Sverige behöver en skola i tiden, som arbetar med moderna digitala hjälpmedel och moderna arbetsformer
där alla elever och lärare har tillgång till egna verktyg.
Vad behövs för att förverkliga detta idag? Det behövs ledarskap – lokalt, kommunalt och nationellt.
Särskilt nationellt krävs ledarskap, visioner och styrning. Ett ledarskap som:
• målar upp visionen (den finns redan i praktiken på många håll – ta vara på den!)
• använder styrinstrument och
• uppmuntrar till modernisering av skolan – en skola för det 21a århundradet.
Regering och riksdag har för sin styrning av skolan fyra viktiga instrument
Styrdokument: Här måste finnas digital kompetens inskriven som en övergripande kompetens i
läroplanen. Liksom konkret i varje enskilt ämne. Digital kompetens refererar då till EU-kommisionens
åtta nyckelkompetenser. Där beskrivs digital kompetens som den fjärde nyckelkompetensen, vilken
handlar om konkret handhavande av digital teknik. Till det måste läggas de fyra sista nyckelkompetenserna
som handlar om moderna nätbaserade former för lärande och erfarenhetsutbyte. Alla dessa
måste föras samman till ett bredare digitalt kompetensbegrepp
Lärarutbildning: Här är en av flaskhalsarna för utvecklingen – att nyutbildade lärare långt
ifrån är vägröjare för moderna arbetsformer – i sin yrkesutövning. Nu ligger en proposition om
ny lärarutbildning där i bilagan anges att “digital kompetens” är ett av fyra övergripande perspektiv
för undervisningen.
Inspektionen: Denna påverkar indirekt varje skolas arbete, genom att sätta en ribba. Inget
krav finns här i dag på digital kompetens men myndigheten måste i sina egna tillägg – och givetvis
framöver i föreskrivna mål – ha med skolans förmåga att använda och lära ut moderna
arbetsformer. Inspektionen måste titta på skolornas förmåga att integrera det digitala i hela
arbetet.
Rektorsutbildningen: Vi behöver gå från enstaka eldsjälar till digitalt genomslag Ledarskapet
i skolan är då avgörande. Den obligatoriska rektorsutbildningen blir en nyckelfaktor.
Här finns idag inte inskrivet digital kompetens och arbetsformer, för arbetsledning, för skolans
arbete eller för kontakter mellan hem och skola. Detta måste skrivas in i och genomsyra
hela rektorsutbildningen.
Om inte det nationella ledarskapet antar utmaningen kommer naturligtvis vissa skolor och
vissa kommuner att ändå skapa en skola med relevans för dagens samhälle. Vissa skolor kommer
att ge, nej utmana elever att erövra den kompetens som krävs för dagens och morgondagens
arbets- och samhällsliv. Och andra skolor inte. Vi får inte en likvärdig skola. Detta ser vi redan ske.
Det är inte en ny vision som behövs. Den växer fram idag, på ett antal skolor, den är på väg
i åtskilliga kommuner. Visionen behöver synliggöras, formuleras och omformuleras, stödas
och spridas. Rörelsen för den digitala skolan med moderna arbetsformer växer. Det är en av de
verkligt positiva tendenserna i landet. Det handlar om långt mer än dator till alla. Det handlar
om moderna sätt att arbeta. Som att lära sig skriva och läsa – där datorskrivande förlöser
många 7-åringar som krampar i greppet om pennan. Lyckliga föräldrar ser sina barn klara
målen, övervinna hinder, växa och få självförtroende och läsglädje. Det ger oss kraft. Vi arbetar
långsiktigt och vi ger oss inte!
Sverige behöver ett ledarskap för den digitala vändningen i skolan, för en skola i tiden.
