Av:Bodil Jönsson
E-Post: assist.bodil@certec.lth.se

Läraren, lärandet och informationsteknologin

”Vi vet att Internet riskerar att öka klyftan mellan fattiga och rika länder ytterligare. För oss gäller det ändå att hänga med så gott vi kan.”

Så säger Americo Muchanga, skapare av Mocambiques nationella plan för en informationsteknologi som kan hjälpa till att motverka landets fattigdom. Han tar samtidigt ett steg tillbaka och gör ett viktigt tillägg: ”Men vi skall inte sätta för stort hopp till tekniken. Vi har varken kunskap eller infrastruktur för det.”

Visst. Så är det. Informationsteknologi kräver inte bara datorer och nät som kan fungera i fukt och damm och värme – den behöver också fi nna sin plats i samhället och kulturen. Och huruvida detta går eller ej avgörs av människors historia och världsbilder, deras kunskapssyn och människosyn. Informationsteknologin passar något så när in i Sverige i dag, även om det fortfarande finns ett visst motstånd. Men den passar inte in överallt på jorden just nu. Och den passade inte heller här för till exempel 50 år sedan.

informationsteknologin och kulturen
Också om informationsteknologin hade funnits redan på 1950-talet, hade den inte passat in i den auktoritära skolan. I klassrummet skulle det fi nnas en lärare som var sändare, och där skulle fi nnas elever som främst var mottagare. Inte nyfi kna elever, inte sökare och skapare i större behov av återkoppling än av föreläsningar och instruktioner.

Det var ännu långt till läroplanen LPO 94 och kanske ännu längre till LGR 80 och LGR 68. Ironiskt nog har LGR 68 närmare än LPO 94 till sådana synsätt på lärande som de som informationsteknologin knyter an till. I detta avseende står faktiskt LGR 80 någonstans mitt emellan. Men den slår dock fast att ”Kunskapsinhämtandet är en aktiv och skapande process”, ”Barn är olika då de kommer till skolan. Skolan bör inte heller sträva efter att göra dem lika.” och ”Elever tillägnar sig kunskaper och färdigheter även utanför skolan. Redan då de kommer till skolan har de kunskaper och erfarenheter men också vetgirighet och nyfi kenhet. Skolan måste i sitt arbete knyta an till detta.”

På samma sätt som det inte är pedagogikens utveckling som lett till nya läroplaner, är det inte heller pedagogiken som har lett fram till informationsteknologin. I själva verket har ”IT och lärande” ännu ingen sammanhållen gedigen vetenskaplig bakgrund att luta sig mot. Nu spirar å andra sidan forskingsinitiativen runt om i världen, och det blir extra spännande om faktiskt ny utbildning/undervisning kan bli direkt förknippad med forskning-på-platsen. För det är ju så det måste bli i kunskapssamhället att alla verksamheter, också (ja, speciellt) undervisning, själva blir mer forskande och mer inriktade på att söka ny kunskap om själva verksamheten.

informationsteknologi, människosyn och kunskapssyn
Om man söker i pedagogikens brokiga idéhistoria, kan man hos enskilda företrädare hitta många impulser som passar in i IT-sammanhangen. Visst kan konstruktivismen, fenomenologin och fenomenografi n och de sociokulturella perspektiven tillföra mycket – för att nu bara ta några strömningar i vår samtid. Men bidrar gör också Montaigne, Rousseau, Pestalozzi, Kierkegaard, Montessori, Freinet, Freire, med flera: alla de som på olika sätt velat och vågat vända på perspektiven. Somliga av dem värnade dessutom specifikt om människor med inlärningssvårigheter, andra inte (till exempel Rousseau tog direkt avstånd från dem. Och från flickor!)

Men också de som faktiskt var föregångare vad gäller ”speciallärandet”, hade så mycket större svårigheter än vad vi har att låta människor lätt välja utifrån sina förutsättningar. Redan detta i ITsammanhang så elementära att lätt kunna välja mellan det auditiva, det visuella eller en samtidig kombination av de båda, detta som kan vara direkt avgörande för somliga människors lärande, var en stor svårighet bara för ett decennium sedan.

Eve Mandre på Certec, driver med stor tydlighet i alla sammanhang att undervisning behöver:

1. en pedagogisk struktur,
2. en pedagogisk metod,
3. ett pedagogiskt innehåll och
4. en pedagogisk miljöanpassning.
   (www.certec.lth.se/eve.mandre)

Missar man den sista punkten och bortser från att alla människor faktiskt inte kan lära sig något inom den miljö som är en skolbyggnads, kan man hålla på aldrig så länge med att optimera de 3 andra punkterna. Resultaten uteblir ändå. IT-miljön är givetvis inte heller någon universallösning, det fi nns elever som inte fi nner sig tillrätta där. Men för dem som vill och kan lära sig i en datorbaserad miljö, är möjligheterna där till snabb och enkel individuell pedagogisk miljöanpassning oändligt mycket större än vad de någonsin varit i levande livet.

Också de tre första punkterna på listan får en annan dager i ett IT-perspektiv än i ett verkliga livet-sammanhang. Den pedagogiska strukturen har ju alltid varit ett av lärarens viktigaste bidrag till lärandet. En gång i tiden var det främst genom att slå fast en struktur som läraren förde eleven framåt. Nu är inslagen av återkoppling med hjälpa av struktur betydligt större. Men detta snarare förstärker än försvagar vikten av att läraren är medveten om att struktur/strukturer kan bli till veritabla hävstänger i det individuella lärandet.

Vad gäller metod och innehåll har förutsättningarna också ändrats, och det mycket. Kontakten lärare-elev har fått ett komplement genom den några-till-några- och många-till-många-kommunikation som är nätets. Där man ofta byter roller mellan att vara lärare och att vara elev. Detta påverkar givetvis i allra högsta grad på de pedagogiska metoderna och det pedagogiska innehållet. Och hur dessa växelverkar med till exempel strukturen. För självklart är det så att om många skall kunna hitta många är det just strukturen man behöver hjälp med. Annars kan man inte hitta vare sig varandra eller det sökta innehållet. Fenomenografi n borde här kunna skörda nya lagrar och implementera sina insikter så att vi kunde få nya intelligenta fl askhalsar via vilka den ene bättre kan hitta den andre i sitt ständiga lärande.

reflexion om reflexion
Det är välkänt från bland annat pedagogisk forskning att metareflexion över lärandet är en synnerligen viktig faktor för lärandet i sig. Samtidigt ligger ett av de större hinderna för utveckling av skolan just i bristen på vana, mönster, teorier och tid för lärare att refl ektera över lärandet. Sitt eget, elevernas, omvärldens. Effekterna av sådana brister blir speciellt tydliga när det sker ett paradigmskifte – och som ett pragmatiskt sådant måste man nog trots allt karakterisera datorns intåg i många människors liv och i skolan. Man kan sjunga erfarenhetens lov genom att slå fast att ”Tankar når inte långt utan erfarenhet”. Å andra sidan gäller också att ”Erfarenhet når inte långt utan tankar”. Kombinationen av dessa båda teser behöver inte bli ett förlamande Moment 22. Kombinationen hyllar erfarenheten men säger samtidigt att den obetänkta erfarenheten bara kan återanvändas i identiska situationer. För föränderliga situationer (det vill säga för 99 procent eller mer av livet) behöver erfarenheten lyftas upp till en metanivå via refl exion, refl exion, refl exion.

- Jag hoppas därför att de närmaste åren kommer att leda till att lärares refl exion över lärandet blir till en alltmer prioriterad del av skolans vardag och dess utvecklingsverksamhet. Jag hoppas förstås också på att den nya lärarutbildningen skall peka i refl exionens riktning. Själv skall jag gå in med ett litet moment i inledningen på lärarutbildningen i Växjö och där låta mitt inslag ha ett innehåll och en andemening som har stora likheter med denna artikels. Ja, till och med rubriken ”Läraren, lärandet och informationsteknologin” är den samma.

Och jag är faktiskt uppriktigt nyfi ken på vad jag på det sättet kommer att lära mig om blivande lärare och deras syn på lärandet, då när de fi nns där så alldeles i början på sin utbildning. Jag tänker förresten också försöka hjälpa till att synliggöra det som kommer fram, för dem själva och för omvärlden (för det handlar förstås om forskning också…)

Bodil Jönsson
Profesor,
Cartec, Lunds Tekniska Högskola
E-Post: assist.bodil@certec.lth.se

Mer information om Bodil Jönssons
arbete hittar du på hennes egen webbplats:
www.certec.lth.se/bodil

Bodil Jönsson är också författare till fl era uppmärksammade böcker:
Tio tankar om tid, 1999, Tankekraft, 2001 och tillsammans med Karin Rehman, Den obändiga söklusten, 2000, samtliga på Brombergs
förlag: www.brombergs.se