Aktuell status: Nationell strategi kring digital kompetens i skolan
Alla elever ska få möjligheten
att bli digitalt kompetenta
Det har snart gått ett år sedan Skolverket
i april 2016 lämnade över sina
förslag på nationella strategier för skolans
digitalisering till regeringen. En för
grundskola och förskola och en för gymnasieskola
och vuxenutbildning.
Sedan dess har en stående fråga
från lärare, skolledare, förvaltningar
och lokalpolitiker varit: Vad händer
med den nationella strategin?
Under Bett-mässan arrangerade
Skolverket seminarier i London kring
de nationella IT-strategierna och hur de
ska omsättas i praktiken.
Något besked om frågan när besluten
formellt fattas fick inte deltagarna på
Skolverkets seminarier i London, däremot,
att Skolverket har fått beskedet
att arbeta som om så var fallet.
Skolverket pekar på att det finns
stor spridning när det gäller såväl tillgång
till teknik som kompetens mellan
olika kommuner i landet, därför
har man i strategierna formulerat en
vision att nå senast år 2022.
– Alla barn ska ha möjlighet att
utveckla en adekvat digital kompetens
och för det behöver man förstås ha
tillgång till tekniken, säger Peter Karlberg,
undervisningsråd på Skolverket.
Fram till 2022 har kommunerna
på sig att se till att förutsättningar
finns för detta. För de flesta elever
handlar det om att få tillgång till en
egen digital enhet som de kan använda
både i skolan och hemma.
I visionen för 2022 gäller också att
skolan ska präglas av att digitaliseringens
möjligheter tas tillvara så att
de digitala verktygen och resurserna
bidrar till att resultaten förbättras och
verksamheten effektiviseras.
Digital kompetens – vad är det?
I den nationella strategin gör man
ingen tydlig definition av begreppet
digital kompetens. Och det gör man
av en anledning:
– Vi behöver hela tiden föra en
diskussion om vad som ligger i digital
kompetens eftersom den digitala
verkligheten ständigt kommer att förändras.
Det viktiga är att skolväsendet
ska ta tillvara på de möjligheter digitaliseringen
ger och att det inte ska ha
någon betydelse i vilken skola en elev
går, säger Peter Karlberg.
Tillgänglighetsfrågorna och att ha
en personligt utformad utrustning är
en central fråga i sammanhanget och
därför vill Skolverket att Specialpedagogiska
skolmyndigheten ges resurser
så att lärare i alla kommuner får
tillgång till stöd.
Införandet av digitala nationella
prov är ytterligare en fråga som påverkar
takten i digitaliseringen av
skolorna.
– Det skulle öka trycket på digitaliseringen
och vore positivt för
utvecklingen, säger Peter Karlberg.
Programmering i kursplanerna
Den nationella strategin påverkar
även läroplaner, ämnesplaner och
kursplaner. Ett arbete pågår med att
bearbeta dessa så att det blir tydligt att
digitala verktyg ska användas.
Det har funnits en del vägval, till
exempel att bestämma hur programmering
ska komma in. Diskussionen
har handlat om ifall det ska skapas
ett nytt ämne eller om det ska läggas
in i alla ämnen. Efter en omfattande
process landade man i att programmering
blir ett inslag i flera ämnen.
En viktig fråga har handlat om att
identifiera och formulera hur progressionen
ser ut.
Kompetensutveckling
Skolverket arbetar för närvarande
med två olika kompetensutvecklinginsatser
en som riktar sig till skolhuvudmän
och skolans ledning och en
som riktar sig till lärare. I båda insatserna
ingår att ta fram webbaserat
kompetensutvecklingsmaterial.
Det är avgörande att hela styrkedjan,
från den politiska ledningen,
förvaltningsledning och skolledning
driver på för att digitaliseringen ska
kunna ske på ett likvärdigt sätt.
– Du måste själv ha kompetens när
det gäller digitaliseringen för att vara
framgångsrik i din roll i styrkedjan,
säger Lars Lingman, undervisningsråd
och ansvarig för frågor om skolledare
och it i skolan.
En del i det kommande kompetensutvecklingsmaterialet
för skolhuvudmän och skolledare tar upp
frågor kring kartläggning av nuläget,
digitalisering av samhälle och skola
samt digitala ekosystem. Denna del
leder fram till att deltagaren har en
utvecklingsplan för sin enhets eller
organisations digitalisering. Del två
riktar konkret in sig på själva förändringsledningen.
– Det handlar om hands-on och
genom olika ledarhandlingar använda
materialet direkt i sin egen kontext i
sin styrkedja, säger Lars Lingman.
– Materialet utformas så att det
hela tiden kan vidareutvecklas eftersom
vi ser digitaliseringen som något
som ständigt kommer att pågå och
förändras, säger Lars Lingman.
Material för lärare
Delar av det stöd- och utbildningsmaterial
som tas fram för lärare har
redan publicerats. Det innehåller
kommentarsmaterial, diskussionsunderlag,
stöd för lärare i form av kompetensinventering
och kompetensutvecklingsmaterial.
Skolverket har
utvecklat en lärportal, där digitalisering
är en ingång och att undervisa i
tekniktäta klassrum ett av områdena.
En viktig fråga i sammanhanget,
och som inte Skolverket råder över, är
lärarutbildarnas digitala kompetens.
Hur ser man till att lärarstudenter
under sin utbildning i tillräckligt hög
grad förbereds för ett arbetsliv i en
tekniktät skola?
– Det skulle behövas ett lärarlyft
för universitetslärare. Lärare inblandade
i lärarutbildningen borde ha
ett krav på sig att arbeta med dessa
frågor, var ska annars våra nya lärare
lära sig detta, säger Tina Lindahl, utbildningshandläggare
vid Göteborgs
universitetoch en av deltagarna vid
Skolverkets Londonseminarium om
den nationella strategin.
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.