Debatt: Digital kompetens

Programmering i skolan
för alla elever

Alla elever måste få med sig en så bred digitalkunskap som möjligt när de lämnar skolan och det är alla lärares ansvar, menar Agneta Hedenström, rektor Antnässkolan i Luleå.

Att digitalkunskap och programmering ska ha en plats i våra läroplaner är en självklarhet. Vi lever i ett digitalt samhälle där nästan allt vi gör, på olika sätt, kopplas ihop med datorer både i arbetet och på vår fritid. Samhället utvecklas hela tiden och givetvis måste även skolan spegla detta. Vi är ständigt uppkopplade och vi vet att redan från två års ålder så använder barn internet dagligen men barnen liksom vi vuxna är framför allt konsumenter av internet och digital teknik. Vilka konsekvenser får det för framtiden? Redan i dag löser datorerna de enkla problemen åt oss och för att möta framtiden och de utmaningar som kommer så behöver vi människor som kan lösa mycket komplexa problem. Vi behöver hjärnor som förstår, ifrågasätter och utvecklar.

Vilken blir då skolans roll? Skolan måste skapa en förståelse för det som styr den digitala världen - programmering, men skolan måste också planera undervisningen utifrån den digitala värld vi lever i och lära ut om de möjligheter och risker som finns där. Detta är för mig en demokratifråga för att klara av att vara en digital samhällsmedborgare.

Framtidens yrken kommer alla att innehålla digital teknik av något slag och skolan måste därför också se till att öka intresset för teknik hos både tjejer och killar så att vi får den mångfald för utveckling av produkter och tjänster som framtiden kommer att erbjuda.

Skolan måste se till att alla elever får möjlighet att utveckla sin kreativitet, nyfikenhet, mod, initiativ- och samarbetsförmåga och de måste också få möjlighet att få fullfölja processer från idé till handling. Att öva på detta i kombination med datorkraft är datalogiskt tänkande. Datalogiskt tänkande är en metod för att arbeta med olika problemställningar där programmering blir ett av de verktyg som användas. Detta sätt att arbeta passar för skolans alla ämnen.

Det är viktigt att programmering tydliggörs i alla ämnen i läroplanen istället för ett eget ämne. Däremot anser jag att programmeringen bör få ett större och mer detaljerat utrymme i kursplanerna för teknik, matematik, slöjd och samhällskunskap. I tekniken ska eleven få möjlighet att titta på hur programmeringen används för olika tekniska lösningar idag och i framtiden och det är också här som eleven ska få möjlighet att laborera med kod kopplat till olika tekniska prylar som styrs med hjälp av programmering. I matematik bör fokus ligga på logik, algoritmer och uppbyggnad av kod och i slöjden får eleven använda sin kreativitet och skapa med hjälp av kod. I samhällskunskapen bör fokus ligga på den digitala medborgaren och förståelse för det digitala samhället så att möjligheter och risker belyses på ett objektivt sätt; hur används kod runt omkring oss och hur kan jag som individ påverka samhället med hjälp av kod.

Alla elever måste få med sig en så bred digitalkunskap som möjligt när de lämnar skolan och det är alla lärares ansvar. Med programmering som enskilt ämne finns risken att digital kompetens bara kommer att handla om programmering, att ansvaret läggs på ett fåtal lärare och att kopplingen till sammanhang, samhällsfrågor och framtid glöms bort.

AGNETA HEDENSTRÖM
rektor Antnässkolan, Luleå E-post: agneta.hedenstrom@skol.lulea.se