Untitled Document Text: Monica Esborn

 

"Spel, kodning och digital kreativitet" är ett tema på konferensen Framtidens lärande, 10-11 april

”Sakernas internet” och digital kreativitet i skolan

Den revolution som inleddes med att webben såg dagens ljus 1993 och följdes av mobilrevolutionen med start 2008 har sedan ett par år exploderat i en ny fas; vi kopplar upp våra saker. Det säger Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH i Stockholm. Skolan borde anta utmaningen att alla elever får vara kreativa med digitalt material menar hon där viktiga inslag är känslor, lust och lek.

– I Sverige har vi kommit att se datorerna i skolan som pedagogiska hjälpmedel. Jag skulle vilja att vi också såg till att våra ungdomar fick vara kreativa med själva materialet, bygga grejer som styrs med mobilen, sätta upp sina egna bloggar, göra sina egna animationer, skapa mobila appar eller konstruera datorspel, säger Kristina Höök.

I länder som Norge, där man jämställt digital kompetens med att kunna läsa, räkna och skriva, England och USA har man tagit steg och signalerat från nationell nivå att programmering är något alla elever ska lära sig grunderna i. Sverige med sin höga datormognad och tidigare goda satsningar, på hem-pc och utbyggt bredband, vilka bidragit till både en dataspelsbranch och många IT-företag, borde finnas med i framkant även här.

Demokratifråga
– För mig handlar det om att ta makt över mediet vilket också är en demokratifråga, säger Kristina Höök. Genom att lära sig programmering och skapa sina digitala appar och interaktiva saker så ser hon också att ungdomar lär sig mediakritik, något man alltså får på köpet. Genom att själva konstruera lär man sig också att dekonstruera – förstå hur något är uppbyggt.

Det är oerhört viktigt att ta ett grepp om den här frågan – gärna en nationell informationsstrategi.

– Digital kompetens bör alla ha och den bör grundläggas i skolan, för risken finns att detta annars blir en klassfråga. De med rika föräldrar får tillgång till de digitala materialen, andra får inte tillgång,

Kreativa framtidsbranscher
Att våra saker nu i en rasande takt kopplas upp handlar om att vi behöver det, till exempel för att skapa ett mer resurssnålt samhälle och tekniken hjälper oss med det.

– Sverige med sin öppenhet och erkända erfarenhet av att ta med brukarna i processen, vilket leder till användbara saker, kunde bli ledande inom detta område, anser hon.

Men då behöver det göras en bred satsning så att programmering, eller ”datorslöjd” som är ett begrepp Kristina Höök myntat och hellre använder, kan komma in i skolan och fostra en hel generation of ”makers”.

– ”Datorslöjd” signalerar att det inte är välordnat och strukturerat, att det inte är matematik det handlar om. Man kan ladda ner kod från nätet som man sedan modifierar och steg för steg gör om till det man vill skapa. Det är ett kreativt arbete där man likt slöjden håller på och karvar, fixar och pysslar och så blir det något där man uttryckt sig.

Utmaningar
Just nu drivs utvecklingen av eldsjälar och det händer mycket spännande saker i ”makerkulturen” som utvecklats. Många samlas regelbundet och bygger saker tillsammans, helt utanför sina arbeten.

– Den största utmaningen för Sverige och svensk skola är att få unga engagerade människor som vill bli lärare och att de från sin utbildning får med sig den här kunskapen, betonar hon.

För det är om lust, känslor, lek och social samvaro som även utvecklandet av ”sakernas internet” handlar och var passar det bättre än i skolans värld.

– Ungdomarna är vår framtid och det vore högst önskvärt och väldigt intressant om de också kan få vara kreativa med själva materialet, koden och de digitala materialen.

 

MONICA ESBORN



Datorn i Utbildningen nr 2-2014. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 14]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 140321