Untitled Document CARINA NÄSLUNDH
E-post: carina.naslundh@diu.se

 

Digital skola/I praktiken

Nyfikenhet drivkraft för pedagogisk utveckling

De digitala verktygen skapar helt nya möjligheter och det inspirerar Hülya Basaran, förstelärare på mottagningsenheten Välkomsten i Trollhättan, att utforska och pröva hur hon kan använda dem och utveckla sin undervisning för nyanlända elever. Allt för att ge eleverna förutsättningar att utveckla sig, sitt språk och sitt lärande i den svenska skolan.

Det tog inte lång tid för Hülya Basaran när hon började arbeta som lärare i en förberedelseklass på Kronan i Trollhättan innan hon upptäckte att digitala verktyg var en kraftfull resurs i arbetet med elevernas språkutveckling. Startpunkten blev den interaktiva tavlan som fanns i klassrummet, skolans bokningsbara datorer och en klassblogg.

– Jag ville ge eleverna möjlighet att lära sig svenska, men också engagera och motivera dem, säger Hülya Basaran, som under sin egen tid i skolan var en elev som inte upplevde skolan som särskilt motiverande.

Och de digitala verktygen i kombination med språkutvecklande arbetssätt engagerade eleverna. Men när hon började utforska användningen av digitala verktyg upptäckte hon också att hennes möjligheter att möta och utmana varje elev på en individuell nivå ökade. Och hennes egen motivation att fortsätta, lära sig mer, hitta de verktyg och arbetssätt som fungerade för hennes elever.

– Men utan rektorer som stöttade, puffade på, gav mig förutsättningar och fungerade som pedagogiska förebilder, bland annat genom att alltid själva använda olika digitala resurser hade jag inte kommit vidare, påpekar Hülya.

Det utvidgade kollegiet har varit en annan viktig del.

– Jag gav mig ut på nätet, startade en blogg, ställde många frågor, och där fanns kollegor som gav svar.

Så småningom blev Hülya Basaran en av dem som inte bara frågade utan också tipsade om resurser och svarade på andras frågor och nu i vår har hon samlat sina erfarenheter och reflektioner i en bok ”Nyanlända elever i mitt klassrum – Språkutveckling med digitala resurser” där läsarna får följa med in i Hülyas klassrum och följa de utveckling som skett.

Reflektera över sin undervisning
Att hitta, undersöka och lära sig hantera olika digitala verktyg tar tid. Och Hülya Basaran har ägnat tid åt att utforska de digitala möjligheterna. Ofta har utforskandet bidragit till att Hülya som lärare har märkt hur hon kan utveckla arbetssätt och skapa ännu tydligare mål för eleverna. Att sätta digitala verktyg i händerna på eleverna leder inte per automatik till lärande.

– Tid är pengar. Det gäller att göra om och göra rätt, säger Hülya Basaran som innan hon utbildade sig till lärare drev ett eget företag och är van att fundera kring ständig förändring och förbättring.

– Det är vårt ansvar som lärare att varje elev ska kunna nå så långt som möjligt och då måste jag reflektera över min undervisning. Vad gick bra, vad gick mindre bra? Vad kan jag göra annorlunda för att just den här eleven ska klara uppgiften. Och förändra och lägga upp min undervisning utifrån det.

Det är till exempel alldeles för enkelt att tro att en nyanländ elev som har svårt för att forma bokstäver har motoriska problem, menar Hülya. Det kan vara så att i en familj som kanske befunnit sig på flykt har det inte funnits möjlighet för barnet att träna på sin finmotorik genom att att forma bokstäver. Då kan det vara mycket enklare att skriva på ett tangentbord än att hålla i en penna, eller kanske prata in sin text i stället för att skriva under tiden som man tränar upp motoriken.

Och för Hülya har de digitala verktygen som i början var främmande blivit en trygghet.

– Tekniken är inte allt, men att inte ha tillgång till exempelvis en interaktiv tavla skulle vara svårt. Med de digitala verktygen kan jag röra mig i olika lärlandskap. Jag kan snabbt slå upp ett ord, visa en bild, en film som vi kan prata om. Jag kan googla tillsammans med mina elever. Vi kan hitta bilder, lära av med och av varandra. Olika uttryckssätt överbrygger språkliga hinder.

Nyfikenhet och utveckling
I dag arbetar Hülya Basaran med kartläggning av nyanlända elever på en mottagningsenhet i Trollhättan.

– Det första jag känner när jag träffar en ny elev är nog nyfikenhet, vem är det jag har framför mig, vilka intressen har den här eleven, vilka språk talar eleven och hur ska jag bäst men min verktygslåda hjälpa eleven att utvecklas.

Nu följer hon eleverna under en kortare period, men fokus är detsamma att stärka eleven.

– I skolan har vi ganska lätt för att fokusera på elevernas brister i stället för att ta det som en utmaning att utveckla undervisningen så att eleven kan tillgodogöra sig den. Jag tycker att det är utmanande, man får var kreativ och och fundera kring vilka styrkor eleven har som vi i skolan kan bygga vidare på, säger Hülya. Och den tekniska utvecklingen för det enklare.

– Om en elev är analfabet innebär det ju inte att eleven inte har kunskaper. Och det finns allt fler digitala verktyg att använda sig av så att även de som är analfabeter kan gå vidare i sitt lärande – samtidigt som de lär sig att skriva.

Att stärka föräldrarna
Hülya Basaran är själv född i Sverige av invandrade föräldrar och uppväxt i en invandrartät stadsdel i Trollhättan. Hon har själv varit i den situtationen att hon tillsammans med sina syskon var de som fungerade som tolkar mellan föräldrarna och det svenska samhället.

– Det skapar en omvänd hierarki, föräldrarna blir beroende av sina barn, säger Hülya Basaran.

Själv försöker hon alltid lyfta och stötta föräldrarna inför barnen. Och hon menar det är viktigt att som lärare alltid ha direktkontakt med föräldrarna, även om det finns språkproblem.

– Kommer man från en annan skolkultur och kommer till svenska skolan och bara har de egna barnens version av hur det går till, är det lätt att man missuppfattar och tycker att den svenska skolan är dålig. Jag har alltid försökt ha en god relation med föräldrarna. De är de som känner sina barn bäst.

Även i kontakten med föräldrarna är de digitala verktygen en stor hjälp. För Hülya Basaran har bloggen varit till stor hjälp i kontakten med barnens föräldrar och släktingar, som kanske är spridda runt om i världen. I bloggen kan man berätta om skoldagen, i text, bild, film och ljud. Med ett knapptryck kan texten översättas av Google translate och läsas även av föräldrar med andra språkkunskaper än svenska.

När Hülya startade sin första blogg med förberedelseklassen på Kronan i Trollhättan upptäckte hon också att både elever och föräldrar gärna ville att hon tog med länkar till webbsidor där man kunde träna på svenska, och det blev också ett sätt för föräldrarna att vara delaktiga barnens skolarbete. – Det är viktigt att skapa en skola som är tillgänglig också för föräldrarna.

CARINA NÄSLUNDH
E-post: carina.naslundh@diu.se

Länkar
På sin egen blogg delar Hülya Basaran med sig av pedagogiska tips och reflektioner kring nyanlända, inkludering, flerspråkighet och utbildning. frokenhulya.wordpress.com
Webbresurser och appar som hon valt för elevernas kunskapsutveckling samlar hon i ett flöde på pinterest.com/hulbas

Den nyutkomna boken ”Nyanlända elever i mitt klassrum – Språkutveckling med digitala resurser” är utgiven på Gothia Fortbildning.


Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris.
Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 2-2016. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 16]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 160312