TRENDRAPPORT FRÅN LONDON:
Trådlöst och läromedel på webb
BETT i London är Europas
största mässa
och konferens om IT
och lärande. Under
några dagar i januari
varje år möter över
20 000 besökare 600
utställare som visar
det senaste av hård-
och mjukvara.
Men det handlar inte
bara om att vandra
bland montrarna. Besökarna
delar erfarenheter
med varandra på
de olika serveringarna,
lyssnar till ministrar,
inspektörer, forskare,
lärare och näringslivsfolk
i konferensdelen.
Några av de hetaste produkterna i år var
trådlös överföring med stöd av apparater
som Tablet PC (digitala anteckningsblock
eller penndatorer), bärbara
datorer, handdatorer, datorprojektorer
och interaktiva whiteboardtavlor.
Bland mjukvarumontrarna dominerade skyltarna ”curriculum
online” som innebär att läromedel via webben eller på
cd/dvd är anpassade till nationella kurser och ämnen och godkända
av skolmyndigheterna. Även program och system för hela skolorganisationen
var flitigt representerade bland försäljarna. Flera av dem erbjuder
intranät, lärplattformar, servrar, program för skoladministrationen
och undervisningen i paketlösningar där de olika delarna kan nås
från ett och samma webbverktyg. För lärare och elevers kreativa
arbete var utrustning och program för videofi lmning, redigering och webbsändning
ett påtagligt inslag tillsammans med verktyg för bildbehandling och
webbpublicering.
prylar utan en tråd
För tio år sedan var vi många som trodde att tillgång
till datorer i skolan skulle komma att revolutionera undervisningen. För
fem år sedan förde vi fram att datorer i klassrummen skulle bereda
vägen. De senaste åren har vi inför beslutsfattarna argumenterat
för att det är tillgängligheten till datorer som är det
centrala. Visst har tillgång till datorer i data- och skolsalar förändrat
arbetssätt och relationer mellan elever, lärare och omvärlden
på många ställen men revolutionen har delvis bordlagts från
dagordningen.
Vad kan då trådlöst innebära för
framtidens
lärande? Dels är det billigare för
skolor att investera i trådlösa nätverk i
skolbyggnaderna än att dra kabel, dels
kan lokalerna utnyttjas bättre. Det är
också lättare att integrera IT i våra
skolämnen/kurser om elever och lärare
får tillgång till bärbara datorer, handdatorer
eller digitala anteckningsblock.
Arbetar man på en skola med stöd av
Internet, intranät och virtuella klassrum
ska elever och lärare inte vara hänvisade
till en datorsal eller en enstaka dator i
klassrummet.
Lärresurser, kommunikationsmöjligheter
och administrativt stöd för lärare ska
vara tillgängliga oavsett var de befi nner
sig för att vara ett naturligt stöd. Vad vi
vet om framtiden är att allt fl er verktyg
kommer att kunna kommunicera med
varandra trådlöst, att handdatorer och
mobiltelefoner integreras, att text- och
röstigenkänningsprogram blir allt bättre
och att Internet är den gemensamma centralen
som kopplar ihop oss för att kommunicera
och dela på information i form
av texter, bilder, ljud och fi lmer.
Eftersom lärande till stor del handlar
om kommunikation, dela på resurser och
att skapa så kommer givetvis ökad mobilitet
att påverka de rumsliga och tidsmässiga
förhållandena för lärare och elever.
Fortfarande är det så att ”klassrummet är
den sista utposten i ett förlegat system”.
Men dess väggar rämnar mer och mer och
framtiden är trådlös.
avundsjuk svensk
En gemensam nämnare i olika utvärderingar och i forskning om IT-användningen
i brittiska skolor är att lärare har svårt att integrera tekniken
i de nationella kurserna. För att främja utvecklingen så att
tekniken blir till ett naturligt stöd och hjälpmedel i matematik,
engelska, historia med flera ämnen satsar engelska utbildningsdepartementet
50 miljoner engelska pund under år 2002 och 2003 inom programmet National
Curriculum Online.
Skolor och lärare kan ansöka om att
få del av dessa medel då de köper in
certifi erade digitala/online läromedel.
Medlen från staten är tänkta att stimulera
branschen till att producera mer
digitala resurser och möjliggöra för lärare att köpa
in dem. Producenter får
certifi eringen om deras läromedel stödjer
de nationella kursplanerna och är
digitala till 80 procent. Läromedlen ska
dessutom tillföra något mer pedagogiskt
än en tryckt bok. Från en mängd programleverantörers
montrar lyste skylten Curriculum Online.
Som svensk blir man lite avundsjuk på
det enorma utbudet av program inom alla
ämnen och stadier. Det transnationella
företaget Pearson Education, som som
ingår i samma koncern som Penguin
books och Financiel Times, lanserade
en box (server) som innehåller 1 500
digitala resurser kopplade till den engelska
läroplanen. BBC Education satsar
150 miljoner pund på att utveckla fria
Internetbaserad kurser som stöd till läroplanens
kurser, bland annat med material
ur sitt enorma arkiv. Redan nu har BBC
ett imponerande utbud av onlinekurser,
tv-program, radioprogram som kan nås
via webben.
stort utbud
En
dator som fungerar
som ett antecknings- block.
Det är en av fördelarna
med de så kallade Tabletpc som
visades på Bett. På bilden
ovan testas och visas interaktiva whiteboard-tavlor.
Utvecklingen av IT-läromedel verkar gå mot att allt fl er av dem
nås via Internet. Lärare kan prenumerera på vissa delar av
ett läromedel. Föräldrar erbjuds att köpa material från
nätet som stöd för deras barns läxläsning. Inom matematik
och no-området ökar antalet läromedel som innehåller möjligheter
till simuleringar.
En annan trend är att multimediaresurser
i form av fi lmer och bilder görs
tillgängliga via nätet eller cd-rom, dvdskivor.
Espresso Education levererar
multimedia via bredband eller satellit
till mer än 100 skolor i Storbritannien.
Channel 4 erbjuder vad de kallar tv-rom med filmklipp, foton, diagram, arbetsblad
som stöd för lärares genomgångar
eller för elevers eget arbete i ämnen som
historia, geografi och samhällskunskap.
För specialundervisning fanns på
mässan ett stort utbud av program och
hjälpmedel. Utvecklingen av allt bättre
tal- och textigenkänningsprogram
öppnar nya möjligheter för elever med
läs- och skrivsvårigheter och för dem
som har olika former av funktionsnedsättningar.
Som kritisk konsument och lärare är
jag skeptiskt till om det enorma utbudet
av läromedel verkligen innebär att
kvaliteten i undervisningen ökar. Visst
ska vi ha i skolan ha tillgång till bra
läromedel men det finns ingen automatik
i att digitala eller webbaserade läromedel
är bättre än de tryckta. Men det är
synd att utvecklingen av läromedel för
webben till största del har stannat av i
Sverige. Därför skulle det behövas statligt
stöd och stimulans till kreativa och
nytänkande producenter liknande det i
England. Inte minst beroende på att det
råder något som kan liknas vid oligopol
inom läromedelsbranschen och att många
aktörer är relativt konservativa.
kreativa lärare
Det har i alla tider funnits lärare som inte är läromedelsstyrda,
det behöver inte innebära att man inte använder läromedel
men de klipper, klistrar, skriver själva och byggers sin undervisning på
att eleverna enskilt och i grupp skapar och konstruerar eget material. Detta
synsätt har underlättats med stöd av informationsteknik i olika
former. Lärare och elever behöver bra verktyg för detta.
På Bett visade Macromedia ett nytt
program Contribute för lärare som vill ha
ett enklare verktyg för webbpublicering.
Företaget Connected learning lanserarade
programmet CourseGenie som möjliggör
för lärare att skapa interaktiva kurser för
webben direkt i MS Word. Man skriver i
programmet, infogar bilder, ljud, fi lmer,
länkar, tester och med ett klick omvandlas
detta till xml-kod för användning av
elever via en webbläsare. Idén är mycket
bra. Man kan inte kräva att lärare i allmänhet
ska lära sig olika multimediala
verktyg. Däremot kan väl alla numera
använda ordbehandlingsprogram.
I flera montrar visades utrustning för
videofi lmning och program för redigering och webbpublicering. En särskild
avdelning
på mässan var BETT Goes Movie
där olika exempel visade på hur elevers
kreativitet kan användas och utvecklas
med stöd av videokameror, redigeringsprogram
och webbpublicering.
I dagsläget är antagligen digitalkameran
det bästa och mest använda it-verktyget
på många skolor. Den är relativt
billig, enkla att använda och eleverna
ser direkt resultatet av sin fotodokumentation.
lärgemenskaper på nätet
En form för lärande som det finns en del exempel på i England
är lärgemenskaper (communitys) på nätet.
Om e-lärande och förlagsbranschen
anser att ”content is king” så anser man
inom dessa att ”community is king” det
vill säga att det är deltagarna som till
största delen skapar innehållet. För skolledare
har Talking Heads funnits under
några år och har visat sig framgångsrik
(se artiklat i Datorn i utbildningen nr 5
och 6/2001).
Nätcommunitien This is Notschool
som är till för elever där inte special-
eller hemundervisning fungerar har
också visat sig vara mycket framgångsrik
och nu har 7500 tonåringar i England
som tidigare stått utanför skolsystemet
”börjat” skolan genom This is Notschool.
Konceptet exporteras och bland annat ska
en Notschool startas för maorieungdomar
i Nya Zeeland.
Eftersom lärgemenskaper på nätet till
största del bygger på att deltagarna delar
på erfarenheter, löser problem tillsammans,
kommunicerar och hjälper varandra
är det ett kostnadseffektivt sätt att
organisera lärande.
Det behövs inga kostsamma komplexa utbildningsplattformar,
utan lärandet sker till största del med stöd av kommunikationsverktyg
som diskussionsforum, direktmeddelanden, anslagstavlor och att medlemmarna har
möjlighet att dela på filer. Däremot behövs det resurser
i form av handledare i skolan och på nätet.
