Försök att tänka dig en snickare i arbete utan vare sig hyvel eller såg, kniv eller yxa, mejsel eller
hammare. Försök att tänka dig en taxiförare i arbete utan sitt fordon, eller en fotograf utan sin
kamera. Verktyg är inte ”bara” verktyg. De har blivit nödvändiga redskap för det moderna livet. Vi
kan tänka oss livet utan snickare, taxiförare eller fotografer – men det blir tankar om en föråldrad
och passerad värld.
De digitala teknikerna förvandlar idag på ett genomgripande vis våra sätt att producera varor,
informera oss, kommunicera, lära och dela kunskap. ”IT är det senaste steget i en lång historiskt
utveckling av människans verktyg för minne, lärande och kunskapsbildning”, sa Roger Säljö vid
konferensen Framtidens Lärande i maj. Skolan, eleverna, lärarna och skolledarna, kan inte arbeta
utan verktyg. Och de kan inte arbeta utan dagens digitala verktyg och resurser, utan att skolan blir
föråldrad och passerad.
I återhämtningen efter den globala finansiella krisen blir effektiva processer för produktion,
kommunikation och kunskapstillväxt än mer avgörande. Kompetens kring användning och
utveckling av digitala resurser kommer att vara nyckelfrågor framöver, globalt liksom lokalt, i
hela samhället och i skolan. Och som Daniel Brandell från Logica sa på Framtidens lärandebloggen:
”fyra av de tio populäraste jobben tio år framåt är fortfarande okända för oss,
eftersom de inte finns än”.
Då blir det som lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén sa i våras, nödvändigt för
lärare att ha tillgång till egen dator i jobbet. Då blir det viktigt att bejaka möjligheterna,
att göra som Falkenbergs kommun, satsa på en dator till varje elev, till varje lärare – i en
flerårig plan. Där man tar steget från enstaka piloter till fullt genomslag. Och bedriver
utvecklingsarbete med återkoppling, reflektion och forskningsbevakning. I rapporten
efter andra försöksåret pekar forskarna på ”vikten av att lärarna hela tiden får möjlighet
att utveckla sin pedagogik” och ”skolledningens avgörande betydelse för skolutveckling”.
Säkert kommer en del misstag att göras, men tydligt är att något nytt händer när
man tar steget fullt ut.
Att det inte behöver kosta extra har Stig-Roland Rask belyst i sin krönika om nätkulturer.
Om it kan ge effektivare lokalutnyttjande, kan det tvärtom sänka kostnaderna.
Hans slutsats blir: ”Obegripligt att det finns kommuner som har råd att inte gå i denna
riktning”.
När man idag skriver om skolans styrdokument och kursplaner, med kunskap i centrum,
måste det vara för dagens och morgondagens värld. Därför är det viktigt med den
rykande färska Skolverksrapport om IT som DIU kommenterar i numret. Den visar att
Sverige trots sin goda position förlorat mycket just på grund av avsaknaden av en nationell
vision och strategi för digital kompetens och infrastruktur. Rapporten är en bra utgångspunkt
för ett nödvändigt arbete på utbildningsdepartementet kring en vision och en
strategi.
”Nuförtiden görs det med elektricitet” sas det en gång. Idag är det med IT, det görs.
Även för lärare.
