Alla
lärare, på samtliga stadier och i samtliga ämnen måste
ha ett gemensamt ansvar för att eleverna kan hitta, söka och kritiskt
granska information på Internet.
Det menar AnnBritt Enochsson, som
i sin forskning särskilt studerat barn och ungdomars informationssökning
och liv på nätet.
När jag var barn fanns det en tv-kanal.
Man kunde titta på alla tv-program som
visades. I dag är det inte så. Dagens barn
måste lära sig att hantera enorma informationsmängder.
Lära sig hitta, sortera,
granska. Det är en fjärde basfärdighet,
och då måste vi behandla den som en
sådan, säger AnnBritt Enochsson.
När de gäller de andra basfärdigheterna,
skriva, läsa, räkna, har de flesta
vuxna en bild av vad det innebär att
behärska dem. Och en önskan att hjälpa
barnen att erövra dem.
Inom lärarkåren finns en gedigen
kunskap om vilken nivå på skrivande
och läsande som Kalle 6 år behöver ha
tillägnat sig när han går ut gymnasiet
för att kunna hantera vidare studier och
vardagssituationer. Och Kalle får träna
på sina färdigheter under hela skoltiden,
i alla ämnen, med stöd från både lärare
och föräldrar.
börja tidigt
På ungefär samma sätt borde det finnas ett gemensamt förhållningssätt
och ett gemensamt ansvar när det gäller den fjärde basfärdigheten,
menar AnnBritt Enochsson.
I sitt forskningsarbete kring barn
och informationssökning har AnnBritt
Enochsson sökt upp den fjärdeklass som
hon följde i sitt avhandlingsarbete och
som då under ett år hade fått en konsekvent
träning i informationssökningskompetens
av sin lärare. När hon senast
träffade dem gick de i nionde klass.
En del av dem sa att de inte alls
kunde längre. De hade inte fått någon
strukturerad undervisning i informationssökningskompetens
sedan de gick
i fyran. De kände att de hade varit helt
utlämnade åt sig själva.
Om informationssökning ses som
en central kompetens, en basfärdighet,
måste det finnas en plan för hur det ska
gå till.
När 60 av AnnBritt Enochssons studenter
på lärarutbildningen i Karlstad
för två år sedan gjorde en undersökning
på sina praktikplatser om skolan hade
en plan över vad eleverna skulle tillägna
sig för kunskaper i informationsökningskompetens
var det få av skolorna som
hade sådana planer.
När Louise Limberg, professor på Bibliotekshögskolan
i Borås, i en undersökning
har frågat lärare vid vilken ålder de
anser att det är lämpligt att börja träna
informationssökning varierar svaren
kraftigt.
Jag tycker egentligen att man kan
börja hur tidigt som helst, säger Ann-
Britt Enochsson.
I en nyligen avslutad studie har Ann-
Britt följt en F-3:a där också förskolebarnen
var med och sökte på nätet. Kanske
inte mer än en halvtimme på en hel
termin, men de såg och lärde av vad de
större barnen gjorde, och fick mersmak.
Från trean, fyran tycker jag absolut
att man ska börja mer systematiskt. De
barn jag har mött i mina studier och
som kommit upp i sjuan tycker att det
är pinsamt att de inte kan och då döljer
de sin okunskap.
Bland de nior som AnnBritt Enochsson
intervjuat har hon mött alla steg på
skalan, från dem som är informationskompetenta,
gör bedömningar av de
sidor de hittar, till dem som inte är så
duktiga. Spännvidden är stor.
alla lärares ansvar
Att elevernas informationssökningskompetens är alla lärares ansvar
behöver inte innebära att alla ska ta upp hur söktjänsterna
fungerar hela tiden.
Men det gäller att ta in att det är en
basfärdighet och att det ska genomsyra
undervisningen. Det är ingenting man
kan överlåta åt några sidor i läroboken
som går igenom hur informationssökning
går till.
Varje lärare måste ha en bild av vad
målet är. På samma sätt som alla lärare
sägs vara språklärare, måste alla vara
lärare i informationssökningskompetens,
menar AnnBritt Enochsson.
Alla lärare kan till exempel hjälpa
eleverna att problematisera frågeställningarna.
Ett exempel är från en av AnnBritts
studier där eleverna skulle söka göra ett
projekt kring energi och uppgiften leta
fram exempel på ett antal goda energikällor.
Tills lärarlaget kom på att även om
det finns många goda energikällor var
uppgiften en typisk ta reda på rätt svar-
uppgift. I stället formulerade de om
uppgiften och eleverna fick frågan: Om
vår skola ska byta energiform vad skulle
vi byta till då och varför? Och omedelbart
blev det en uppgift som uppmanade till
diskussion och värderingar.
Jag menar inte att man ska inte ska
söka efter faktauppgifter, men läraren
kan ge uppgifter som gör att även mindre
barn måste tänka efter, värdera och ta
ställning.
en kompetens många delkompetenser
Efter att i flera forskningsprojekt intervjuat barn och tonåringar om
deras synpunkter, åsikter och kunskaper kring informationssökning
och träffat och forskat tillsammans med lärare kring informationssökningsprojekt
i klassrummet började AnnBritt Enochsson att bena upp informationssökningskompetensen
i dess olika beståndsdelar (se illustration ovan).
En struktur som kan bidra till att få
det hanterbart i praktiken.
Att söka, hitta och kritiskt granska
information är en komplex kompetens
och den kräver kunskaper och färdigheter
inom flera olika områden som bildar en
helhet, menar AnnBritt Enochsson. I
modellen av informationskompetensen
finns alla delar med från den innersta
cirkeln som representerar förskolan till
gymnasieskolan längst ut i den yttersta
cirkeln. Men alla delkompetenser finns
med hela vägen.
Språket är en viktig delkompetens i
informationssökningen, utan språket går
det inte, och det har också blivit viktigt
att kunna stava rätt.
En annan delkompetens är tekniken
och det handlar, kanske mest för
de minsta, om att bli datorvana. Men
också att förstå något om hur Internet
är uppbyggt.
Söksätt ska inte sammanblandas med
söktjänster. Kunskapen om hur olika
söktjänster fungerar handlar om kunskap
om de olika sökmotorerna och grundläggande
kompetens i söktjänst-matematik,
eller Boolesk logik. Söksätt handlar om
att det finns olika vägar att nå informationen
på Internet, där sökmotorer är
en väg, länklistor en annan och att söka
direkt på olika adresser i adressfönstret
en tredje.
Ställa upp mål är en annan delkompetens.
Det kan handla om faktauppgifter,
men också när lärarna hjälper barnen att
formulera ett problem.
Delkompetens kritiskt förhållningssätt
handlar både om konkret källkritik, men
också om att ha förståelse för att det finns
olika perspektiv, där till exempel värderingsövningar
kan komma in.
I mina studier har det också visat sig
att ett kritiskt förhållningssätt har samband
med om barnen och ungdomarna
har kunskap om hur Internet fungerar.
De som använder till exempel Lunarstorm
och MSN har ofta en större teknisk
förståelse för Internets uppbyggnad som
de har nytta av även i andra sammanhang.
Inte minst när det gäller ett kritiskt
förhållningssätt.