Tema Mobilt lärande:
Undervisning och nya medier – mobila enheter

Medielandskapet ändras i en rasande takt. Bland de nya sakerna som dykt upp är: gräsrotsvideo (YouTube), kollektiva forum på nätet, mobiltelefoner med GPS och bredband, ultrasmå bärbara datorer. Innovationer och utveckling inom detta område ställer stora krav på lärarna, men erbjuder också nya spännande möjligheter för undervisningen.

I serien The Horizon Report utgiven av The New Media Consortium and the Educause Learning Initiative, försöker ett stort antal medlemmar inom affärsvärlden, industrin och utbildningssektorn identifiera och beskriva ny teknologi som kommer att ha stort inflytande på undervisning och lärande. I den senaste rapporten The Horizon Report 2008 Edition, pekar man speciellt ut mobil teknologi.

Under trycket av en marknad med mer än en miljard sålda enheter per år har användningsområdena för mobiltelefoner ökat enormt. Förutom att prata på vanligt sätt med kompisar kan man: spela musik, lyssna på radio, ta digitala bilder eller videosekvenser, ansluta till Internet eller få information om sin position via GPS. Inspelade ljud, bilder och anteckningar kan enkelt skickas iväg och delges kompisar, en lärare eller en kurshemsida. Den unika kombinationen av kommunikation och mobilitet gör att elever kan samarbeta över tid och rum.

Den stenhårda konkurrensen på mobilmarknaden gör att priset ständigt sjunker och inom en snar framtid kan man förvänta sig att mobilt bredband har fått genomslag och fullständig anslutning till Internet och TV kommer att finns överallt vid vilken tidpunkt som helst. En föraning om vad som är på gång får man då man tittar på nya mobiltelefoner med stor pekskärm, vilka väcker uppmärksamhet på grund av möjligheterna att ladda ner och bearbeta dokument och utföra uppgifter man normalt gör på datorn.

Med ökande processorkraft kan man tänka sig att telefoner kommer att bli ett viktigt verktyg för att kommunicera, hålla sig uppkopplad till internet och utföra både vardagliga och mera avancerade uppgifter. Ytterligare perspektiv på mobilens användbarhet får man då man tittar på de nya modellerna med inbyggd projektor som gör det möjligt att visa text och bild på vilken yta som helst. Det finns även projicerande eller ihopvikbara tangentbord. Kanske kommer våra elever bara att ha en vit skiva på skolbänken?

Parallellt med utvecklingen inom mobiltelefoni ser vi en kraftig trend mot billiga ultrasmå bärbara datorer med inbyggd kamera och GPS via USB-porten. De små bärbara datorerna kan anslutas till Internet via lokala nätverk eller med bredbandsuppkoppling och delar många av mobiltelefonernas unika egenskaper. Fördelar med datorerna är standardiserade operativsystem, bättre inmatningsmöjligheter och lite större skärm. Förmodligen kommer vi att leva med olika typer av tekniska lösningar sida vid sida, men trenden är mot ökad mobilitet.

Utvecklingen som beskrivs ovan innebär både möjligheter och utmaningar för skolan och utbildningscentrerade organisationer. En utmaning är att erbjuda relevant service och grundläggande innehåll för mobila enheter som kan stödja eleverna i deras lärande. En annan utmaning är att utnyttja de olika sätten att kommunicera för att skapa kollaborativt lärande.

Mobila enheter i skolundervisningen i dag
En intressant aspekt av mobilt lärande är att det kan ske när och var som helst. Skolan kan på ett enkelt sätt erbjuda undervisningsmaterial inom till exempel matematik och språk som kan laddas ner till mobilen. Materialet kan vara text- eller ljudfiler som studenterna kan använda på bussen, när de väntar på sina kompisar eller vid andra tillfällen som passar dem själva.

Friheten i lärandet är en positiv faktor samtidigt som man kan hysa farhågor att den leder till en fragmentisering av kunskaperna. Det ovan beskrivna användningsområdet ligger nära i tiden och kräver inga större resurser, utan kan ses som en anpassning av traditionella undervisningsmetoder till modern teknik.

En utvidgning, som inte heller den kräver några större resurser, är att studenterna via mobiltelefonen eller den bärbara datorn får uppgifter som skall lösas på en specifik plats som kan identifieras antingen via GPS-koordinater eller enklare via ett foto av platsen. Uppgifterna kan vara allt från att lösa ett geometriskt problem till att samla in fakta kring en historisk byggnad. Arbetet, som drivs av instruktionen från den mobila enheten, är nu mera aktivt och autentiskt och kan kombineras med att studenterna själva skall samla in material och dokumentera i form av videoklipp, bilder och ljudupptagningar. Det insamlade materialet kan sedan bearbetas vidare i klassrummet.

Mobiltelefoner eller videokameror kan användas av studenterna i en speciell miljö eller i ett speciellt sammanhang för att själva producera ett material. Studenterna väljer utifrån ett tema själv innehållet och hur det skall produceras. Materialet delas, till exempel via en kurshemsida, med andra och blir en del av en gemensam lärprocess. Fördelarna med ett sådant arbetssätt är att kunskap och lärande ses som en aktiv konstruktion som utgår ifrån studenterna själva och deras frågor, dvs. en sorts äganderätt. En annan viktig faktor är att de som använder materialet delar samma sociala och kulturella mönster.

Perspektiv på framtida användande av mobila enheter
Mobila lärmiljöer utvecklas i en takt som gör det svårt att blicka in i framtiden. Efter att ha sagt det här vill vi ändå peka på de stora möjligheter som erbjuds av olika platsmarkörer som RFID-taggar och GPS. Placeringen av en applikation eller ett lärmoment i en speciell miljö gör att data som är unika för miljön kan utnyttjas. Över den fysiska miljön kan digital information lagras för att skapa en virtuell verklighet som kan utforskas med mobiltelefonen eller den ultraportabla datorn i en spelliknande sättning.

Den digitala informationen gör att man till exempel kan spela upp ljud och videofilmer eller visa bilder och annat material knutet till platsen man befinner sig på. Man kan gå tillbaka i tiden och se hur platsen kan ha sett ut förr i tiden med andra betingelser för människorna. Man kan också gå framåt och fundera på hur platsen kommer att förändras.

Utvecklingsverktyg för virtuella applikationer som bland annat inkluderar spelmotor, möjligheter att ladda in videoklipp och bilder knutna till en GPS-position kan gratis hämtas från http://education.mit.edu/drupal/ar. Arbetet med en virtuell verklighet i form av en händelse eller ett spel knutet till en speciell plats kan göras i skolan och ses som en produktion där studenterna och läraren gemensamt samlar in och bearbetar material. Det bakomliggande arbetet blir då lika viktigt som själva resultatet.

Avslutande anmärkningar
Mobila lärapplikationer och andra aktiviteter som datorspel kan aldrig tvingas fram. En av de viktigaste faktorerna för ett positivt utfall är istället att läraren känner sig bekväm och uppleva att hon eller han behärskar situationen.

Förutom lärarens engagemang är följande faktorer betydelsefulla för en god lärmiljö: tydlighet och motivering till varför man använder sig av aktiviteten, integration av aktiviteten med övrigt kursinnehåll, samarbete i grupper som gör att studenterna kan diskutera innehåll och begrepp.

PER JÖNSSON, professor i tillämpad matematik, Malmö högskola
MATS LARSNÄS, IT-pedagog, Fjärås-Gällinge pedagogiska enhet, Kungsbacka
SVERKER AASA, adjunkt i teknik, Malmö högskola
GUNILLA SVINGBY, professor i pedagogik, Malmö högskola
LISA GJEDDE, lektor i IKT och lärande, Danmarks pedagogiska universitet
CARL HEATH, projektledare på GRutbildning
MARIA ÅRESUND, konsult på HiQ i Göteborg

Litteraturförteckning

• The Horizon Report 2008 Edition, The New Media Consortium and the Educause Learning Initiative, ISBN 0-9765087-6-1 (2008). www.nmc.org/pdf/2008-Horizon-Report.pdf [on line 2009-02-19]
• Iphone: www.apple.com/se/iphone [on line 2008-09-18]
• M. Yerushalmy, och O. Ben-Zaken, (2004), Mobile phones in Education: the case of mathematics. construct.haifa.ac.il/~michalyr/celular%20report.pdf [on line 2009-02-19]
• P. Jönsson m.fl. (2009), Matematik och det nya medialandskapet – rapport från Mobile Learning Environment-projektet. Tidskrift för matematikundervisning Nämnaren Nr 1, 48.
• P. Jönsson och L. Gjedde, (2009), Mobile Learning Environments – Educational Report. www.m-learningenvironments.com [on line 2009-02-19]
• E. Brandt, P.A. Hillgren och E. B. Björgvinsson, (2004), Self-produced video to augment peer-to-peer learning i Learning with mobile devices research and development. Jill Attewell och Carlo Savill-Smith (eds). www.lsda.org.uk/files/pdf/1440.pdf [on line 2009-02-19]
• E. Klopfer, (2008). Augmented Learning - Research and Design of Mobile Educational Games, MIT Press
• M. Klawe (1998). When does the use of computer games and other interactive multimedia software help students learn mathematics? www.cs.ubc.ca/nest/egems/reports/authors.html [on line 2009-02-19]