Gabor Harrer
gabor.harrer@finska.su.se
"Repetitiv synkron imitation":
Effektivare språkundervisning med ny metod
Notera begreppet Repetitiv synkron imitation, RSI. Det står för en ny metod för språkinlärning som har utvecklats av främst Gabor Harrer vid Finska institution-en, Stockholms universitet.
RSI-metoden är en språkoberoende, multimediabaserad metod för inlärning av uttal och prosodi (satsrytm), och kan genom sin betydligt större effektivitet i inlärningssammanhang komma att ersätta de traditionella eftersägnings- övningarna.
Metoden vidareutvecklas nu i ett treårigt projekt som stöds av Högskolans Grundutbildningsråd.
Grundidén för RSI-metoden utvecklades på 1980-talet för svenskundervisning för invandrare och visade sig mycket lovande för utvecklingen av de muntliga färdigheterna i svenska för studenter med andra modersmål. Motsvarande positiva erfarenheter har gjorts när metoden använts i undervisning i ungerska och finska.
RSI-metoden bygger på generella pedagogisk-teoretiska insikter som inte är språkspecifikt relaterade. Metoden är också användbar för olika språkliga färdighetsnivåer.
Repetitiv synkron imitation
Repetitiv synkron imitation, RSI, kan beskrivas som repetitiv skuggning av korta talsekvenser med pauser emellan. I denna typ av skuggning riktas elevens uppmärksamhet enbart på samordning av talproduktionen med modellrösten och eleven distraheras inte av uppgiften att, som i vanlig skuggning, också försöka förutse de kommande orden.
Modellrösten och elevens talproduktion, framförallt efter många repetitioner, kom att överensstämma så väl att det blev nödvändigt att införa beskrivningen synkron imitation, i stället för skuggning, inte minst för att leda elevernas associationer i rätt riktning redan från övningens början.
Feedback vid RSI
I motsats till traditionella uttalsövningar används i RSI en kroppslig förnimmelse som feedback. Förnimmelsen är välkänd i många sammanhang där personer får lyssna på och producera ljud som liknar varandra men där det finns en viss typ av rytmisk förskjutning mellan ljuden. Det kanske mest välkända är kanonsången, där de som sjunger andra stämman får anstränga sig för att inte falla in i första stämman. Interferensen används i detta fall som ett musikaliskt uttrycksmedel och är önskvärd.
I flera andra sammanhang uppfattas fenomenet som en oönskad effekt. Bland ljudtekniker är det välkänt att försenad auditiv återkoppling, det vill säga att talaren hör sig själv några tiondels sekunder senare, kan resultera i svår stamning även hos rutinerade talare.
Interferensen mellan modellrösten och elevens talproduktion vid RSI-träning resulterar i en liknande fysisk förnimmelse hos eleven. Det kan tvinga eleven att avbryta sin pågående övning eller att upprepa enstaka ord för att få bättre synkroni. Såväl avbrutna meningar som repetition av ord observeras lätt av eleven samtidigt med pågående talproduktion och blir en medveten feedback för eleven.
RSI som pedagogisk metod
I RSI-metoden har samtidigheten kombinerats med det repetitiva draget i uttalssammanhang. En övningsmening kan upprepas oavbrutet av datorn. Elevens uppgift är att försöka hänga med och tala exakt samtidigt med modellrösten.
Eleven har klarat av uppgiften om han/hon lyckas med detta flera gånger i rad. Eleverna uppmanas att härma och imitera modellrösten, till exempel intonation och röstläge. Detta medför att de lär sig även sådana uttalsdetaljer som de inte hunnit få en teoretisk beskrivning av.
Fel hos eleven i fråga om fonemlängd adderas. Det resulterar i att eleven avslutar meningen antingen tidigare eller senare än modellrösten. Tidsskillnaden mellan modellrösten och elevens talproduktion beskrivs av många som ett eko eller ekoliknande effekt.
Eleverna poängterar ofta den kroppsliga förnimmelsen av talet till exempel: "kroppskontakt med målspråket".
Anpassad hastighet
RSI-övningar som bygger på möjligheten att manipulera talhastigheten passar för mindre avancerade elever. I en annan typ av material jämförs olika eller snarlika talsekvenser. Denna typ av material har använts i uttalsundervisningen på avancerad nivå och i doktorandutbildning.
Elever i början av sina språkstudier har ofta problem med att synkronisera (eller säga efter) även relativt enkla meningar. I de traditionella uttalsövningarna löses detta ofta genom att modellrösten har en elevanpassad talhastighet, ofta med pauser mellan orden. I RSI har det utvecklats metoder för att manipulera talhastigheten på ett sätt som inte medför några större förändringar i ljudkvaliteten.
Effektiv tid
RSI-övningarnas teori och praktik kan läras ut under några lektioner. Några övningstimmar är tillräckligt för att tillägna sig metodens grunder och möjliggör självständig uttalsträning under lång tid.
Metoden är tidseffektiv. Vid traditionella eftersägningsövningar är eleverna aktiva 10-15 procent av den totala tiden medan eleverna vid RSI-träning ägnar mer än 80 procent av tiden till att tala och öva sig i att samordna talorganens muskler enligt målspråkets uttalsregler. Arbetet med imitationen och innötningen av enstaka meningar på målspråket hjälper eleven att uppmärksamma svårigheter i uttalet på egen hand och därigenom bli mottagligare för lärarinstruktioner vid lärarledda lektioner.
I musikundervisningen betraktas regelbunden självständig övning som en förutsättning för meningsfulla lärarledda lektioner. Vid varje ny repetition försöker eleven korrigera ett fel som utifrån hans eller hennes kunskapsnivå är förnimbart eller begripligt. Vid korrigeringen av en detalj blir andra detaljer mindre uppmärksammade vilket resulterar i nya fel som ska korrigeras vid ytterligare upprepning. Elevens uppmärksamhet växlar således mellan olika detaljer tills eleven har lärt sig att uttala "alla detaljer rätt", åtminstone alla detaljer som eleven för tillfället kan uppmärksamma som kännetecknande för en god imitation. Det är vanligt att kravet undan för undan höjs med elevens färdigheter i målspråket.
Individuell styrning
RSI ger möjlighet till en individualiserad uttalsträning där utmaningarna hela tiden är anpassade till elevens aktuella kunskapsnivå och tillfälliga uthållighet. Eleven kan själv bestämma över kravet för imitationens exakthet och får därigenom en känsla av makt – att kunna styra situationen. Den ständiga feedbacken och självstyrningen är viktiga komponenter i det positiva resultatet hos till exempel vuxna elever som i det traditionella språklaboratoriet och i lärarledda lektioner känner sig misslyckade.
RSI möjliggör instudering av autentisk uttalsmaterial eller material som ligger nära det, till exempel filmdialoger. Eftersom övningens målsättning är att imitera och eleven arbetar länge med samma meningar, är det viktigt att kunna erbjuda eleven material som passar för hans eller hennes läggning. Programmets utveckling kommer i framtiden att tillåta att eleven inte bara kan se och höra dialogerna utan också samtidigt instudera rörelserna under talakten.
Studenter på en mer avancerad nivå kan arbeta med till exempel jämförelser av uttalsvarianter, till exempel identifikation av skillnader mellan olika feltyper, talstilar etc. Instudering av skillnader mellan dialekter, talares ålder, kön, brytning samt olika frasering, litterära interpretationer av samma text har givit goda resultat.
Gabor Harrer, projektledare
Gabor Harrer
Finska institutionen, Stockholms universitet
106 91 Stockholm
tel: 08-16 15 82
e-post: gabor.harrer@finska.su.se
Datorn i Utbildningen nr 1 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
