– Min erfarenhet är att när man öppnar
upp för detta arbetssätt så finns det något
för alla barn, de duktiga bromsas inte
upp och de som måste få lite längre tid
behöver inte tappa självförtroendet.
- Guldäpplepriset innebar en hel del
uppmärksamhet, inte minst i min
hemkommun. De är stolta över min
utmärkelse. Det har inneburit att jag nu
än mer har kontakter runtom i landet.
Jag har till exempel delat med mig av
mina erfarenheter på Skolforum och
kommer att göra så även i år. Det säger
Erica Lövgren, vinnare av Guldäpplet
2009 och engagerad i det nationella
nätverket kring skriv- och läsutveckling
som DIU startade i samband med konferensen
Framtidens lärande i maj i år.
– Priset gör mig stolt och jag har fortfarande
inte riktigt fattat att just jag
fått det. Jag har ju bara jobbat på som
vanligt, säger Erica Lövgren.
Hennes förhållande till att ny teknik
kommer till användning i skolvardagen
är på något sätt självklart vilket
också hennes rektor understryker i
den presentationsfilm som gjordes om
henne till Guldäpplet.
Med föräldrar och elever i Norrbyskolan
i Hortlax utanför Piteå
kommunicerar hon via blogg och det
har varit en självklarhet att boka in
utvecklingssamtalen via webben.
Att skriva sig till läsning ledde till
bokutgivning
Och så var det ju detta med skrivoch
läsinlärningen. I hennes klasser
sker det normalt med hjälp av dator
utifrån Arne Tragetons tankar om ”att
skriva sig till läsning”, ett arbetssätt
hon kom i kontakt med redan 2003
då en släkting, tillika lärarutbildare,
tipsade om detta.
– Men då avfärdade jag idén, jag
var nog för osäker på min roll och
barns läsutveckling för att våga testa.
Men 2006 trillade polletten ner
och sedan dess har det rullat på och
mycket har hänt. Både i klassrummet
och på det personliga planet.
För tillfället är Erica tjänstledig från
lärarjobbet på Norrbyskolan för att
istället fungera som kommunens läsoch
skrivutvecklare. Hon har också
precis kommit ut med en bok med
titeln ”Med datorn som skrivverktyg,
språk, motorik och bokstavsformer”,
(Bonniers förlag, 2010). Där presenterar
hon en modell för att gruppera
bokstäver utifrån hur de formas. En
modell som hon utvecklat i det praktiska
arbetet som lärare.
– Förlaget uppmuntrade mig att
också beskriva mitt andra arbete. Så i
boken finns också erfarenheterna av
att arbeta datorstött med läs- och skrivinlärning
samlad. Jag har fått positiv
respons på boken bland annat från
Arne Trageton själv. Jag har förstått
att den på sina håll används tillsammans
med Tragetons bok. Det känns
väldigt roligt att bidra till att samtalet
kring dessa frågor lyfts fram. Det
hade förstås varit intressant att jobba
nära någon forskare, det är något jag
ser behövs!
Föreläser…
Erica är i dag också efterfrågad som
föreläsare runtom i landet. De föredrag
hon håller handlar bland annat
om IKT i skolan viktiga verktyg för
lärare och elever, Att skriva sig till läsning
– med hjälp av dator och I form
för form.
– Jag föreläser mest om hur ”att
skriva sig till läsning” kan gå till och
varför man väljer den ingången när
det gäller att organisera ett arbete som
stimulerar barns skriv- och läsutveckling.
Jag berättar varför jag tycker detta
sätt att jobba är det mest effektiva
och vilka fördelar jag ser, delar med
mig av mina erfarenheter, ger praktiska
råd och försöker förankra valet
av arbetssätt i teorier om hur barn lär
sig läsa och skriva.
...ökad kunskap
Redan 2007 när hennes första grupp
som skrev sig till läsning gick i tvåan
började hon ge sig ut och föreläsa.
Genom åren har en förändring skett
och hon märker numera att kunskaperna
spritt sig. Om frågorna tidigare
handlade om vilken utrustning man
skulle välja, hur klassrummet skulle
se ut och så vidare så är frågorna som
ställs nu mer initierade.
– Jag skulle kunna vara ute och
föreläsa på heltid, så stort är intresset
i dag vilket är väldigt roligt, inte
minst för barnen! Tänk att fler elever
får vara där de befinner sig rent kunskapsmässigt
och inte behöva lära in
med metoder från 1970-talet. Min
erfarenhet är att när man öppnar upp
för detta arbetssätt så finns det något
för alla barn, de duktiga bromsas inte
upp och de som måste få lite längre
tid behöver inte tappa självförtroendet.
– Jag tycker mig till och med se en
mer positiv inställning till pennan.
Barnen vill ju att det som ska förmedlas
till någon handskrivet också ska
vara snyggt, så att det går att läsa!
Fortfarande möter hon en del
invändningar mot arbetssättet, den
vanligaste är den att barnen när de lär
sig skriva och läsa med datorns hjälp
inte lär sig forma bokstäverna på ett
riktigt sätt. Det hon upplever som
viktigt, en åsikt hon delar med många
läsforskare, är att varje lärare innan de
bestämmer sig för att byta arbetssätt,
tar en diskussion kollegor emellan där
man ställer sig frågan varför man gör
detta, vilken barngrupp man har och
på vilket sätt det blir bra för dem?
Läsforskare understryker också,
menar Erica, vikten av att utgå från
målen för eleverna och att lärare
reflekterar kring sina metodval så att
man väljer rätt verktyg till rätt sak.
En annan fråga som alltjämt kommer
upp men som mer riktar sig till kommunernas
sätt att hantera IT-frågor
utifrån pedagogiska behov, är den om
svårigheter att få till utrustningen i
klassrummen.
…och nätverkar
Ett nätverk kring att skriva sig till
läsning har också börjat ta form, där
Erica Lövgren är ett av ansiktena utåt.
– Vi startade i samband med vårens
Framtidens lärande-konferens
och är nu cirka 400 personer, lärare,
forskare och andra intresserade. En
webbplats kopplad till Datorn i utbildningen
och Framtidens lärande håller
på att byggas och vi hoppas att den
snart är redo att lanseras. Förhoppningsvis
kommer den att avspegla hur
arbetet fortskrider och sprids. Just
nu finns deltagare från hela Sverige
i nätverket – också från Åland och
Norge. Det här kan växa och bli hur
stort som helst. Kanske får vi till en
träff redan nu i höst, håll utkik efter
mer information via Datorn i Utbildningen.
Alla intresserade är välkomna
att vara med!
Monica Esborn,
frilansjournalist, tidigare IKT-samordnare i
Alingsås
E-Post:
monica@esbornduo.se
Anmäl dig till nätverket kring skriv- och
läsutveckling med stöd av datorn. Skicka
ett mejl till red@diu.se