Untitled Document
Av: Bengt Svenson
E-Post: bengt.svenson@svekom.se
Bredband till folket – och till skolorna
I en serie artiklar kommer Datorn i Utbildningen
att ta upp frågor kring tekniken i skolan. Det handlar om bredband, om fria
programvaror och licenskostnader, om underhåll, om tunna klienter, om gamla
maskiner.
Vi vill gärna veta mer om hur skolor runt om landet löser dessa frågor.
Skriv till redaktionen och berätta, e-post: red@diu.se.
Många
skolor, framför allt på landsbygden, har fortfarande begränsad
kapacitet på sin Internetförbindelse. EU:s målsättningar,
kommunala och statliga satsningar, marknadsintressen och nya tekniker ger gott
hopp om snabbare uppkopplingar åt alla Sveriges skolor.
ISDN är en
vanlig anslutningsmetod
och den kapaciteten blir snabbt för låg
när skolorna får fler datorer och när nya
bredbandskrävande applikationer börjar
användas. Det finns alltså mycket att göra
för att ytterligare förbättra kapaciteten på
skolornas anslutningar till kommunens
centrala resurser och till Internet.
grundstomme
krävs
Den statliga satsningen Itis IT i Skolan har som sitt huvudsakliga
mål att utveckla arbetssätt och möjligheter i arbetslagsarbete
med IT-stöd. Då krävs att skolan har en god Internetförbindelse,
ett spridningsnät i skolan och att elever och personal har e-post. I satsningen
ingår därför en infrastrukturdel för att förstärka
de kommunala investeringarna.
I slutet av 2001
kommer den sista delen
av dessa medel att betalas ut. Satsningen
har medfört att många skolor landet
runt fått bättre kapacitet till Internet.
Men medlen har inte varit avsedda att
bygga nät mellan och inom orterna
den grundstomme som krävs för en mer
långsiktig IT-infrastruktur.
Kommunerna har
i många år lagt ner
stora resurser för att bygga ut sina nät
men för att nå alla orter behövs ytterligare
investeringar, och då räcker inte de
kommunala insatserna till.
statens bredbandssatsning
Under de närmaste tre åren kommer statens bredbandssatsning att förstärka
IT-infrastrukturen i de glest befolkade delarna av landet och en del av de medlen
kommer skolorna tillgodo. Satsningen som omfattar cirka åtta miljarder
kronor har nyligen landat genom att tre förordningar beslutats av regeringen.
De statliga medlen
fördelas mellan olika
nätstrukturer. En del upplånas av Svenska
kraftnät för att förbinda alla kommuners
huvudorter i ett nationellt stomnät. En
annan del ska stödja utbyggnaden av
nät mellan orter, ett så kallat områdessammanbindande
nät, och en tredje del ska
användas för att etablera nät inom orter,
områdesnät. Ytterligare medel är avsatt för
att abonnenter ska få stöd när de ansluter
sin fastighet till ett områdesnät.
ytterligare
förstärkning
Stödet ska användas för att förstärka IT-infrastrukturen
i de delar av landet där inte marknaden är intresserad av att investera
de närmaste åren. Stödet fördelas mellan landets kommuner
efter bland annat glesbygdsfaktor. Det innebär att några kommuner
inte får något stöd alls medan andras stödandel blir avsevärd.
Kommunerna ska ta fram så kallade IT-infrastrukturplaner som beskriver
hur näten ska byggas.
Kommunens medfinansiering
blir fem
procent, marknad och det statliga stödet
ska täcka resten. Majoriteten av kommunerna
som erbjuds stöd tros kunna
ta emot det. Stödet ska i huvudsak
riktas till de orter som har färre än 3000
invånare och det är sannolikt att det blir de
orter som har kommunala verksamheter
(skolor!) som man kommer att satsa på
i första hand.
Vi kan alltså
inom den närmaste tre
åren räkna med en ytterligare förstärkning
av kapaciteten på många skolors
uppkoppling. De statliga stödet kommer
i huvudsak att användas för att anlägga
fiberförbindelser och till viss del för
radioteknik.
fler alternativ
än fiberkabel
Den statliga satsningen koncentreras på fiberteknik. Den anses framtidssäker
då det är enkelt att höja kapaciteten i nätet. Genom att
byta den utrustning som sitter på fiberändarna kan man i princip
nå hur hög överföringskapacitet som helst.
Men det är
dyrt att anlägga fibernät
så det nät som byggs blir ganska grovmaskigt.
Många mindre orter kommer
inte heller med statens medel att nås av
bredband i form av fiber.
Nu utvecklas en
rad spännande tekniker
som gör att kostnaderna för att etablera
nät sjunker och gör det möjligt att nå de
små orterna som ligger lite vid sidan om.
Vi kommer att se en intressant utveckling
med många olika tekniska lösningar. Här
beskrivs några av dem.
radio
ett mobilt alternativ
Det finns ett flertal olika radiotekniker som används för fastighetsnät,
för accessnät och för ortssammanbindande nät och snart byggs
även rikstäckande radiobaserade nät. För att binda samman
orter används en teknik som innebär att två fasta punkter får
förbindelse.
På en ort
kan man ha en sändare som
skickar en rundstrålande signal som
nås av många mottagare. En liknande
teknik kan användas inom fastigheter.
Det innebär att alla i en skola kan ha
bärbara datorer som hela tiden är sladdlöst
uppkopplade mot ett nät, vilket medför
stora fördelar då man inte blir bunden till
datasalar och stationära datorer.
Det finns företag
som med radioteknik
förser hela områden med uppkoppling.
Då kan en elev eller lärare nå Internet och
skolans nät både hemifrån, från kaféet på
stan eller från skolan med samma radiokort.
Priserna sjunker stadigt och kapaciteten i
näten stiger, så vi kommer säkert att se en
ökande användning i skolorna.
Staten kommer
att erbjuda fyra teleoperatörer
att bygga var sitt radiobaserat
stomnät med mycket hög kapacitet, så
kallat fast yttäckande radioaccessnät. Till
dessa kan sedan lokala nät kopplas.
tredje generationen
Snart kommer också den tredje generationen mobiltelenät, 3G eller
UMTS. Tekniken har två fördelar jämfört med dagens mobiltelenät,
dels att abonnenten bara betalar för den datamängd som tas emot eller
skickas och inte, som idag, för den tid man är uppkopplad. Dels att
det kommer att gå avsevärt mycket snabbare att flytta data än
med dagens teknik.
Det kommer alltså
med fördel att gå
att koppla upp datorer mot dessa 3G-nät
för att surfa. En nackdel för skolans del
är att det kommer att vara dyrt, och
därför utvecklas nu tekniker som gör att
datorn känner av om den kommer utanför
räckvidden av ett billigare radionät och
först då, automatiskt utan att kopplas ned,
kan övergå till att använda 3G-nätet.
familjen xDSL
kopparteknik med framtiden för sig
Det finns ett antal sätt att använda telefontrådar för
att överföra data. Man brukar tala om kopparteknik. ADSL (Asymmetric
Digital Subscriber Line) är den variant som vi de närmaste åren
kommer att se öka mest i användning för att överföra
data på telefonlinjen. Tekniken innebär att det går långsammare
att skicka data än att ta emot. Det kan vara en nackdel om man arbetar
mycket med videokonferenser eller av andra skäl vill skicka mycket data
från skolan. Men som all annan teknik utvecklas även ADSL. I dag
kan man nå överföringskapacitet på uppemot 8 mbit/sek
när man tar emot data och 2 mbit/sek när man skickar. Det räcker
ofta för de behov vi har idag.
Det finns ett
flertal olika xDSL-tekniker.
Flera varianter utvecklas och närmast
i tiden ligger VDSL, (Very high bit rate
Digital Subscriber Line), som klarar 25
Mbit/s i båda riktningarna. ADSL och
systerteknikerna har en avsevärt högre
överföringskapacitet än ISDN och kräver
bara en telefonledning. Dessutom är
det en fast uppkoppling, man betalar
en månadskostnad och inte för den tid
man är uppkopplad. Tekniken kräver att
fastigheten ligger relativt nära en telestation
och att kvaliteten på telefonlinjerna
är god.
ADSL levereras
av både Telia och andra
telekomföretag och är den teknik som
kommer bli vanligast om något eller
några år. Tidigare hade Telia monopol på
tjänsten, men nu har andra företag rätt
att hyra Telias kablar och infrastruktur.
Utrustningen som behövs för att distribuera
ADSL ut till abonnenterna placeras
i telestationerna, och i dag krävs för att
nå lönsamhet att cirka 300 av dem som
är kopplade till en telestation vill ha
tjänsten. Men tekniken utvecklas och
blir billigare, för något år sen krävdes det
cirka 400 ADSL-kunder per telestation.
Tidigare har man
i några regioner i
Sverige misslyckats med att nå avtal med
Telia att bygga ut sina telestationer för att
erbjuda hushåll och företag ADSL, men
under det senaste halvåret har priserna
och villkoren för utbyggnad sjunkit. Jag
tror att vi inom en nära framtid får se flera områden där
man får tillgång till
tekniken i och runt mindre orter.
elnätskommunikation
ger gratis fastighetsnät
Elnätskommunikation eller PLC (Power Line Communication) är en spännande
teknik som har utvecklats de senaste åren, och som kommer att tas i kommersiellt
bruk under året som kommer. Tekniken går ut på att fiber dras
fram till de transformatorer som ligger närmast fastigheterna och därifrån
skickas data i elledningarna till hushåll och företag. Elektricitet
och data kommer med samma ledning. Den stora fördelen med PLC är att
varje eluttag i hemmet eller på företaget kan användas som ett
datauttag. Man sticker bara in en speciell kontakt som kopplas till datorns
nätverkskort. Med elnätskommunikation får varje klassrum och
lokal i hela skolan minst ett datauttag!
Eftersom man använder
elnätet för
att överföra data är det elbolagen som
kommer att erbjuda tekniken. De flesta
stora kraftbolagen utvecklar elnätskommunikation.
Sydkraft räknar med att
marknadsföra PLC i slutet av året. Snart
kommer Interneträkningen med elnotan!
satellit för
isolerade skolor
De skolor som ligger långt från telestationer eller radionät
kan anslutas till Internet via en satellit. Då går data från
skolan via ett modem och data till skolan kommer från satelliten via en
parabolantenn. Flera gånger mer data skickas vanligen till mottagaren
än från. Här når man en överföringskapacitet
på ca 0,5 mbit/sek. Satellitkommunikation är relativt dyr men kan
vara ett alternativ för skolor som inte kan nås på andra sätt.
infrastruktur
tar tid!
EU har utarbetat en handlingsplan som har målsättningen att skapa
ett billigare och säkrare Internet, att investera i människor och
deras IT-kompetens och att stimulera användningen av Internet. Sverige
har ambitionen att behålla sin tätposition inom IT-området.
Både EU och Sverige inser att skolornas tillgång till tekniken är
ett absolut krav för att nå målen. Så ItiS och bredbandssatsningen
är nog inte de sista initiativen vi kommer att få se från statens
sida! Men det tar några decennier att bygga ut en väl fungerande
och för alla tillgänglig infrastruktur. Jämför med järnvägarna
och vägnätet!
Av: Bengt Svenson
IT-strateg,
Svenska Kommunförbundet/ Landstingsförbundet
E-Post: bengt.svenson@svekom.se
Läs mer om
bredbandsutbyggnaden på Infrabas webbplats: www.svekom.se/infoit
Datorn i Utbildningen nr 6 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!