Untitled Document Text: Monica Esborn

 

Intervju med Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund, om ledarnas roll för skolans digitalisering

Inte antingen eller
utan både och...

– Det märkliga är att vi inte redan har en gemensam nationell strategi för digitaliseringen av skolan. Det säger Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund, som också menar att en satsning på att lyfta rektorernas digitala kompetens skulle ha stor betydelse för likvärdigheten på detta område. För eleverna.

Trots att det i dagens läroplan och skollag ingår skrivningar om att elever ska ha tillgång till digitala verktyg så ser det väldigt olika ut runtom i Sverige. En viktig åtgärd för att komma tillrätta med denna brist på likvärdighet vore att formulera en nationell strategi.

–Den bör ta sig an frågan om infrastruktur för den svenska skolan och att huvudmännen måste säkerställa denna, anser Matz Nilsson. Eleverna och deras rätt till digitala lärverktyg måste vara fokus och genom en nationell strategi kan likvärdigheten för den enskilda eleven garanteras.

Leda – ett yrke i sig
– Skolledarnas betydelse när det gäller att se till att förutsättningar för att det pedagogiska användandet av digitala lärverktyg sprids på skolan, är avgörande, framhåller Matz Nilsson.

Lärarna är avgörande för det som sker i klassrummet och rektorernas uppdrag innebär att se till att digitaliseringen når alla elever. De digitala lärverktyg som används måste utgå från lärarnas, pedagogikens, behov och inte till exempel från vad en kommunal IT-enhet menar att skolan ska använda vilket gäller även frågorna om såväl molntjänster som licensavtal.

– Rektorsuppdraget ska inte ses om en utvidgning av läraruppdraget, utan att leda är ett yrke i sig, betonar Matz Nilsson.

Han skulle även gärna se att något tog vid där Skolinspektionens uppdrag slutar. Forskning som sedan kunde ge stöd till hur man går vidare. Rektorerna behöver ha ett vetenskapligt stöd. Han är själv inblandad i ett projekt med ”följeforskning” som ska presenteras våren 2014.

– En annan åtgärd, vid sidan av en nationell strategi, och som skulle säkerställa att digitaliseringen av skolan når ut till varje elev, vore någon form av digitalt kompetenslyft för rektorer, framhåller han.

Bok eller digitalt läromedel?
En annan viktig fråga som Matz Nilsson gärna lyfter är den om digitala läromedel, utvecklingen av digitalt innehåll.

– Läromedelsproducenterna behöver föra en mycket tätare dialog med dem som finns i skolan, menar han. Han efterlyser en större interaktivitet i de läromedel som tas fram. Boken är fortfarande mallen. Många målar också upp en onödig motsättning, ett antingen eller, mellan boken och digitaliseringen, något Matz Nilsson inte håller med om.

– Så är det naturligtvis inte, båda behövs! Däremot behöver vi samtala om hur vi utvecklar det digitala lärandet, framhåller han.

Det är lärarnas ansvar att fundera kring stoffet och hur det digitala bäst kommer till pedagogisk användning för att förstärka lärandet hos eleverna. – Ett viktigt område som elever måste ha kunskaper i är källkritik, menar han och fortsätter. Där har jag sett goda exempel, särskilt när elever arbetar i verkliga sammanhang.

Nationell strategi
För det är elevernas rätt till likvärdighet när det gäller tillgång till och kunskap om det nya digitala lärandelandskapet som Matz Nilsson ser som den största utmaningen och anledningen till att en nationell strategi på detta område bör formuleras.

– Det märkliga är att vi inte redan har skrivit en nationell digital plan för skolan, anser han.

 

MONICA ESBORN



Datorn i Utbildningen nr 2-2014. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 14]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 140321