Carina Näslundh
Muvin, nordiskt miljöprojekt
Intressekonflikter i fokus
Miljöundervisning har varit ett prioriterat samarbetsområde i Norden under många år. Under perioden 1991-1996 har Nordiska Ministerrådet ekonomiskt stöttat och drivit projektet Muvin, som står för MiljöUnderVisning I Norden. Projektet utvärderas under 1997.
Margareta Werner, Högskolan i Halmstad har varit svensk koordinator för projektet.
Intressekonflikt
När Muvinprojektet startade var målet att finna nya vägar för miljöundervisningen i Norden. Den grundläggande tesen i Muvin har varit att miljöundervisningen handlar om intressekonflikter. Miljöproblem är också sociala problem som innebär intressekonflikter mellan människor, i den lokala miljön, i samhället och globalt.
– Inom Muvin har vi arbetat med ett helhetsperspektiv, säger Margareta Werner. Vi har arbetet med problembaserad inlärning, tvärvetenskapligt arbetssätt, lärarlag, fortbildning av lärare och erfarenhetsutbyte mellan lärare och elever i olika nätverk, kommunala, regionala, nationella och internationella.
Tvärvetenskapligt
Totalt har 200 skolor i Norden deltagit i projektet, varav 26 stycken i Sverige, både grundskolor och gymnasier.
– En av de viktigaste punkterna i Muvin är att vi arbetat med ett trefältsperspektiv i undervisningen. Miljöfrågor handlar både om naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Religion och filosofi är viktiga ämnen för att vi ska kunna förstå vår och samhället grundläggande inställning till miljön.
– Estetik, etik och demokrati har varit betydelsefulla inslag. Intressekonflikter handlar ofta om attityder och känslor, både elevernas egna och samhällets, och det måste vi kunna hantera och sätta fingret på även i undervisningen.
– När man drar in verkligheten, samhällets intressekonflikter, i lärandet utvecklas eleverna. De får även god insikt i demokrati och en helhetssyn.
Eleverna väljer
Inom Muvin har eleverna själva valt vilken fråga de ska arbeta med. Förutsättningen har varit att det ska handla om ett lokalt miljöproblem där det finns en intressekonflikt.
Arbetet har sedan utgått från eleverna själva. Eleverna har varit delaktiga i planering och genomförande av projektet, de har också utvärderat processen tillsammans med kamrater och lärare. Kontrakt har upprättats mellan lärarlaget och elevgruppen, och mellan eleverna i arbetsgruppen där uppgifterna har fördelats. Det har inneburit att alla elever har varit personligen ansvariga för att projektet drivs framåt.
– Inlärningsprocessen har varit viktig. Hur får eleverna kunskaper?
Muvin har byggt på problembaserat inlärande. Det viktiga har varit elevernas inlärning – inte lärarnas utlärning. Både elever och lärare har fått nya roller. För lärarna har det inneburit att de fått fungera som handledare, inspiratörer, samarbets-partner, bollplank – och fixare.
Lärarlag och block
I de flesta skolor som deltagit i Muvin är det ett lärarlag som har varit involverade i projektet. Margareta Werner hade gärna sett att alla lärare och all personal på skolorna varit med i projektet. Men det har varit svårt att genomföra. På de skolor som startade egna interna miljöråd, 1993, har detta problem eliminerats.
– Samtidigt har det gett en positiv effekt, andra lärare har sett elevernas positiva inställningen till det här sättet att arbeta.
– Vi har haft mycket bra lärarlag som har arbetat med Muvin.
Skolledarnas stöd har också varit en förutsättning för att lyckas. För att kunna arbeta med projekt av den här typen krävs att man har tid och kan arbeta i block.
– Ibland har schematekniska problem uppstått, men det brukar gå att lösa.
– Betygssättning i de enskilda ämnena kan ibland också vara svårt. Men samtidigt får man som lärare en helt annan bild av eleven.
Goda projektresultat
Flera av Muvinprojekten har påverkat myndigheter och beslutsfattare. Ett exempel är Slottsvångsskolan i Helsingborg, där en lågstadieklass lyckades rädda en del av sin skolgård – sin sagoäng– som hotades av bebyggelse.
– Eleverna har utvecklats socialt, menar Margareta Werner.
– De har fått lära sig att samarbeta, argumentera för sina åsikter, lära sig söka i databaser och publikationer, våga ringa ut i samhället, träffa politiker, myndigheter och näringsliv.
Det har också blivit tydligt för eleverna att det ofta finns en konflikt inte bara mellan till exempel kommun och näringsliv utan också mellan olika kommunala förvaltningar. Komplexiteten i samhälls- och miljöfrågor har blivit tydliggjord.
Flera av de skolor som deltagit har bjudit in till debatter, med politiker och näringsliv.
– Eleverna har växt när politiker och andra har lyssnat och tagit till sig av deras argument. De har lärt sig att om man har tagit fram ordentliga underlag och kan argumentera för sin sak blir man tagen på allvar.
Det har också ingått i tankarna bakom Muvin att resultaten av de enskilda projekten ska spridas i samhället. Det har inneburit att eleverna haft kontakter med de lokala massmedierna som rapporterat om elevernas synpunkter och resultat.
Alla stadier
Barn från lågstadiet och upp till gymnasienivå har deltagit i Muvin. Även lågstadiebarn kan arbeta med och se intressekonflikter i samhället.
En lågstadieskola har till exempel tittat på sopberget. Barnen samlade under en tid all reklam som kom hem i brevlådan, sorterade och bedömde vad som var onyttig reklam. Räknade ut hur många träd som gick åt för att producera all onyttig reklam, pratade med ICA-handlare och andra reklamproducenter, besökte pappersindustrin och producerade slutligen en videofilm som byggde på ett rollspel med de olika argument de fått fram under arbetets gång.
– Under tiden som de arbetade med projektet kom en liten pojke fram till att om vi stoppar reklamen kommer min pappa att förlora jobbet, berättar Margareta Werner. Det blev ett tydligt exempel på intressekonflikt mellan miljöintressena och den egna familjens behov.
Goda exempel
Även om Muvin nu är avslutat fortsätter projektet med starka skolor som sammanhållande länkar.
– Att sprida kunskaperna om arbetsmetoder vidare har varit en viktig del av Muvin. Det har dels skett genom information vid olika konferenser och utbildningar. Men också mellan skolor i samma region.
Ett annat sätt att sprida informationen vidare är Internet, där Muvin-projektet har en webbplats. Där finns bland annat en förteckning över samtliga svenska Muvinprojekt och namn på kontaktlärare.
Carina Näslundh
Muvins nordiska Internetadress:
http://www.edu.fi/oph/ch6/muvin/norden/
och den svenska:
http://www.skolverket.se/internat/muvin/muvindex.html
Kontaktperson:
Margareta Werner,
Högskolan i Halmstad,
Box 823,
301 18 Halmstad
e-post: margareta.werner@itn.hh.se
Datorn i Utbildningen nr 2 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
