Untitled Document Annelie Drewsen
Frilansskribent, författare, lärare
E-post: annelie.drewsen@comhem.se

 

#merkateder

Så startas debatt från frukostbordet – om Twitter, Jan Björklund och lärare med starka åsikter.

Strax efter klockan sju på morgonen den 13 mars 2011 satt Emma Rosén vid köksbordet och drack kaffe. Den var söndag och hon var ledig från jobbet som teamledare och lärare på YBC i Nacka.

Hennes femåriga son satt framför tv:n och åt frukost medan Emma Rosén bläddrade i morgontidningen. Hon läste ett debattinlägg av skolminister Jan Björklund, där han bland annat förespråkar mer katederundervisning.

– Min första reaktion var dels att karln inte är klok, dels att han säkert kommer att gå hem i stugorna, berättar Emma Rosén.

En stund senare loggade Emma Rosén in på sitt Twitterkonto. I Sigtuna gjorde Anna Kaya samma sak. Hon arbetar som lärare i svenska som andraspråk för en grupp nyanlända elever på en F-6-skola och var hemma i vardagsrummet denna söndagsmorgon. Anna Kaya hade inte läst debattartikeln i tidningen, men hittade den snabbt via länkar på Twitter. Hennes första tanke:

– Nu vill skolministern provocera igen. Vad har han nu i bakhuvudet? De båda lärarna började på var sitt håll formulera sina tankar i form av tweets, de 140 tecken långa inlägg som görs på Twitter. De var inte ensamma. I ett styrelserum i Malmö satt Johan Groth, civilingenjör och konsult med stor erfarenhet av skolfrågor. Som vanligt hade han Twitter igång.

– Jag såg en tweet som handlade om Björklunds artikel och blev nyfiken. När jag läst artikeln blev jag arg och irriterad, säger Johan Groth. En stund senare lanserade han samlingsnamnet merkateder för inlägg som handlade om Björklunds artikel, vilket på Twitter markeras med #merkateder. Under följande timmar skrev hundratals inlägg av lärare och andra med intresse av att diskutera skolfrågor.

Johan Groth blev en smula förvånad över hur många som vill diskutera skolfrågor en söndag.

– Jag blev samtidigt glad över allt engagemang och imponerad av hur olika personer ville bidra. Jag tycker att många bra synpunkter kom fram och att många människor kom i kontakt med varandra. Jag blev också imponerad av hur många som gick vidare och skrev bloggposter.

En av dem som tog debatten vidare till sin blogg var Anna Kaya, som driver bloggen Ny i svenska skolan. Hon inledde sin text med en ironisk uppmaning:

Lärare! Se till att ni ställer klockan riktigt tidigt imorgon så ni hinner ner i källaren och leta upp någon gammal kateder. Enligt Björklund är det nämligen katederundervisningen som är framgångsfaktorn vi behöver för att vända svenska skolans sjunkande resultat.

Hon kritiserar därefter begreppet katederundervisning och föreslår att man istället pratar om ”lärarledd undervisning som motiverar, förklarar och exemplifierar”. Hon argumenterar för att interaktion ger det bästa lärandet, vilket katederundervisning inte ger utrymme för. Flera personer kommenterade Anna Kayas blogginlägg, samtidigt som debatten fortsatte på Twitter och andra bloggar.

Anna Kaya har bloggat sedan hösten 2008. Twitterkontot har hon också haft länge, men det var först hösten 2010 som hon började förstå nyttan. I december följde hon debatten #skoldiskurs, på samma sätt som hon under söndagen följer #merkateder.

– Det är spännande att få ta del av vad andra lärare och skolintresserade tycker och tänker.

Hon får medhåll av Emma Rosén.

– Debatten på Twitter var oerhört intressant. Den visade att det finns många vältaliga personer som inte håller med Björklund och att det finns hopp för svensk skola. Dock var det tydligt att de allra flesta som skrev där är väldigt överens. Risken är att det blir lite ”klubben för inbördes beundran”. Fast det behövs ju som motpol till Björklunds utspel.

Emma Rosén har twittrat i två år och använder det bland annat för att diskutera skolan.

– När man försöker göra förändringar behöver man hitta sådana som tycker likadant och som står inför samma utmaningar som jag gör. Många hittar jag via Twitter. Jag hittar också personer som inte alls har med skola att göra, men som kommer med intressanta tankar i ämnet.

Debatten om #merkateder bidrog inte bara till debatten om katederundervisningens vara eller icke vara, utan skapade också nya kontaktytor mellan lärare. Anna Kaya kände visserligen många skoltwittrare sedan tidigare, men knöt en handfull nya kontakter under söndagen. Johan Groth skaffade sig ett femtiotal nya kontakter på Twitter.

Både Anna Kaya och Emma Rosén ser Twitter som en möjlighet till professionell utveckling. Emma jämför Twitter med ett mingelparty med många spännande personer, som erbjuder fördjupningar inom områden som fångar hennes intresse.

– För mig är det omvärldsspaning. Att vara en del av det samhälle vi lever i en viktigt del av en lärares vardag. Eller borde åtminstone vara. Därför är Twitter viktigt. Om något känns viktigt så kan jag sätta mig där en stund och fördjupa mig i det, till exempel genom att läsa forskningsrapporter, bloggar, hemsidor eller se filmklipp.

Anna Kaya ser Twitter som en kunskapskälla och en möjlighet att knyta nya kontakter.

– Har man en fråga får man snabbt ett svar. Eller flera. Det är också bra med tips, idéer och länktips till intressanta blogginlägg och artiklar. Man håller sig lätt à jour med vad som händer.

För Emma Rosén är Twitter och andra sociala medier en viktig del av lärarjobbet.

– Många ser nog sociala medier som något som de ska göra utöver sitt vanliga uppdrag. För mig är det här det börjar och som jag sedan adderar andra saker till.

Genom interaktion via sociala medier som Facebook, Twitter och bloggar kan hon ge sina elever feedback på vad de gör, vilket hon hoppas leder till att deras lärande fördjupas.

– Jag hoppas att det också gör mig till en bättre lärare och ledare av processer. Jag tänker också att det ger mina elever ytterligare en chans att få visa vad de gör då jag kan sprida det de gör via mina kanaler.

Emma Rosén förklarar att hon ibland länkar från Facebook eller Twitter till elevarbeten som hon tycker är intressanta.

– De kan då få feedback från de personerna i mitt nätverk, säger Emma Rosén och visar ett exempel på en elevtext som har gillats av hennes kontakter på Facebook.

 

Annelie Drewsen
Frilans skribent, författare, lärare
E-post: annelie.drewsen@comhem.se





Datorn i Utbildningen nr 2-2011. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)








Nominera huvudman före 14 juni 2023




FL VÄST Karlstad 13-14 juni 2023









Artiklar ur Guldäpplets Jubileumsbok



[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 11]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 57 Hässelby
Uppdaterad: 110325