En ny hösttermin och ett nytt läsår har börjat. Nya insatser och framför allt nya möjligheter ligger framför oss. En rundtur på nätet kring frågor om upphovsrätt och fildelning gav nya insikter för egen del, men också idéer till aktuella ämnen att ta upp med mina elever.

Samtidigt med skolstarten läser jag i svenska tidningar att forskare kommit fram till att presentationer gjorda med programmet Powerpoint inte bara är tråkiga utan dessutom direkt skadliga och farliga. Presentationsprogrammet är mycket populärt i näringslivet och används flitigt.

Edward R Tufte, professor som forskar inom området presentationsteknik och grafisk design vid Yale, anser att risken stor att direkt felaktiga beslut fattas av makthavarna då allt fokuseras på själv layouten, ytan och inget på det reella innehållet. ”En roterande Power Point-presentation kan ha bidragit till rymdfärjan Columbias landningskollaps 2003”, skrev Svenska Dagbladet den 15 augusti i år.

säkrare elever med bildspel
Jag funderar lite kring Tuftes synpunkter och slutsatser. Det tog lång tid innan Powerpoint blev etablerat och använt i skolans värld. Själv använder jag det ofta och mina elever likaså. Det är skönt för en elev som våndas vid ett muntligt föredrag att luta sig mot några trevliga bilder med allehanda illustrationer, viktiga stödord, nyckelord, fakta och liknande. Kamraterna följer bildspelet och stirrar inte hela tiden på ”talaren” som kan slappna av.

Några grabbar som under sin tidigare skoltid på grundskolan aldrig hållit föredrag genomförde en riktigt hygglig framställning med hjälp av Powerpoint. Riktigt bra hade den blivit om alla fakta varit riktiga. Datumen för när bilar får, respektive måste, ha dubbdäck vid vinterförhållanden var inte helt korrekta.

De hade hittat uppgifterna på nätet. Läraren i datasalen var väl inte tillräckligt vaken och tittade inte så noga när eleverna bad kollegan kontrollera om det var bra. Tyvärr hade de hittat gamla uppgifter, vilket åter igen visar på vikten av sökstrategier och källkritiska kunskaper. Riktiga och uppdaterade uppgifter hade de säkert hittat på Vägverkets hemsida.

Faran ligger väl inte inkapslad i programmet utan snarare i användarnas bristfälliga hanterande.

återanvända nyheter
När jag tittar runt på nätet angående Tuftes forskningsresultat visar det sig dessutom att den uppvisar drag av skröna. Det är rena rundgången. Dagens PC, där jag först läste det, citerar Svenska Dagbladet som i sin tur citerar norska Dagbladet, som i sin tur citerar nyhetsbrevet Mandagmorgon. På Jonas Söderströms välkända webblogg ”Blind Höna” berättas dessutom att hela historien redan är några år gammal och fått utstå kritik tidigare.

Jonas Söderström sökte på Google med nyckelorden Tufte ihop med Powerpoint och de flesta träffar han får är från 2003. Det är ingen ny nyhet som lyfts fram. Vart tog det källkritiska förhållningssätt vägen när tidningarna i augusti i år åter valde att lyfte fram storyn?

ladda ner eller inte
En frågeställning jag under hösten tänkt diskutera med mina gymnasieelever är det nyligen instiftade förbudet mot nedladdning av olagligt material. Den 1 juli infördes ett EU-direktiv från 2001 som innebar en skärpning av svensk upphovsrättslag. Det blev förbjudet att ladda ner material som lagts ut på Internet utan upphovsmannens eller rättighetsinnehavarens tillstånd. Däremot blev programmen som används för att ladda ner filer inte olagliga. Vidare är det fortfarande tillåtet att ta enstaka kopior för enskilt bruk av en köpt dvd eller cd.

Paraplyorganisationen Antipiratbyrån som företräder företag inom film- och dataspelbranschen, har varit mycket aktiv den senaste tiden. Det blev mycket uppmärksamhet när Antipiratbyrån i sin jakt på fildelare använde infiltratörer hos Internetleverantören Bahnhof. Den andra sidan svarade med motanmälningar om integritetskräkning. I våras drog Antipiratbyrån på sig anmälningar från tusentals personer som ansåg att de bröt mot personuppgiftslagen, PUL, i sin jakt på fildelare.

Bland anmälarna fanns även en del företagare som Jens Nylander, grundaren av den kända mp3-spelaren Jens of Sweden och bredbandsföretagaren Jonas Birgersson, numera vd för Labs2. Antipiratbyrån förnekade brott mot PUL men fälldes av Datainspektionen som i juni konstaterade att IP-nummer är en personuppgift när exempelvis en Internetleverantör kan koppla uppgiften till en person. Enligt PUL är det förbjudet för andra än myndigheter att registrera brottsuppgifter. (Källa: pressmeddelande Datainspektionen 2005-06-10)

Skyttegravarna är grävda. Å ena sidan exempelvis skivindustrin som benhårt anser att en kopierad låt är det samma som en till osåld skiva och som bevis lyfter de fram den vikande försäljningen av cd-skivor. Å andra sidan hävdar datoranvändarna som kopierar för ”husbehov” bestämt att tillgången till allt på nätet för bland annat provlyssning ofta leder till att man köper mer.

Enligt en nyligen gjord brittisk undersökning använder personer, som laddar ner musik illegalt, även lagliga musiktjänster. De köper 4,5 gånger så mycket musik från de lagliga nedladdningsplatser som en vanlig konsument.

Martin Larvia och Anders Jönsson har i en magisteruppsats i informatik vid Karlstads Universitet också visat på att bilden att man antingen köper eller laddar ner inte stämmer. Många gör båda delarna visade det sig i den enkät till drygt 1700 personer som Larvia och Jönsson genomfört. Den färdiga produkten med allt bonusmaterial och dess kvalité lockar till köp efter nedladdningen. Man vill inte köpa grisen i säcken.

ny offentlighet ökar mångfald
Piratbyrån är en sammanslutning som ”startats för att stödja alla de som i strid mot rådande uppfattningar om upphovsrätt kopierar information och kultur fritt” och vill ”ge en annan syn på saken än vad upphovsrättsindustrins lobbygrupper ger.”

På deras webbsida ”Stoppa fluktarna”, riktad mot Antipiratbyrån, lyfts några musiker fram som är för nedladdning av låtar på nätet. Teddybears Sthlms Patrik Arve tycker att ”det känns attraktivt att musik skall vara gratis. Idag styrs branschen av maffiametoder när skivbolag ger pengar till radiokanaler för att de ska spela vissa artister.” Dennis Lyxzén från umeåbandet The International Noice Conspiracy föreslår ”Vill man stödja oss efter att ha laddat hem skivan från nätet och gillar den finns det andra sätt, genom att gå på konserter, köpa en tröja eller kanske köpa skivan senare.”

Musiken som sprids på fildelningsnätverk är inte densamma som den som dominerar i skivbutiker och i radio, enligt Piratbyrån. ”Där finns en mycket större bredd, som låter folk upptäcka saker de aldrig skulle kunna ha upptäckt annars. Människors kulturella smak vidgas av möjligheten att ladda ner något på prov utan att betala för det, och kanske sedan radera det om det inte faller en i smaken. Fildelningen kan sägas ha skapat en ny offentlighet, som främjar mer av mångfald.”

Detta är en folkrörelse som inte går att hindra, menar Piratbyrån. ”Det fria informationsutbytet på nätet har kommit för att stanna och försvinner inte hur mycket någon än önskar det: När väl kaviaren är ute ur tuben går det inte att trycka tillbaka den igen”.

Ju mer man läser ju intressantare blir det hela.

Brasilien föregångare
Tidskriften ETC skrev i nummer 1/05 om Brasilien, ett av de första länderna som lagstadgade om användning av öppen källkod i offentlig förvaltning.

”Brasilien har blivit ett föregångsland inom fildelning och öppna programkoder” är rubriken på artikeln där man pekar på att Brasilien är ett land vars kulturpolitik är starkt präglad av idén om största möjliga tillgänglighet. Kulturminister Gilberto Gil, som även är en av landets mest populära musiker och en av de artister som ställt sig bakom Creative Commons, beslutade 2003 att all brasiliansk musik som någonsin spelats in skulle göras nedladdningsbar – helt gratis. Enligt ETC håller den brasilianska regeringen dessutom på att utveckla ett system för alternativ kompensation till de artister som laddas ner.

Bosse Andersson visade i sin intressanta artikel ”Skapande och utbyte drivkraft för lärande” i Datorn i Utbildningen 8/04 på den icke-kommersiella organisationen Creative Commons försök att stödja upphovsmän som vill göra verk tillgängliga på andra, nya sätt än de som upphovsrättslagen skapar. ”Dessutom blir gränsen mellan vad som är original och kopia allt svårare att sinnligt förstå vid digital produktion och distribution. Finns det ett original eller är allt kopior?”

information ska vara fri
För en hel del röster på nätet handlar det inte bara om priser och privatekonomi. Information skall vara fri. Copyleft istället för copyright är ett slagord. Internet ställer mycket på huvudet. Många debattörer har den senaste tiden blivit mycket upprörda över att Microsoft sökt patent för ”valet av pixlar som tillsammans utgör en bild som förmedlar en känsla och sedan återskapats efter att den skickats”. Bill Gates vill alltså i princip ta patent på smileys, de små figurerna som gör nätkommunikationen aningen mer mänsklig. ”Jag skulle ha förväntat mig att se ett sådant förslag från någon av våra mer omogna communitymedlemmar som ett dåligt skämt.”, säger Mark Taylor, vd för Open Source Consortium till Zdnet.

Ola Larsmo konstaterar i en debattartikel på DN:s kultursidor att ”massor av avgörande frågor återstår att reda ut eftersom tvisterna spänner över stora områden”. I sin artikel berättar han om hur EU:s höjda skyddstider från 50 till 70 år efter upphovsmannens död nästan gjorde det omöjligt att citera ur Joyces Ulysses vid hundraårsminnet av Bloomsday förra året. ”Det fordrades att irländska staten tillät ett engångsundantag för att högtiden skulle bli av. En starkt expanderad upphovsrätt, vilket är en utveckling som mediaföretagen gärna ser, är förmodligen ett lika allvarligt hot mot kreativiteten i ett samhälle som någonsin nedladdningen av skyddat material. Men de som slår vakt om tillgängligheten har inte lika många lobbyister.” (Vad skall få flöda fritt?, DN 05-03-21)

Karl-Henrik Pettersson, ekonom och författare på Forum för småföretagsforskning frågar sig om patent och copyright överhuvudtaget behövs i ett modernt samhälle. Han missunnar inte konst-

nären äganderätten till det han skapat, men ifrågasätter om äganderätten med monopol (= copyright och patent) verkligen är samhällsekonomiskt rimlig och motiverad. Vi byter produktionssystem, företagens sätt att arbeta organiserar sig på ett radikalt annorlunda sätt jämfört med hur det såg ut i det gamla industrisamhället. Samhällets mål är lätt att formulera – se till att allt som utvecklats kommer så många som möjligt till del.

”Det kan komma att visa sig att systemet med patent och copyright i själva verket numera kostar samhället mer än det smakar. Det är i varje fall slutsatsen av min analys.”

Det här är bara ett axplock av alla åsikter man möter. Det fi nns mycket mer att hämta på nätet. Och diskussionerna är ofta intressanta och tankeväckande.

aktuell samhällskunskap
Vad skall få fl öda fritt? Hur får upphovsmannen betalt? Var drar vi gränsen mellan kreativitet och kopiering? Nyskapande eller stöld?

Frågan om upphovsrätt och fildelning är dagligen aktuell i ungdomarnas värld. Dessutom har vi förmodligen rätt många fildelare, nedladdare och kopierare i klassrummen, både bland elever och lärare.

Samlande av åsikter och argument för respektive emot nedladdning, fildelning, upphovsrätt, lagar och praxis har väl alla förutsättningar att bli en både intressant och lärorik diskussion? Genomgång av upphovsrättslagen, vad som är rätt eller fel och åsikter om framtidens behov är värt några lektioners arbete.

Låt oss vända och vrida på frågeställningarna. Rätt hanterat borde det här kunna bli samhällskunskap på ungdomarnas villkor, värt att prova! Eller vad tror du?

Nils Fagerberg
lärare
Transport och trafiktekniskt centrum, Jönköping
E-Post: fagni@edu.jonkoping.se