Carina Näslundh

Tidning på nätet

Många skolor börjar göra tidningar på Internet. Utseende och inriktning varierar. En del är tekniskt avancerade andra i enklare utförande.

En osedvanligt charmig webb-tidning är A4-bladet, som ges ut av klass 4A på Morö backe skola i Skellefteå. I A4-bladet förenas nytta och nöje, precis som i en vanlig tidning. Här kan man läsa både om hur man gör sina föräldrar förtvivlade genom att panga ägg i mikrovågsugnen och vad skolans personal anser om sina löner.
    – Det är viktigt att barnen får göra något som är på riktigt. När tidningen finns tillgänglig på Internet kan alla se vad de har gjort. Och det här är verkligen barnens jobb, de har bestämt vad som ska stå och hur det ska se ut, säger Edith Hult, klassföreståndare.

Redaktionellt arbete
Klassen började med att studera lokaltidningen. Studerade rubriker från tidningen och delade upp sig i ett antal redaktioner: kultur, sport, nyheter, ekonomi och arbete, miljö, smått och gott, nöje och annonser.

"A4-bladet är gjord i Publisher 97, där man kan producera webbsidor direkt utan att använda html-kod."

    Sedan startade det redaktionella arbetet. Vad skulle man skriva om? Vem skulle intervjuas? Vilka frågor skulle ställas?
    – Alla var mycket ambitiösa och förberedde intervjuerna med frågor. De fick själva lägga upp sitt arbete. Vi hade ett slutdatum och de gjorde själva upp tidsplaner och ansvarade för att de hölls.
    Alla texter skrevs in på dator, en del i Word andra i Works, och sparades på en gemensam enhet på skolans nätverk.
    I klassrummet finns en dator, det räckte inte till när alla skulle skriva samtidigt, så barnen fick gå runt och knacka på i andra klassrum för att se om det fanns en dator de kunde låna.

Gemensam utformning
När alla texter var klara satt Edith med en redaktion i taget och utformade deras sida. De flesta bilder som klassen använt fanns sedan tidigare, men ett par bilder gjorde barnen själva med hjälp av Paint Brush. A4-bladet är gjord i Publisher 97, där man kan producera webbsidor direkt utan att använda html-kod.
    – Vi satt och konstruerade sidorna tillsammans. Publisher 97 är mycket bra och enkelt att arbeta med. Den stora fördelen är att man ser hela sidan direkt, som den kommer att se ut, det gör att barnen hela tiden kunde vara med och bestämma utseendet.
    – Hela tidningsprojektet tog 2-3 veckor och då jobbade vi nästan uteslutande med tidningen under den perioden.

Datorn ett redskap
Edith Hult och klassens andre lärare Per-Olof Nilsson använder datorn kontinuerligt i undervisningen, men en skola med en dator till varje elev är inget önskemål.
    – Om man placerar ut en dator på varje bänk är vi tillbaka i katederundervisningen, menar Edith Hult. Då gör man inget nytt, förändrar inte pedagogiken. Om man har några datorer använder man datorn som verktyg för att skapa och vara kreativa, tillsammans.
    – Drömmen är ju inte att barnen ska sitta och hänga framför datorn.
    Men datorn kan vara ett hjälpmedel för att få barnen att intressera sig för andra saker.
    – Vi har bland annat samarbetat med Kågeskolan som driver projektet Bokbiten där barnen kan läsa recensioner av böcker och skriva in egna recensioner. Det får barnen intresserade av att läsa böcker.
    Klassen har också deltagit i projektet Vårtecken där eleverna rapporterade in vilka vårtecken de sett, till exempel den första vitsippan, var den fanns, och så vidare. Det gjorde att det blev intressantare att upptäcka naturen.
    – Skolan är ingen egen värld och med hjälp av den nya tekniken kan vi visa andra vad vi gör, säger Edith Hult.
    – Vi brevväxlar också med en italiensk skola. Den italienska skolan har ingen e-post så vi skriver vanliga brev, på engelska. Men vi använder oss av Lexin för att slå upp ord.

Carina Näslundh


Kontaktpersoner
Edith Hult och Per-Olof Nilsson
Morö backe skola
Höjdgatan 10, 931 51 Skellefteå
tel: 0910-735 241
e-post: huniteam@mb.ssdn.skelleftea.se

A4-bladet:
http://www.skelleftea.se/utb/mbacke/elever/a4blad.htm

Bokbiten och Vårtecken är projekt inom Skellefteå skoldata nät.
Internetadress: http://www.skelleftea.se/utb/ssdn/ (se under projekt)

Lexin finns på skoldatanätet: http://www.skolverket.se/skolnet/.
Se också artikel i DiU 1/97.


Datorn i Utbildningen nr 2 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 980730