Bilder har alltid motbilder.
Mot bilden av IT-bubblan fi nns en annan. I medierna har
det talats mycket om IT-bubblan, de senaste åren. Den bilden har fångat
vårt medvetande.
Men den bubbla som sprack var en börsbubbla, där traditionella företag
med
stora tillgångar och sunda fi nanser nedvärderades. Börsen är
bara en sorts mäklares
mätare för väntade framtida värden. Ibland tar den helt
fel. Produktion och handel
visar andra fakta: här växer IT-användningen oavlåtligt.
Verkligheten sjuder. Det gör
också skolverkligheten. Här fi nns motbilder. Och det är inte
ett tåg! Det är mer som
ett husbygge, med många som är med och bygger.
Att vi tänker så mycket på IT idag, sammanhänger
förstås med att den fortfarande
är ny och obekant. När tekniken väl blir etablerad och bekant,
blir den osynlig. Vi
slutar till och med att tänka på den som teknik. Vem tänker
på en klocka som teknik?
Den bara fi nns där, till vår användning, nästan som en
kroppsdel. Och omvänt: Därför
är vi skeptiska till IT – det är det nya, det vi ännu inte
erövrat, som vi tänker på som
TEKNIK. Ungdomarna är ju den uppenbara vägröjaren vad gäller
det nya. För dem
blir tekniken snabbt transparent – de ser kompisen de talar med, inte
apparaten, när
de ringer i mobilen. Vi pekade i förr numret av datorn.i.utbildningen på
hur ungdomskulturen
skapar sig nya både fysiska och virtuella mötesplatser. IT är
inte i första
hand en teknik. Det är fråga om samspel mellan människor, hur
kontakt, lärande och
utveckling går till.
Det sjuder. Bredbandsutbyggnaden fortsätter, alltfl
er kommuner skaffar bredband,
alltfl er skolor har effektiv anslutning. Kreativa lösningar på problemet
att både bygga ut
och spara pengar dyker upp. Vi speglar i detta nummer hur tunna klienter och
framför
allt hur gratis kontorsprogram prövats systematiskt – och befunnits
hålla. Nu fi nns
äntligen alternativ i licensfrågan. Alternativ som kan införas
utan stora omställningar,
speciellt om man som Sundsvalls kommun demonstrerar, gör det med mjukhet,
det
vill säga inser att behoven är olika och att skolan behöver behålla
valfriheten. Matfors-
Stöde i Sundsvall visar därtill ett alternativ vad gäller tekniksupport,
med en delad
professionell resurs i ett distrikt. Tekniken utvecklas och byggs ut, även
i skolan.
Också användningen av IT i skolan växer till
sig. I några år har Internet som källa
varit det mest uppmärksammade. Men det är bara en sidan av IT. En
minst lika viktig
sida är att elever och människor får nya uttrycksmedel. Vi har
fått nya medier för vårt
skrivande – och det skrivs mer än någonsin. Vi har fått
nya uttrycksmedel. Webben
fortsätter att utvecklas med språng. Nu med mindre fokus på
form, mer på innehåll,
som Bosse Andersson skildrar med webbloggar som exempel. Några gör
radio, andra
skoltidningar. Och videon är på väg som uttrycksmedel i skolan.
Några arbetar med foto och utställningar. Se det
inspirerande exemplet Fantasifabriken,
som vi skildrar i detta nummer. Det fascinerande med de utställningar om
gester
som det här mediecentret i Skärholmen gör tillsammans med LM-elever
är inte formen,
även om en utställning på Etnografi ska kan vara imponerande
som redovisningsform.
Nej, det mest fascinerande är innehållet. När du reducerar ditt
uttryck till en gest,
vilken väljer du då? Som elev – eller som regeringsmedlem?
Som Saminas stopptecken.
Just detta val uttrycker så mycket. Det belyser en världsbild, som
i blixtbelysning.
Det handlar om språkutveckling. Detta är ett av skolans centrala
mål. Här är Its stora
och centrala roll framöver, när tekniken blivit självklar.
