Av: Gunilla Celén
E-Post: gunilla.celen@swipnet.se

Dagbok från en ITiS-handledare

"Att handleda sina egna lärarkollegor - det är väl inget man ger sig in på om man är normalt funtad.
Så tänkte jag när jag först blev tillfrågad om att ställa upp som ITiS-handledare hösten 1999."

I jobbet ingår förutom handledandet i arbetslagen dessutom att leda seminarier för cirka 25-30 lärare med tillhörande rektorer. Man är alltså i blickfånget för pedagoger med en samlad yrkeserfarenhet på många hundratals år…
Hur många gånger har man inte själv suttit och väst (eller hört andra väsa): "Vad är det här för kurs? Det här var väl inga nyheter! Och vilken tråkig föredragshållare…".
Alltså tackade jag med förtjusning "ja" till erbjudandet!

ensamt jobb
Jag älskar verkligen mitt lärarjobb - hur irriterande och utbrännande det än är emellanåt. Vad som bränner ut en mest tror jag är känslan att aldrig räcka till och bristen på tid.

Tid att reflektera, tid att lära sig nya saker, tid att samtala med kloka, erfarna kollegor om pedagogik, problem i klassen etc. Tid som behövs för att man ska kunna planera och våga genomföra nya arbetssätt tillsammans med kollegorna.

Lärarjobbet kan kännas ensamt när man aldrig får tid tillsammans med andra förutom till ae-konferenser, som visserligen är bra men aldrig tillräckligt för att hinna diskutera samarbete, samplanering och så vidare.

tid för reflektion
När jag började sätta mig in i på allvar vad Itis skulle innebära för arbetslagen insåg jag att det var just det skulle mynna ut i - tid, tid till kloka samtal, tid för inläsning av litteratur, reflektioner och planering av ett "ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat utvecklingsarbete tillsammans med eleverna" med IT som naturligt inslag.

Ja, alltså, man skulle inte erhålla mer tid förstås, men belöningen för övertiden är rätt rejält tilltagen - en egen dator.
Att få förmånen att handleda arbetslag i detta arbete kändes förstås oerhört svårt, men samtidigt insåg jag att med alla dessa kloka människor som jobbar på våra skolor så fanns det ingen anledning att övervärdera min närvaro.

entusiasm
Arbetslagen jag möter är mycket entusiastiska, fyllda av bra idéer, så uppgiften så här långt går väl hyfsat. Det man får vara beredd på är att arbetslagen är trötta emellanåt och då får man agera container utan att lasta sig själv alltför mycket. Svårt är det ibland, men som tur är går arbetslagen inte igenom de olika faserna samtidigt.

Jag möts av en hel del irritation över att datorerna är försenade. En av skolorna har inte ens datorer på skolan, de har råkat ut för inbrottstjuvar två gånger i rad. Det är ingen lätt uppgift att genomföra en Itis-satsning utan tillgång till datorer, vare sig egna eller på skolan. Det är omständigheter som är svårt att göra mycket åt. Att be dem stå över till nästa omgång känns inte bra när deras arbetsplanering är så bra och de är så entusiastiska över att komma igång.

En försvårande omständighet så här i inledningsskedet är förstås att kursen jag erbjuds i att handleda pågår samtidigt som jag måste handleda… en ekonomisk lösning som presenteras som pedagogisk.

pbl - intressant
Handledarkursen som organiseras av Högskolan i Jönköping tappade i förtroendepoäng vid första kurstillfället när lärarutbildaren lätt rosa om örsnibbarna erkänner att "IT är jag förstås inte så hemma på".

I Jönköping betonar man PBL, Problembaserat Lärande, som arbetssätt. Det verkar förstås intressant - vi får några mycket bra föreläsningar av Bo Jerdmyr, Maria Åkesson och Per Olov Olsson som har lång erfarenhet av arbetssättet på Sandagymnasiet i Huskvarna. Men inte är det speciellt lätt att sälja till arbetslagen när man aldrig prövat själv.

Genomför snabbt ett test på arbetssättet i min egen klass med hyfsat resultat men vad är det att luta sig mot när kollegorna tittar skeptiskt på en och undrar varför det arbetssättet är att föredra? Det finns ju fler sätt som är problembaserade.
Litteraturen vi läser i kursen är bra. "Arbetslag i skolan", av Åberg, samt "Kollegahandledning i skolan", av Lauvås med flera, känns som relevant litteratur. Att handleda kollegor var inte precis något man fick lära sig på lärarhögskolan.

inspirerande dagar
Kursen avslutas med två dagar i Göteborg i Skolverkets och KK-stiftelsens regi och jag är ganska modfälld och IT-trött när jag åker hemifrån vid sextiden på måndagsmorgonen.

Det visar sig vara två oerhört väl planerade dagar ledda av mycket kunniga och inspirerande människor. Föreläsningar av Stig Roland Rask: Etik och Internet, Ylva Lundin: om Storyline bl a, Eva Marsh: Multimediabyrån, Lars Larsson: IT och skolutveckling, varvas med workshops och information av Björn Axel Johansson, om hela Itis- projektet. Den allmänna känslan är att man dockat vid en batteriladdare och jag är oerhört lycklig och laddad på tåget hem.

En sista träff med arbetslagen och ett välbehövligt jullov - sedan kan vi jobba på. Det här blir nog något bra!

Gunilla Celén, Ljungaskolan, Sävsjö
E-Post: gunilla.celen@swipnet.se