Marie Louise Härlin
it-samordnare, Upplands-Bro kommun
E-Post: marie-louise.harlin@edu.upplands-bro.se

Skolans IT-verktyg:
Processer och verktyg för lärares elevomdömen och IUP

Digital dokumentation är ett hett ämne som fått förnyad aktualitet i och med regeringens beslut om att införa skriftliga omdömen för alla elever från årskurs 1. Ett av DIUs ’IT i praktiken’-seminarier i höst tog upp frågan. En av de medverkande var Marie Louise Härlin, IT-samordnare i Upplands-Bro, som här beskriver hur kommunen arbetar med digital dokumentation i grundskolan.

Hela processen kring skolans utvecklingssamtal är en tidskrävande uppgift. På www.podb.se/iupraknare finns en IUP-räknare där man kan få en grov överblick över hur många timmar som läggs på denna uppgift, för Upplands-Bros del rör det sig om cirka 9300 arbetstimmar per läsår.

Broskolan (en 6-9 skola) började år 2002 att ta hjälp av ett IT-system, P.O.D.B, för att lättare samla in informationen från berörda pedagoger. Några av anledningarna till att skolan sökte sig till IT-lösningar var de välkända problemen med tillgängligheten till pärmen där informationen skulle skrivas. Ett annat skäl var att det fanns stora brister i överlämningen om/när personal och elever bytte grupp/klass eller skola. Ett tredje var att skolan såg behovet av ett professionellt språk och en mer likvärdig bedömning.

Till bakgrunden hör också att ITiS hade lett till fler datorer i skolan och högre IT-mognad bland personalen. Det ledde till att man såg att tack vare att arbetet kan effektiviseras med it-stöd kan tid istället läggas på på att skriva information med bättre kvalitet.

Gemensam betygsplattform
Upplands-Bro inledde också ett samarbete med Myndigheten för skolutveckling vilket bland annat resulterade i en kommungemensam betygsplattform.

När arbetet med skolans styrdokument och en likvärdig bedömning för en bättre måluppfyllelse påbörjats blev det naturligt att också titta på hur vi skulle gå vidare för att fylla IT-stödet med kommungemensamma delmål/kriterier.

Vi har nu tre bedömningsnivåer ’Nej’, ’Ja’ och ’Ja med kvalitativa nivåer’. Begreppet kvalitativa kunskaper är något vi har diskuterat en hel del både inom skolorna och i ämnesgrupper mellan skolorna.

På gemensamma studiedagar för kommunens 6-9 skolor har vi jobbat i ämnesgrupper med alla pedagoger för att försöka hitta tydliga delmål att använda i den digitala dokumentationen.

Ämnespedagogernas uppgift var att: Sortera upp olika mål – uppnåendemål såväl som strävansmål –i delmål, som alla innehöll både uppnåendemål och strävansmål. Vi poängterade att målen måste finnas med i de nationella målen och att man inte skulle konstruera egna mål. På detta sätt ser man en tydlig kvalitetsstegring i varje delmål.

Prognos för utveckling
I dokumentationen skriver vi ’i nuläget’. I princip handlar det alltså om handlar alltså om en prognos grundad på ämneslärarnas kunskap om var eleven bör ligga just nu för att så småningom nå målen i år 9. Senast i början av oktober träffades alla pedagoger på kommunens 6-9 skolor för att revidera delmålen i respektive ämnen. Även en översyn av kriterierna i sociala mål gjordes.

Från 2006 har alla grundskolor i kommunen rent tekniskt kunnat använda IT-stödet från P.O.D.B. Alla skolor har också satsat på en utbildning som handlar om hur vi formulerar oss. Vad skriver vi och varför? Processen med att ta fram gemensamma delmål på 1-5 skolorna har än så länge bara påbörjats i avvaktan på Allmänna råden.

Högre kvalitet
Vi ser att kvalitén på den skriftliga informationen blir högre. Det är lättare att följa en elevs utveckling vid överlämningar. Då systemet bygger på en databas är det lätt att få ut statistik för elever, föräldrar, mentorer, skolledare och förvaltningar för att kvalitetssäkra hela processen. Det är lättare att skilja mellan kunskapsmål och sociala mål då detta skrivs in på olika flikar i it-systemet.

Tidsbesparingen är svår att mäta då det hela tiden ställs högre krav på en professionell bedömning och formulering om elevernas kunskaper.

De pedagogiska diskussionerna har definitivt ökat bland personalen och bearbetning av texterna i kurs och läroplan har lett till att eleverna i betydligt större utsträckning vet vilka mål, både nationella och lokala, som finns och vad som förväntas av dem.

Marie Louise Härlin
it-samordnare, Upplands-Bro kommun
E-Post: marie-louise.harlin@edu.upplands-bro.se