Untitled Document Text: Mats Östling

 

SKOLAN OCH MOLNTJÄNSTERNA:
Jeanna Thorslund, SKL och Sarah Arlebrink, Göteborg höll ett uppskattat seminarium om molntjänster på Framtidens lärande – nästa steg.


Det är alltid enklare att göra rätt

När molnen blir allt fler och allt tätare behöver man på allvar fundera över vad det innebär. Molntjänster i skolan var temat för ett seminarium på Framtidens lärande, med Sarah Arlebrink, stadsjurist, Göteborg och Jeanna Thorslund, jurist på Center för eSamhället, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som medverkande.

En av de mest diskuterade och intressanta frågorna när det gäller utvecklingen av IT i lärandet och skolans digitalisering är frågan om användningen av olika molntjänster. Dessa används redan i dag på många håll, ofta initierat av pedagoger som vill ta arbetet ett steg vidare. Det som var i fokus för seminariet är vad som händer när skolor och kommuner vill nyttja molntjänsterna för hela verksamheten– vilka krav ställer Personuppgiftslagen (PUL) och Datainspektionen (DI), hur går man till väga, hur ska avtalen skrivas, vem tar besluten?

Som så ofta när olika intressen ställs mot varandra blandas hörsägen och myter med personliga önskningar och leverantörers kommersiella agendor. Information och desinformation blandas och det är svårt för en enskild skola eller kommun att hitta rätt.

Molntjänster handlar om att resurser och infrastruktur tillhandahålls över nätet. Som användare behöver du inte sköta om servrar, programvaror, lagring, backup och annan teknik. Det minskar behovet av egen teknisk kompetens och personal men kan också öka beroendet av externa leverantörer. En tanke som fanns från början om att molnet gör dig mindre leverantörsberoende genom att du lätt kan byta en tjänst mot en annan gäller i huvudsak enklare verktyg, ju mer avancerade tjänster är desto större blir beroendet.

Skolan i molnet
För skolan är molnet både bra och nödvändigt – det är inte frågan om utan hur molntjänster kan användas. Att komma ifrån installationer på hårddiskar, att undvika all den service och support som hänger ihop med traditionell it-drift är kanske en av de viktigaste förändringarna för att utveckla skolan med stöd av it.

Med molntjänster blir du både oberoende av såväl platsen som utrustningen, det är arbetsuppgiften som styr val av teknik. Möjligheten att också kunna använda sin egen utrustning, att låta behoven styra ger nya förutsättningar (och utmaningar).

Personuppgifter
Den fråga alla som har funderat kring molnet och skolan sliter med handlar om hur man ska hantera PUL. Vilka krav ställs egentligen på en molnleverantör, hur ska personuppgifter hanteras, hur ska avtalen se ut – kan man överhuvudtaget använda molntjänster i skolan?

Jeanna och Sarah belyste dessa frågor på ett lysande sätt under ett seminarium på Framtidens lärande. Med erfarenhet från Göteborg och med utgångspunkt i den vägledning SKL har tagit fram blev budskapet var tydligt – gör ett gediget arbete och ta er igenom alla delar av vägledningen och se till att beslutet hamnar hos nämnden.

Jeanna var väldigt tydlig med ansvaret:

– Det är utbildningsnämnden (motsvarande) som är personuppgiftsansvarig, det är den som ska ta beslut om hur olika tjänster ska användas.

Det är dessutom så att det är kommunen och hur kommunen har hanterat molntjänsten som godkänns eller kritiseras av DI, inte tjänsten i sig. Lär av andra men försök inte ta genvägar.

Risk och sårbarhet
Det är helt nödvändigt att göra en risk och sårbarhetsanalys – RSA. Den tar upp frågor om vilken information som ska hanteras, hur tjänsten ska användas, hur integriteten ska hanteras och hur uppföljning kan ske av efterlevnad och förändringar.

Se till att utbildningsnämnden får ett bra underlag för sitt beslut – det är nämnden som ansvarar för PUL och det är den som ska ta beslutet om att använda en molntjänst.

Se över avtalen med leverantören så att de klarar ut hur underleverantörer redovisas, hur uppgifter om användare raderas från molntjänsten, hur leverantören använder data som genereras av användarna etcetera. Avtalet är viktigt, men det räcker inte

– övriga delar måste också vara på plats. Gör också en laglighetsbedömning enligt PUL Var sker lagring och bearbetning – inom eller utanför EU? Behövs det kompletterande avtal för just lagringen? Framför allt – ta hjälp av SKL:s vägledning ”Molntjänster i skolan”.

Som Sarah sammanfattade:

– Det är enklare om man gör rätt – och det enda sättet att göra rätt är att ta sig igenom hela processen.

Vad är det som granskas?
Det är aldrig molntjänsten som godkänns av Datainspektionen – det är endast den enskilda kommunens sätt att använda och tillämpa tjänsten som inspekteras och antingen godkänns eller kritiseras. Oavsett om en annan kommun har fått OK eller ett föreläggande så är det inte en garanti för att andra får samma besked.

Nästa gång ni hör en leverantör säga: Vår tjänst är godkänd (eller vår konkurrents tjänst är olaglig) så är det just en leverantör som vill vinna fördelar- det har inget me. Det är endast ert eget arbete som avgör om ni lyckas.

Pedagogiken
När dessa inledande moment kring PUL och avtal är klara då börjar det som är det intressanta – hur kan molntjänsterna förändra skolan, hur kan pedagogiken dra nytta av de nya möjligheterna, vad händer egentligen med lärandet när elevers och pedagogers frihetsgrad ökar? För att svara på dessa frågor finns det bara en väg – börja använda molnet!

 

Mats Östling



SkLs handledning
"Använd molntjänster på rätt sätt"



Datorn i Utbildningen nr 3-2014. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)








Nominera huvudman före 14 juni 2023









Artiklar ur Guldäpplets Jubileumsbok




FL VÄST Karlstad 13-14 juni 2023



[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 3 - 14]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 140506