Tryckta läroböcker eller interaktiva
digitala läroböcker? Om eleverna i
åttan på Karl-Oskarsskolan i Växjö får
välja vinner de digitala böckerna en
jordskredsseger. Om omröstningen
dessutom omfattar att arbeta med
digitala samarbetsverktyg, mappar,
lektionsplaneringar och lektionsmaterial
digitalt alternativt på papper så
vinner det digitala igen. Stort.
– Det är mycket, mycket bättre när
man har allting digitalt, förklarar Elsa
Tiderman, Ranya Rashid och Isabella
Korunovska, med eftertryck.
– När man har allt sitt material i
olika mappar på Google drive så har
man koll på allt. Det blir ordning och
reda, säger Isabella.
– Man tapper inte bort någonting,
allt material finns där, böckerna är
digitala. Dom finns med – hela tiden,
fyller Elsa Tiderman i.
– Och allt är strukturerat. Och
lärarna kan se allt man skriver, det är
väldigt bra, säger Ranya Rashid.
När skolan startade 2010 var en
av utgångspunkterna att man skulle
jobba med digitala arbetssätt. Ola
Brorson som är en av årets nominerade
till Guldäpplet är lärare i engelska
och it, och har varit med från start.
– Vi ville verkligen ha ett digitalt
arbetssätt på skola, inte bara ha digitala
verktyg. Målet var att jobba projektinriktat,
verklighetsnära och ha en
skola anpassad till samhället.
– Vi började jobba i molnet, med
Google direkt, att dela dokument har
vi gjort från start, även om tjänsterna
runt omkring inte vara så utvecklade
som de är nu.
I dag finns en klar struktur av
mappar för elever, lärare, lektionsplaneringar,
material och annat som delas
via Google och är sammankopplat
med skolans administrativa system.
Men för eleverna är det en inloggning
som gäller och sedan kommer de åt
alla sina mappar och allt skolmaterial
på Google drive.
Att dela och samarbeta är en viktig
framtidskompetens som eleverna
behöver få med sig från skolan menar
Ola Brorson som ibland har gett eleverna
i läxa att visa sin föräldrar hur
man gör när man delar dokument.
Jobba digitalt fullt ut
En annan pusselbit i skolans digitala
arbetssätt är de interaktiva digitala
läroböckerna, som eleverna har i de
flesta ämnen.
– Det är roligare att läsa böckerna
på datorn, säger Isabella Korunovska.
Och så kan man markera samtidigt
som man läser.
Klasskamraten Mustafa Suleiman
håller med.
– Med böckerna på datorn blir det
mycket mindre papper. Det är lättare
att hitta i böckerna på datorn, man
kan välja att lyssna på texten och det
är mycket bättre att läsa på skärmen
än på papper. Och så kan man jobba
och markera saker och söka på internet
samtidigt. Det är mycket mer aktiv
läsning, menar Mustafa, som har svårt
att tänka sig att gå tillbaka till mellanstadiets
pappersbaserade skolgång.
– Ska man jobba digitalt måste
också innehållet vara digitalt, det
gäller också läroböcker, säger Ola
Brorson.
I dag är de läroböcker man använder
på skolan interaktiva och digitala
– och allt får plats i datorn.
Ska man jobba digitalt måste hela
kedjan fungera och Ola Brorson tycker
att man efter några års prövande
kommit en bra bit på vägen på skolan.
– Vi jobbar webbaserat. Där har
elever och lärare sina planeringar.
Nu har vi Chromebooks, de startar
snabbt och eleverna kommer alltid
in på sin yta som ser likadan ut varje
gång de loggar in. Kopplingen mellan
läromedel och internet är integrerad.
Det är också mycketenklare att anpassa
undervisningen efter varje enskild
elev, säger Ola Brorson.
Ett praktiskt exempel från hans
egen engelskundervisning är enkel
heten när han ser att en elev missuppfattat
något grammatiskt moment,
då kan han enkelt kommentera och
skicka med länken till rätt ställe i boken.
Ett snabbt och effektivt sätt att ge
återkoppling.
Lärarstudenter i USA undervisar
högstadieelever i Växjö
Utvecklingen kring datorer och annan
informationsteknik har förändrat
samhällets behov av kompetens,
och kanske har kraven på vad dagens
skola ska förmedla förskjutits. För
Ola Brorsons elever innebär det bland
annat olika former av samarbete där
elever och lärare samverkar och kommunicerar
över internet.
– Vi får samarbeta med folk från
andra länder, träna på att prata andra
språk med folk som pratar det språket
via Skype. Då lär vi oss också om
andra kulturer. Det är så coolt, säger
Olle Bergqvist.
Ett av de samarbetsprojekt som
hållit på ett antal år är ett samarbete
med lärarutbildningen på Kansas
State University i Manhattan, Kansas.
För lärarstudenterna i Kansas handlar
det om att träna sig i att undervisa
på distans, liksom att utifrån amerikansk
utgångspunkt bedöma elevers
skriftliga arbeten. För eleverna i Växjö
innebär det en direktkontakt med en
lärare med andra infallsvinklar och
andra referensramar. För Ola Brorson
innebär det att han hittat ett sätt att
uppfylla kursplanemålen om interaktiv
skriftlig kommunikation.
– Det här är ett projekt där alla
vinner något. Mina elever och lärarstudenterna
i Kansas samverkar via
gemensamma dokument, där de både
utbyter texter, instruktioner, chattar
med varandra, skickar filmer och bilder.
Det här är ett arbetssätt som man
kan anamma även i andra sammanhang,
säger Ola Brorson.
Och för Ola Brorson innebär samarbetet
att en del kvällar ägnas åt att
samplanera med lärarna på universitet
i Kansas via Google Hangout.
Skolan en del i samhället
När DIU besöker Karl-Oskarskolan är
också Eric Harper, chef för mjukvaruutvecklingen
på Smart Technologies,
det vill säga mannen som basar över
utvecklingen av bland Notebook, på
besök på skolan. Ola Brorson och
hans elever testar ett nytt plattformsoberoende
samarbetsverktyg och
Eric Harper och Ola Brorson har haft
många samtal via Hangout där de
diskuterat olika delar av programmets
utveckling. Nu vill Eric Harper träffa
eleverna och få deras intryck.
– Dagens elever och lärare vill
kunna samarbeta på många olika sätt,
och när vi utvecklar ett nytt verktyg
för samarbete är det viktigt för mig att
se hur det fungerar i klassrummet och
höra vad eleverna säger.
Och efter att ha arbetat med det
nya verktyget Smartamp är Ola Brorsons
elever inte rädda för att tala om
för Eric Harper vilka förbättringar de
skulle vilja se.
Både Ola Brorson och hans elever
har lärt sig att om man vill förändra
något måste man berätta vad man
tycker hur och man vill ha det. Skolan
har tidigare varit pilotskola för Gleerups
digitala läromedel och eleverna
har vant sig vid att deras synpunkter
är värdefulla och tas på allvar.
– Jag tror på det här sättet att arbeta
för att förbereda eleverna inför
framtiden, säger Ola Brorson.
Skolan byter namn
Karl-Oskarskolan i Växjö byter namn till
Thoren Framtid vid årsskiftet.
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.