Sanela Matic och hennes förskolebarn på Krongårdens förskola i Trollhättan är just nu på resa jorden
runt. De flyger, åker tåg och buss på sin väg runt jordklotet – virtuellt. De tillverkar pass och tågbiljetter
och har med sig en resväska full av egentillverkade pengar i landets valuta. Resorna med den interaktiva
tavlan har verkligen blivit ett sätt att involvera föräldrarna i förskolans arbete, något som kan
vara svårt i vår stadsdel, berättar lärarna.
Berättandet är en nyckel till språkutveckling och all kunskapsbildning. Fantasin, upplevelsen, undersökandet,
berättandet och samtalet vävs här samman till lärande.
På Älmhults förskola i Härryda berättar barnen sagor de gör själva med digitala verktyg. Sagoberättandet
och sagoskrivandet har flyttat in i den digitala tidsåldern.
Det kan vara lätt att som vuxen pedagog dra sig lite för att börja använda datorverktyg.
– Men det är en förutfattad mening att det är svårt påpekar Maria Stendahl och Annika Ottosson.
Och det vi vuxna inte kan, det löser barnen.
Det är drygt sex år sedan Carina Karlström, Pirkko Koskela och Susanne Örtlund Frälsegårdsskolan
kom i kontakt med norske lärarutbildaren Arne Trageton och hans metodutveckling
kring att skriva sig till läsning på datorn. Arbetet stimulerar eleverna att skriva mer och bättre –
men också att ägna sig mycket mer åt sina teckningar.
Klassblogg, bokblogg och rapp av multiplikationstabeller är några av Josef Sahlins och
Martin Fernströms många sätt att förnya arbetet på Årstaskolan. Med digitala verktyg utmanar
de eleverna att utvecklas, vilket gav dem lärarpriset Guldäpplet 2010.
Och förnyelsens våg når även gymnasiet, som lärarna Kara Barker-Åström och Roger Lister,
Viktor Rydberg gymnasium, illustrerar med sina tvärvetenskapliga (fiktiva) brottsplatsundersökningar
i naturvetenskapen.
DIUs redaktion har varit ute på spaning runt landet. Överallt ser vi inspirerande exempel
på lärare, skolor och kommuner som antagit framtidsutmaningen. De bygger en skola för
dagens och morgondagens samhälle. Med elever som växer, utvecklas, lär sig samarbeta, med
utmaningar ledda av duktiga pedagoger och skolledare.
Vi har sett den digitala agendan bli en kreativ och framtidsmedveten verklighet. Vi har
sett skolor bortom gårdagens katederundervisning, med drivande pedagoger i öppna lärmiljöer.
Och vi vet – se vår 1-1-karta för svenska skolor – att fler kommuner är på gång, men att många
fortfarande inte vågat klivet. Falkenberg och Sollentuna är några av dem som är på väg.
Nationella
visioner är viktiga för den fortsatta utvecklingen. Därför är IT-minister Anna-Karins Hatts
digitala agenda betydelsefull.
En av de största utmaningarna för kommuner och skolor, i dialog med forskare och andra är
att utveckla det nya digitala lärlandskapet och dess pedagogik – former, kunnande och tradition
kring ett fortsatt lärande i lärarrollen. Som Christina Echevarria och Joakim Magnusson, lärare
på Öjesjö Brunn och Storegård i Partille säger:
– När vi kommer ut i skolorna efter lärarexamen, det är då det börjar. Learning studies är
här en lovande metod.
Mötesplatser - såsom Skolriksdagen (28-29 mars) och Framtidens lärande (19-20 maj) - krävs för att lyfta fram exemplen och för att bygga kunskapsrörelsen kring framtidens skola.
