Som ett svar på de stora förändringarna
i världsekonomin skiftar utbildningspolitiken
i många länder nu fokus
från kunskaper till kompetenser. Ett
ministermöte inom OECD hösten 2010
konstaterade att vi ser en minskad
efterfrågan på manuellt arbete och industriarbete,
kraftig minskning i rutinoch
regelbaserade tjänsteyrken genom
datorisering och outsourcing samt en
ökad efterfrågan på kommunikativa,
analytiska och problemlösande förmågor.
I sina slutsatser skrev utbildningsministrarna
att ”nu behövs fokus på nya
kompetenser och hur dessa ska komma
alla till del.”
OECD har också tagit fram en Skills
Strategy. Inom EU finns samma perspektivskifte
och en ökad betoning
på nyckelkompetenser. Eurydice kom
hösten 2012 med en rapport, Developing
Key Competences at School in
Europe, som beskriver olika nationella
strategier för att implementera och
stärka de åtta nyckelkompetenserna.
Hur mäta, testa och bedöma
kompetenser?
Men för denna förskjutning ska kunna
slå igenom fullt ut måste länderna
också se över hur man mäter, testar eller
bedömer framtidskompetenserna.
Det är väl känt från forskningen att
utbildningar medvetet eller omedvetet
inriktas mot det som testas, det vill
säga ”det som kommer på provet”. Om
man har kvar dagens nationella prov
eller examensskrivningar så kommer
genomslaget för nya kompetenser helt
enkelt inte att bli särskilt stort.
I en artikel i European Journal of
Education från i mars 2013, Changing
Assessment — Towards a New Assessment
Paradigm Using ICT, diskuteras
olika IT-baserade former av kunskapstest
och bedömningar som kan
stödja utveckling mot ett mer kompetensinriktat
lärande. Artikeln bygger
på en mer omfattande rapport från
EUs framtidsforskningsinstitut IPTS,
Institute for Prospective Technology
Studies. Författarna menar att dagens
IT-baserade kunskapstester vanligen
är summativa och i allt för hög grad
riktar in sig mot traditionella kunskaper.
Frågan är om mätningarna kan
ställas om för att mäta kompetenser
istället. I artikeln beskriver de hur ett
nytt paradigm med inbäddade formativa
mätningar växer fram, en typ
av kunskapsbedömningar som stöder
förskjutningen mot kompetenser
bättre än den gamla testkulturen.
Utveckling av it-baserade
mätningar
Artikeln i European Journal of Education
hänvisar till en förutsägelse från
1989 av tre andra forskare om att vi
kommer att få se fyra generationer av
IT-baserade utbildningsmätningar:
• Generation 1: datorbaserade prov
(vanliga prov som administreras via
datorer).
• Generation 2: datorbaserade
adaptiva prov (som successivt anpas-
sar sig efter testpersonens svar på
tidigare frågor).
• Generation 3: fortlöpande mätning
(där kalibrerade mätningar görs
för att kontinuerligt och diskret, det
vill säga utan att synas eller störa,
fånga upp dynamiska förändringar i
elevens prestationer).
• Generation 4: intelligenta mätningar
(som producerar intelligenta
tolkningar av individuella profiler
och som ger råd till elever och lärare
utifrån en kunskapsbas och slutledningar
av elevens resultat).
De två första generationerna, som
dateras till mellan mitten av 1990-talet
till mitten av 2000-talet, bygger
på en testkultur med ofta summativa
bedömningar av kunskaper och där
endast en liten del av kunskapsmassan
testas.
De två kommande generationerna,
som man hoppas är under framväxt,
följer eleven under hela lärprocessen
och kan kontinuerligt ge återkoppling
på saker som missförstås eller fel som
begås. Om eleverna arbetar i digitala
miljöer (virtuella världar, spel och
andra digitala lärresurser) kan man
bygga verktyg för att kontinuerligt
samla in denna information och ge effektiv
feedback. Eftersom dessa verktyg
bland annat följer hela processen
och inte bara ser till slutresultatet är
de betydligt bättre anpassade för att
stödja och bedöma utvecklingen av
kompetenser jämfört med tidigare generationers
e-tester. De tidiga försök
som gjorts visar, enligt artikelförfattarna,
på mycket goda resultat för
eleverna. Inte minst lyckas man fånga
upp brister i baskunskaperna mycket
tidigare och därmed kan speciellt
lågpresterande elever få bättre hjälp. I
artikeln ges också ett antal exempel på
att den tredje generationens mätinstrument
är under framväxt.
Denna utveckling, som vanligen
går under benämningen Learning
Analytics, kommer troligtvis på bred
front. Horizon Report spanar efter
vilka tekniska framsteg som kan
tänkas påverka utbildningsväsendet.
I 2013 års utgåva, som ännu inte är
officiellt tillgänglig, räknar man med
att Learning Analytics kommer att
slå igenom om 2-3 år. I det här fallet
följer utbildningsväsendet en allmän
IT-trend som kallas big data, det vill
säga insamling och bearbetning av
stora datamängder för att söka mönster
som inte är möjliga att upptäcka
med blotta ögat.
Analysera mängder av data
Trenden har sitt ursprung i analyser
av konsumentbeteenden. Med ökad
processorkapacitet i datorerna har det
blivit möjligt att samla in oerhörda
mängder data för analys av mönster
och trender. Samma sak börjar nu ske
inom utbildningsväsendet.
Det bör absolut framhållas att
denna utveckling kan ha etiska baksidor.
På samma gång som det kan vara
till stor hjälp att varje knapptryckning,
muspekning och snart också
ögonrörelse kan lagras och analyseras
till hjälp för enskilda elevers lärande,
så finns det en moralisk baksida i att
till exempel privata utbildningsföretag
eller IT-företag samlar in oerhörda
mängder data om individers beteenden,
kunskaper och preferenser. Men
sannolikt ligger det så mycket pengar
att tjäna i Learning Analytics så att
systemen snart kommer att finns
överallt. Därmed kommer det att vara
viktigt att känna till hur de fungerar
och försöka påverka utformning och
användning utifrån gemensamma
värderingar.
Fokus på att följa upp och stödja
En annan aspekt av denna utveckling
är hur den påverkar lärarrollen. Om
utvecklingen av verktygen blir så positiv
som man hoppas, så kommer läraren
inte längre behöva ägna speciellt
mycket tid åt kunskapsbedömningar,
vare sig formativa eller summativa.
Istället blir lärarens förmåga att analysera
de data om varje elev som produceras
av analysprogrammen central.
Denna utveckling är redan på
gång. I amerikanska virtuella skolor,
som jag skrev om i förra numret av
DiU (nr 3/2013), jobbar eleverna till
största delen i virtuella miljöer. Där
har man börjat samla data om deras
lärande och man ser att vissa lärare
är betydligt skickligare i att tolka
dessa data och ge eleverna individuell
återkoppling och stöd utifrån vad
informationen visar. Enligt uppgifter i
ett webinar så slår lärarens skicklighet
i att analysera data och därmed stödja
eleverna igenom i elevernas prestationer.
Elever som har lärare som är duktiga
på att tolka informationen lyckas
helt enkelt bättre än andra elever.
Fokus flyttas från undervisning och
testning till att följa upp och stödja
eleverna i deras lärande. Man har där-
börjat ge lärarna utbildning i hur
de kan tolka dessa utbildningsdata
och omvandla informationen till meningsfullt
stöd för enskilda elever.
Avslutningsvis kan man konstatera
att utvecklingen mot Learning Analytics
belyser tre viktiga utbildningspolitiska
frågor. Den första avser hur
man kan utbilda och stödja lärarna i
den omställning av lärarrollen som
teknikutvecklingen påskyndar. Den
andra rör de etiska frågorna kopplade
till en ökad insamling av data om
enskilda individer och hur detta ska
kunna hanteras på ett rättssäkert och
moraliskt godtagbart sätt. Den tredje
handlar om de ökade möjligheterna
att bejaka den utbildningspolitiska
förskjutningen mot kompetenser som
efterfrågas i arbetslivet, att se över
regelsystem för kunskapstester, inte
minst nationella prov.
De flesta länder har tagit det första
steget och vissa börjar undersöka
steg två. Danmark har sedan några år
påbörjat datorbaserade examensprov
där man tillåts använda internet vid
provtillfället. Sverige ligger tyvärr
efter och har inte ens tagit det första
steget. Istället borrar vi oss allt djupare
ner i den traditionella testkulturen
med kostsamma nationella prov i
allt fler ämnen och årskurser.
Jan Hylén
Fristående utbildningsanalytiker och expert
åt Digitaliseringskommissionen.
E-Post:
jan@janhylen.se
Redecker, Johannessen (2013): Changing Assessment — Towards a New Assessment
Paradigm Using ICT. European Journal of Education, Volume 48,
Issue 1, pages 79–96, March 2013.
Redecker (2013): The Use of ICT for the Assessment of Key Competences.
JRC Scientific and Policy Reports. Report EUR 25891, European Commission,
Joint Research Centre, Institute for Prospective Technological Studies,
March 2013.
