Gunilla Celén
Lärare och utvecklingsledare IT, Sävsjö kommun.
E-Post: gunilla.celen@savsjo.se

Kunskap måste få lov att ta tid

Titel Vi lär som vi lever
Författare Bodil Jönsson
Utgivare Gleerups Utbildning, www.gleerups.se

Vill du ha ett presenttips till dig själv? Köp Bodil Jönsson bok Vi lär som vi lever, men du bör nog köpa minst två, för du kommer att vilja ha någon att diskutera med om det du läst.

Boken handlar om lärande och kunskapsutveckling både i och utanför skolan och passar den som vill pröva nya utmanande tankar. För den som är van att snabbt plöja boksidor väntar en helt annan bokupplevelse.

Vi lär som vi lever är en bok som sätter igång tankar. Den är tryckt med breda marginaler vilket visar sig vara praktiskt. Jag gillar verkligen inte att skriva i böcker, men den här boken inbjuder till det. Många av bokens tankar vill man återvända till – och inte bara en gång.

Stora förändringar
Bodil Jönsson hävdar att datorn, internet och mobiltelefonen har medfört större förändringar i skolan än vad någon läroplansförändring eller betygsuppgörelse förmått göra.

Det känns inte svårt att hålla med. Visst, mobiltelefonen är inte helt rumsren än, men det måste väl vara en tidsfråga? En så fantastisk liten multimediamaskin är väl för bra för att behöva stå i skamvrån längre? Varför använde vi inte den inför utvecklingssamtal? Det är ju hur enkelt som helst att läsa in en engelsk text i ljudinspelaren, ta kort på diverse bild-, slöjd- eller hemkunskapsuppgifter eller låta eleven dokumentera sin dag i skolan. Istället för de evinnerliga utvärderingarna de får fylla i på papper. Eleverna lär inte fotografera det vi tänkt oss, men kanske får vi via deras bilder syn på hur dagen i skolan är för dem? (Nu snubblar jag i väg i egna tankar, det är vad som händer hela tiden när man läser denna bok.)

Återkoppling med variationer
Vem kunde ana, då i början, i vilken utsträckning både livet och lärandet skulle påverkas av informationsteknologins utveckling och spridning, skriver Bodil Jönsson. Att några knapptryckningar skulle kunna förse oss med originallitteratur och källor långt mer omfattande än världens samlade bibliotek? Att vi skulle kunna ladda ner musik, tjänster och biljetter eller rentav vilja leva ett ’second life’ i en virtuell parallellvärld där man kan välja vem man vill vara eller vem man vill möta?

Datorn, internet och mobiltelefonen har inneburit att vi inte längre behöver vara på ett och samma ställe för att lära oss något eller på samma ställe de som vi lär oss något tillsammans med. Vi behöver inte göra det samtidigt. Utbildning handlar inte längre bara om att läraren är sändare och eleven mottagare utan kan lika gärna vara att eleven är sökare och läraren återkopplare. Vi rör oss mellan de fyra rollerna sändare, mottagare, sökare, återkopplare. Mångatill- många-kommunikationen har möjliggjorts. Som exempel nämner hon föreläsningar på nätet. En vanlig föreläsning är här och nu, den som lyssnar hör inte bara det som sägs, utan även sina egna associationer samtidigt, vilket kan inkräkta på uppmärksamheten. Visst erbjuder det personliga mötet en chans att ställa frågor direkt, men frågorna som dyker upp på väg därifrån får man brottas vidare med på egen hand. En nätföreläsning kan tack vare mångatill- många-kommunikationen ge återkoppling med stora variationer.

När du får en idé kan du snabbt gå in i ett nätsamtal kring den. Du kan söka och få svar, du kan ifrågasätta och genast kontrollera. Du kan till och med spåra en tankekedja bakåt, vilket kan vara mycket svårt vid eget tänkande eller i ett direktsamtal.

Kunskap måste få lov att ta tid
Förhoppningsvis vill många skolutvecklare tänka med i Bodil Jönssons förhoppningar om kunskapsutvecklingen i framtidens skolsystem. Vi måste sluta blanda samman kunskap och information. Kunskap bär på mening och finns i sammanhang medan information kan vara hur lösryckt som helst. Kunskap måste få lov att ta tid – TTT, Tankar Tar Tid. Däremot gäller att Information Tar Inte Tid – ITIT.

Barn bör slippa att i alltför stor utsträckning på egen hand upptäcka de kunskapsstrukturer som gäller. Utan konkret undervisning och handledning av lärare, föräldrar och andra vuxna blir barn faktiskt svikna av vuxensamhället. Rulltrappekunskaper, de som varar högst en vecka, bör hållas i schack, liksom luciademokratin för kunskaper. På förskolan bör vem som vill få vara lucia, men när det gäller kunskaper är inte den ena lika så god som den andra. Somlig kunskap är långsiktigt hållbar, annan inte.

Det är svårt att betrakta sin egen verksamhet, man står för nära. Visst vet vi enskildheter som inte utifrånbetraktaren ser, men helheten är svårare att få syn på. Böcker av det här slaget behövs. Det behövs folk som tar sig tid att tänka. Tankar Tar Tid.

Gunilla Celén
E-Post: gunilla.celen@savsjo.se