Forskaren Christian Lundahl och Vetenskapsrådet nyanserar samtalet
Omdömen - det handlar om mer än
för och emot betyg
I januari 2015 presenterades en rapport
om betyg och bedömning utifrån
en genomgång av aktuell forskning i
ämnet. Christian Lundahl, professor vid
Örebro Universitet, har lett arbetet med
forskningsöversikten. En av slutsatserna:
bedömning bör vara formativ för att
stödja lärande och utveckling.
Det viktigaste vi kan visa är att bedömning,
när den är knapp, får negativa
konsekvenser för svagpresterande
elever medan den för andra elever
inte ger någon effekt alls, beskriver
Christian Lundahl.
Till knapp information hör siffror
och bokstäver, det vill säga, betyg.
Bristen är att det inte följer med
någon ytterligare information annat
än siffran/bokstaven. Istället bör återkopplingen
för att stödja lärandet vara
fylligare, så att den synliggör lärandet
på olika sätt.
–När lärare lyssnar på eleverna
och feedbacken är inriktad så att
eleven förstår hur den ska komma
längre, så är den effektivare, framhåller
han. Vi ser det tydligt, att formativ
bedömning spelar roll för alla elever,
betonar han.
Självkänsla och motivation
Tanken om att motivationen drivs av
antingen piska eller morot hittar man
få belägg för. Däremot förefaller det
vara så att upprepade dåliga resultat
för en elev gör att det går sämre och
sämre. Betyg är inte rätt medicin för
den lågpresterande eleven.
– Självkänslan skadas om du inte
tror att du kan klara skolan, framhåller
Christian Lundahl. Man behöver
ha en optimistisk syn på sina möjligheter
att klara skolarbetet, menar han.
Christian Lundahl menar också att
en utvärdering av nuvarande betygssystem
bör göras och vill bidra med
kunskap för att nyansera samtalet till
att handla om mer än för och emot
betyg.
– Vi bör diskutera om betyg ska
ges i alla ämnen eller på samma sätt
i alla ämnen samt om vi kan hitta
bättre betygsgrader, förslagsvis sådana
som är vanliga i annan kvalitetsbedömning
– otillfredsställande, goda,
utmärkta och så vidare, framhåller
han. Självklart behöver man också
utvärdera betyg i årskurs sex innan
betyg införs i årskurs fyra, menar han.
På två områden är betyg också bra.
– När det gäller att tydliggöra
förväntningarna, att det finns kunskapskrav
och vid intag till högre
utbildning är betyg rättvisare än högskoleprovet,
säger han.
Formativ bedömning
Utgångspunkten för den bedömning
som kallas formativ var att man tittade
på vad de lärare gör i sin undervisning
som leder till goda resultat
hos eleverna. Några saker framträder.
– De är lyhörda för vad som sker
i klassrummet och de är observanta
på elevernas reaktioner och beredda
att förändra sin undervisning till de
behov som finns, förklarar han. De
hjälper också eleverna att reflektera
över sina insatser, menar han.
Ett första steg kan vara att inte låta
eleverna räcka upp handen när de vill
svara, utan bara när de har frågor.
Det har visat sig att det ofta är
samma 20 procent som räcker upp
handen vilket ger läraren den kanske
felaktiga signalen att alla har förstått,
beskriver han.
I själva verket leder det till att
övriga blir passiva och tappar intresset
för lärandet. Istället behöver ett
systematiskt arbete bedrivas där såväl
analoga som digitala verktyg används
för att fånga upp alla elevernas svar.
– Man behöver jobba med att synliggöra
hela klassens tankar, framhåller
han. Det är också viktigt att lärare
utvecklar sin skicklighet i att ställa bra
frågor och vid rätt tillfälle, säger han.
Han ser en stor potential i att gifta
ihop möjligheterna den digitala tekniken
ger med formativ bedömning.
Digitalt stöd
Skolverket står bakom en satsning
som Christian Lundahl varit med om
att ta fram, en fortbildnings-MOOC
med 13000 deltagare. Den vänder
sig till lärare i årskurs 4-6 och nås på
adressen www.llw.se. Kursen beräknas
ta 40 timmar i anspråk, är öppen
för alla och man kan gå den individuellt.
– Man bör hålla på minst en
termin, gärna 2-3 terminer eftersom
det tar tid att utveckla sin formativa
bedömningskompetens, säger han.
Det räcker inte att läsa sig till
kunskaperna utan man behöver jobba
aktivt, våga prova nya saker.
– Dessutom behöver man samtala
med kollegor om vad som händer om
man till exempel byter ut prov mot
andra typer av uppgifter, framhåller
han.
När det gäller prov finns en tydlig
förändring att göra:
– Lägg ett större prov efter cirka
3/4 av tiden så finns det tid kvar för
eleverna att förbättra sig, menar han.
Gör sedan en viktad bedömning där
elevens resultat är genomsnittet av
vad den kunde vid första provtillfället
och vid slutet, föreslår han.
Det finns också en grupp på Facebook
som heter ”Bedömning för
lärande” där lärare byter tips och erfarenheter
med varandra. UR har på
YouTube precis släppt filmmaterialet
”Orka plugga”, där kunskapskraven
presenteras för eleverna. Men bedömning
av de icke-textliga uttrycken –
såsom film, ljud, bild, allt det som den
digitala tekniken möjliggör, hur går
det med dem?
Estetiska lärprocesser och
samarbete över ämnesgränser
– Det är komplexa saker som ska
bedömas i alla ämnen men det finns
erfarenhet av just detta i de praktiska
och estetiska ämnena, framhåller han.
En annan förändring har varit att
det också tillkommit mer teoretiska
inslag i de tidigare praktiska ämnena
såsom slöjd och idrott.
– Lärare behöver ta hjälp av varandra
och samarbeta över ämnesgränserna,
menar han. Den digitala
tekniken gör det möjligt att få syn på
processen, vad som har hänt från första
utkastet till färdig text exempelvis,
beskriver han.
Det blir även enklare att dokumentera
med en kamera och det ger
många möjligheter till att reflektera
tillsammans med eleverna.
Bedömning.
– Att finnas med i den digitala världen
i form av bloggar, Wikis eller i
något annat forum, handlar om autenticitet,
framhåller han. Det eleven
producerat läses och bedöms av andra
än äraren och det gör att eleven kan
uppleva att det blir mer på riktigt,
betonar han.
Det finns också en förhoppning
när det kommer till betyg och eller
bedömning som Christian Lundahl
vill lyfta fram.
– Jag tror vi kommer att gräva ner
stridsyxan i betygsfrågan och se mer
nyanserat på den. I en snar framtid
tror jag dessutom att vi endast kommer
att prata om bedömning och då
vara på det klara med när den summativa
är användbar och när den formativa
är att föredra, säger han.
MONICA ESBORN
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.