann-Charlotte.
Och bättre betyg är väl svårt att sätta.
visuellt verktyg
– Vi har upptäckt att material som de har gått igenom med tavlan
det sitter. Vi märker en skillnad. Och tavlan är ett visuellt verktyg
vilket är särskilt bra för de barn som är mer visuella,
säger Ann- Charlotte Markman.
Till de interaktiva skrivtavlor som
Rösjöskolan valde hörde ett riklig samling
av färdiga pedagogiska program.
Programmen är på engelska och en del har
lärarna översatt, men inte allt.
– Vi bryr oss inte om att översätta allt.
I stället blir det ett sätt att låta engelskan
komma naturligt.
En av Ann-Charlotte Markmans favorittillämpningar
är det verktyg som finns för
att träna klockan.
– På tavlan kan barnen själva ställa
in
klockan och pröva olika möjligheter. Alla
våra tvåor kan klockan nu. Det gick på
ett litet kick.
I matematiken arbetar lärarna med att
lägga upp hela matematikkursen från
förskoleklass till år 6 på ”blad” till de
interaktiva skrivtavlorna.
– När barnen till exempel tränar på
hur
mycket en fjärdedel och en halv är och
vad som är skillnaden, kan de själva dra
delarna och pussla ihop dem på tavlan.
Genom att det som skrivs och visas på
tavlan kan sparas i datorn kan lärarna när
lektionen är slut skriva ut det som klassen
har gått igenom.
Ett annat exempel på användningsområde
är när elever med rötter i andra länder
enkelt kan använda tavlan som stöd för att
berätta för de andra om sitt land. De kan
skriva, berätta, via Internet visa kartor
och webbsidor och egna bilder på tavlan
– samtidigt.
attityder och mobbning
Rösjöskolan jobbar mycket aktivt med
frågor kring attityder och mobbning.
De interaktiva skrivtavlorna har tillfört
en extra dimension i det arbetet. Skolan
har skaffat två klassuppsättningar av en
utvecklad form av de gamla mentometerknapparna
som finns som tillbehör till
tavlorna och de används flitigt vid olika
värderingsövningar.
– Det är suveränt när man diskuterar
känsliga saker.
Lärarna kan till exempel visa en filmsnutt
och fråga eleverna om de tyckte att
det personen i filmen gör är rätt eller fel.
På en sekund finns elevernas val på tavlan
i form av till exempel ett stapeldiagram.
Läraren kan sedan direkt gå vidare med
frågor om varför barnen tyckt att det var
rätt eller fel.
– I vanliga fall är det lätt att barnen
påverkas av varandra. Att de tycker samma
sak som de som är populärast i klassen. Nu
hinner ingen se vad andra i klassen trycker
på för knapp. Och lärarna får en direkt
respons som de kan gå vidare med.
tid för förberedelse
Lärarna på skolan anser att det har varit enkelt att komma igång
och arbeta med de interaktiva skrivtavlorna. Några har varit på
kurs och även besökt Rösjöskolan vänskola i England
för att följa hur de arbetar. Nu utbildare de varandra.
Men det krävs tid för förberedelser. Att
förbereda hela matematikkursen på ”blad”
till tavlorna tar tid. Att lägga upp hela
grammatikavsnitt på motsvarande sätt,
som Rösjöskolan har gjort, tar också tid.
Men när grundarbetet väl är gjort kan det
användas om och om igen. En annan utmaning
är att utveckla sättet att använda det
nya verktyget på och att utforska potentialen.
Och till det behövs tid.
Rösjöskolan har löst det genom ett rullande
schema där två lärare är lektionsfria
varje fredag förmiddag och då i stället
arbetar i datasalen, där en av tavlorna
finns, för att utveckla nytt material till
tavlorna. Då går Ann-Charlotte Markman
och skolans biträdande rektor in och vikarierar
i klasserna, vilket också blir ett sätt
för dem att hålla en kontinuerlig kontakt
med barnen och undervisningen.
