Untitled Document
Av:Gunilla Celén
E-Post:gunilla.celén@swipnet.se
Dagbok från en ITiS-handledare
Vi närmar oss slutet
för vår möda. Många kloka samtal har förts,
många timmar förflutit i läslampans sken och vi
har kvar att sammanfatta, reflektera och redovisa.
Någon punkt sätter vi inte - "meningen är
ju att detta bara ska vara början", som någon
i ett av arbetslagen sa.
Om detta bara vore en parentes
skulle nog inte många gett sig in i det. I höstas,
när vi startade med de första arbetslagen var direktiven
att rapportskrivningen och slutseminariet var en viktig del av
examinationen.
Många tyckte det lät obehagligt och var nervösa
för både rapporten och redovisningen. Särskilt
de som aldrig någonsin vare sig skrivit rapport eller opponerat
på någon annans rapport förr. Som tur var mildrades
detta ganska snart.
kompetenskraven
I studiehandledningen kan man numera läsa att "deltagarnas
aktivitet och prestation under hela seminariet och i arbetslaget
ska utgöra underlag för bedömningar av om hon eller
han fullföljt kompetensutvecklingen". Någon mumlade
att man borde slippa rapportskrivningen nu eftersom den inte längre
är grundande för godkännande. Det vore verkligen
synd om det blev så.
Att skriva och beskriva sin och arbetslagets utveckling och berätta
om sitt arbete är ett fantastiskt tillfälle för
en själv och arbetslaget att bearbeta vad som skett. Man
tar ett steg tillbaka och betraktar och försöker berätta
om vad man gjort, hur man gjort, vad som varit bra och varför
vissa saker inte fungerat som man tänkt.
sortera tankar i loggboken
En god hjälp vid rapportskrivningen är ens loggboksanteckningar.
Just detta är ett centralt inslag i ITiS-satsningen, att
man för anteckningar hela tiden, till exempel om vad man
läser eller om något man funderar över kring själva
elevprojektet. Det kan också vara om arbetslagets utveckling
eller seminarieserien.
Många har tyckt att det är ett bra sätt att sortera
sina tankar och framförallt en god hjälp när man
efteråt ska beskriva sin utveckling. Jag har tyckt att det
är viktigt att den får vara personlig, att jag inte
begär in den för genomläsning.
Som det står i studiehandledningen: "Att skriva är
ett sätt att tänka" och det är skönt
att få tänka/skriva i fred och sortera sina tankar
utan att behöva tänka på hur det läses av
någon annan.
utvärdera med eleverna
Det är också väsentligt för rapportskrivningen
att utvärdera tillsammans med eleverna. Det kan vara svårt
att tolka eleverna under lektionstid om det är bra det man
gör eller inte. Ibland är de trötta och kommer
in i svackor och vet kanske inte hur de ska gå vidare. Det
är lätt att misströsta när man prövar
något nytt om man inte får omedelbar respons. Då
är det bra att efteråt utvärdera och se vad eleverna
tycker.
Ett av arbetslagen var osäkra på vad deras elever egentligen
fick ut av arbetet. De hade till exempel otur med att få
mailsvar från samarbetsskolorna. Men vid utvärderingen
visade det sig att eleverna var nöjda ändå. Eleverna
hade uppskattat att samarbeta i grupp och alla utom två
av dem tyckte att de hade lärt sig "lite" eller
"mycket" om ämnet.
Till god hjälp för rapportskrivandet var Granström
och Colneruds "Lathund för rapportskrivning: Om konsten
att berätta om sitt utvecklingsarbete". Där beskrivs
på ett enkelt sätt hur man kan strukturera upp sin
rapport. Förenklat kan man säga att rapporten ska innehålla
"vad man ville", "vad man gjorde", "hur
det blev" och "varför det inte blev som man ville".
opposition innebär engagemang
I god tid före sista seminariet skickades rapporterna ut
till de övriga deltagande arbetslagen. Alla skulle läsa
allas rapporter men varje arbetslag skulle granska en rapport
extra noga som de skulle opponera på.
Att man har som uppgift att opponera på någon annans
arbete innebär ju också ett större engagemang
och mer aktivitet under seminariet. Vi tog fasta på att
koncentrera oss på det pedagogiska snarare än att peta
i småsaker.
Varje arbetslag fick redovisa sitt arbete och komplettera med
att visa elevarbeten. Det var väldigt spännande för
oss alla eftersom ett stående inslag vid de tidigare seminarierna
har varit att rapportera om hur arbetet framskrider. Nu fick vi
äntligen se vad det blev av det. De flesta hade med sig delar
av utställning, videofilmade inslag eller Powerpointpresentationer.
Vi fick också många givande diskussioner kring arbetssätt
och sådant som inte fungerat så bra. Vilka lärdomar
man dragit och hur man kan gå vidare var också självklara
ämnen. Efter att opponentgruppen ställt sina frågor
och kommenterat klart fick övriga komma in och komplettera
med sina funderingar. Även lärarutbildaren medverkade
till att diskussionerna fördjupades.
Sammantaget kan man säga att seminariet blev precis det vi
ville - ett bra lärtillfälle och också ett mycket
viktigt moment i hela arbetet.
nya infallsvinklar och tidsbrist
Hur blev det då hos de allra första arbetslagen som
kastade sig in i detta i höstas? När man läser
rapporterna kan man se att alla är nöjda med arbetet.
Man har "ökat sin förtrogenhet med olika IT-redskap",
"blivit bättre på att lyssna på varandras
synpunkter", "stärkt sina band i arbetslaget"
och tycker att "arbetet givit många nya infallsvinklar
på hur man kan jobba på ett alternativt sätt".
Vad som varit negativt är till exempel tidsbrist. Några
känner att de inte haft tillräckligt med tid att handleda
eleverna, att de kunde använt ännu fler IT-redskap om
de hunnit och att det stundtals varit problem med att få
datorer och digitala kameror att räcka till.
aktivt deltagande
Sammanfattningsvis kan man väl säga att vi lyckats riktigt
hyfsat med vår uppgift! Seminarierna, som en del trodde
skulle kännas betungande eftersom de ligger så sent
på dagen, har varit överraskande positiva. Många
har uttryckt hur positivt de upplevt att det är att få
en möjlighet att diskutera pedagogiska frågor med folk
från andra skolor.
Alla har bjudit till och det har varit riktigt trevliga träffar.
Litteraturen har varit ett stort stöd men de viktigaste har
förstås varit lärarna själva med all sin
erfarenhet, stora kunnande och livliga och aktiva deltagande!
Och som sagt var, punkt sätter vi inte!
Gunilla Celén,
Ljungaskolan, Sävsjö
E-Post:gunilla.celén@swipnet.se
Datorn i Utbildningen nr 3 2000. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!