IT-minister Anna-Karin Hatt har bjudit in till rundabordssamtal kring en Digital Agenda för
utbildning, med två frågor.
Vad är relevanta mål och insatser för en digital agenda för Sverige på området IT i skola och undervisning?
DIUs utgångspunkt är EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser. Digital kompetens,
den fjärde nyckelkompetensen rörande konkret handhavande av digital teknik, bör förenas
med de fyra sista nyckelkompetenserna som handlar om moderna nätbaserade former för
lärande och erfarenhetsutbyte. Alla dessa bör föras samman till ett bredare digitalt kompetensbegrepp.
Regering och riksdag har för sin styrning av skolan fyra viktiga instrument:
• Styrdokumenten
• Lärarutbildningen
• Skolinspektionen
• Den obligatoriska rektorsutbildningen
Dessa fyra är nyckelfaktorer då Sverige går från enstaka eldsjälar i skolorna till fullt
digitalt genomslag. Det digitala kompetensbegreppet måste genomsyra alla fyra instrumenten.
Hur kan stat, kommuner, näringsliv och intresse- och frivilligorganisationer komma
samman för att hitta och genomföra lösningar inom ramen för sina respektive roller och
ansvar?
Det sjuder av experiment kring dator till varje elev, nya arbets- och lärandeformer,
interaktiva tavlor och internet i undervisningen. Men bara i en del svenska kommuner
och skolor – långt mindre än en tredje av alla enligt den studie TeliaSonera gjorde
2010 och enligt den Digitala kartan för svensk skola som DIU publicerar.
Denna sjudande utveckling är en spjutspets mot framtiden. Men den ställer krav på
två typer av arenor.
- för delade visioner. Virtuella och fysiska scener för att lyfta fram goda exempel, dela
erfarenheter och föra ett samtal mellan praktik och forskning, med stöd av stat, kommun
och näringsliv.
DIU anser vidare att det behövs en systematisk dialog mellan praktik och forskning,
en innovationsverksamhet driven av praktiken. När Skolverket berövades sina resurser för
forskning ströps en nödvändig resurs för innovationsdriven FoU, vilken Sverige i dag väsentligen
saknar på utbildningsområdet.
Om inte det nationella ledarskapet antar utmaningen, kommer vissa skolor och kommuner
att skapa en skola med relevans för dagens samhälle, andra inte. Vi får inte en
likvärdig skola. Detta ser vi redan ske.
Det är inte en ny vision som behövs. Den växer fram idag, på ett antal skolor, den är
på väg i åtskilliga kommuner. Visionen behöver synliggöras, formuleras och omformuleras, stödas och spridas i dialog mellan forskning och praktik.
