En central fråga i den senaste tidens
mediedebatt om dator och surfplattor
i skola, har varit hur läs- och skrivundervisningen
kan ges nya möjligheter.
När treåringen idag börjar skriva – gör
hon det på mobil eller pekplatta, självklart.
Och föräldern messar nyårshälsningen.
Skrivandet har helt enkelt fått en renässans.
Kan vi gå runt sex-sjuåringens
motoriska svårigheter att med handen
forma skrivtecken i skolstarten och
med datorskrivande ge alla elever möjlighet
att knäcka skriv- och läskoden
tidigare, skriva mer och bättre – till
och med för hand?
Arbetssättet skriva sig till läsning
utgår från att eleverna skriver egna
texter, läser dem och delar med andra.
Ökar vi motivationen för läsandet -
och för lärandet? Kan vi ta bättre vara
på elevers kreativitet med moderna
verktyg och nya arbetsätt? Ger vi
också läraren möjlighet att ge varje
elev anpassad undervisning?
Guldäpplevinnarna Mona Wiklander
från Sandviken och Erica Lövgren
från Piteå drar fulla hus landet runt
och DIUs artiklar sedan 2004 väcker
ett starkt intresse som bara fortsatt
växa. Skolarbetet med datorskrivande
har nu åtskilliga år på nacken. Vad
säger oss den erfarenheten?
Forskning
När forskare som Mats Myrberg i tv
säger att det saknas forskning, har
han en poäng, men skuggan faller
främst på forskarna själva. Det har nu
pågått arbete på många skolor i mer
än fem år. Forskare har välkomnats
att följa denna verksamhet, ge den
återkoppling och belysning. En del
studier finns, främst amerikanska,
på närmare håll Arne Tragetons, ett
antal finska, liksom ett halvdussin
magisterarbeten i Sverige. När många
hundra pedagoger – många med djup
erfarenhet – tar sig an nya arbetssätt,
finns det all anledning att studera
verksamheten!
Enkät
Vi som länge drivit frågorna gjorde
med anledning av debatten en snabbenkät
för att lyfta fram några av lärarnas
erfarenheter i debatten. Vi ställde
sex enkla frågor kring arbetet med att
skriva sig till läsning till ett nätverk
med lärare. Efter en vecka hade 390
lärare svarat på enkäten, alla med
minst 1-2 års erfarenhet av arbete
med att skriva sig till läsning, 40%
med minst tre års erfarenhet.
Mest påfallande enligt svaren är att
elevernas språkliga utveckling stimuleras.
Mer än nio av tio (94 procent)
observerar att barnens motivation
ökar, liksom att den språkliga utvecklingen
får en skjuts av datorskrivande,
bland annat genom fler samtal barnen
emellan, om språk och text.
Lärarna anser vidare att eleverna
skriver bättre, men också lär sig snabbare.
Kvalitén på skrivandet höjs anser
85 procent, och både läsande och
skrivande utvecklas snabbare menar
tre av fyra. Lika många anser att minst
hälften av skrivaktiviteterna i åk 1
borde vara datorskrivande.
Enkäten tyder alltså på att det
i första hand är motivationen och
kvalitén som ökar, när man byter arbetssätt
och tar in moderna verktyg. I
andra hand går det fortare. Det här är
starka argument för lärarna att vidareutveckla
arbetssättet.
Åtskilliga politiker har sökt upp
pedagoger för att få egna intryck av
nya arbetssätt med stöd av dator. De
har velat bilda sig en egen uppfattning
på basis av elevers och lärares arbete
och resultat. Och blivit både gripna
och imponerade. Viktigare än att Jan
Björklund får en Ipad är besök hos
de pedagoger som gör underverk tillsammans
med eleverna.
Rörelsen kring skriva-sig-till-läsning
har bara fortsatt att växa. Den är,
liksom datorn och internet, knappast
en modefluga. Utan stöd av centrala
bidrag eller av forskare har praktikerna
låtit sin beprövade erfarenhet
styra. En profession ska stödja sig på
vetenskap och beprövad erfarenhet.
Vi väntar nu på vetenskapen. Den beprövade
erfarenheten är en stark kraft
och en röst värd att lyssna till!
Peter Becker & Erica Lövgren
E-post: peter.becker@diu.se, erica.lovgren@gmail.com
Peter Becker chefredaktör och koordinator för Framtidens lärande. Erica Lövgren är Läs och skrivutvecklare i Piteå kommun och samordnare Nationellt Centrum för Språk-, läs och skriv i Norrbotten
Mer om skriva sig till läsning
Mer om skriva sig till läsning och nätverket: länk.
