Untitled Document

Av:Gunilla Celén
E-Post:
gunilla.celén@swipnet.se


Dagbok från en ITiS-handledare

Vi närmar oss slutet för vår möda. Många kloka samtal har förts, många timmar förflutit i läslampans sken och vi har kvar att sammanfatta, reflektera och redovisa.

Någon punkt sätter vi inte - "meningen är ju att detta bara ska vara början", som någon i ett av arbetslagen sa.

 

Om detta bara vore en parentes skulle nog inte många gett sig in i det. I höstas, när vi startade med de första arbetslagen var direktiven att rapportskrivningen och slutseminariet var en viktig del av examinationen.

Många tyckte det lät obehagligt och var nervösa för både rapporten och redovisningen. Särskilt de som aldrig någonsin vare sig skrivit rapport eller opponerat på någon annans rapport förr. Som tur var mildrades detta ganska snart.

kompetenskraven
I studiehandledningen kan man numera läsa att "deltagarnas aktivitet och prestation under hela seminariet och i arbetslaget ska utgöra underlag för bedömningar av om hon eller han fullföljt kompetensutvecklingen". Någon mumlade att man borde slippa rapportskrivningen nu eftersom den inte längre är grundande för godkännande. Det vore verkligen synd om det blev så.

Att skriva och beskriva sin och arbetslagets utveckling och berätta om sitt arbete är ett fantastiskt tillfälle för en själv och arbetslaget att bearbeta vad som skett. Man tar ett steg tillbaka och betraktar och försöker berätta om vad man gjort, hur man gjort, vad som varit bra och varför vissa saker inte fungerat som man tänkt.

sortera tankar i loggboken
En god hjälp vid rapportskrivningen är ens loggboksanteckningar. Just detta är ett centralt inslag i ITiS-satsningen, att man för anteckningar hela tiden, till exempel om vad man läser eller om något man funderar över kring själva elevprojektet. Det kan också vara om arbetslagets utveckling eller seminarieserien.

Många har tyckt att det är ett bra sätt att sortera sina tankar och framförallt en god hjälp när man efteråt ska beskriva sin utveckling. Jag har tyckt att det är viktigt att den får vara personlig, att jag inte begär in den för genomläsning.

Som det står i studiehandledningen: "Att skriva är ett sätt att tänka" och det är skönt att få tänka/skriva i fred och sortera sina tankar utan att behöva tänka på hur det läses av någon annan.

utvärdera med eleverna
Det är också väsentligt för rapportskrivningen att utvärdera tillsammans med eleverna. Det kan vara svårt att tolka eleverna under lektionstid om det är bra det man gör eller inte. Ibland är de trötta och kommer in i svackor och vet kanske inte hur de ska gå vidare. Det är lätt att misströsta när man prövar något nytt om man inte får omedelbar respons. Då är det bra att efteråt utvärdera och se vad eleverna tycker.

Ett av arbetslagen var osäkra på vad deras elever egentligen fick ut av arbetet. De hade till exempel otur med att få mailsvar från samarbetsskolorna. Men vid utvärderingen visade det sig att eleverna var nöjda ändå. Eleverna hade uppskattat att samarbeta i grupp och alla utom två av dem tyckte att de hade lärt sig "lite" eller "mycket" om ämnet.
Till god hjälp för rapportskrivandet var Granström och Colneruds "Lathund för rapportskrivning: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete". Där beskrivs på ett enkelt sätt hur man kan strukturera upp sin rapport. Förenklat kan man säga att rapporten ska innehålla "vad man ville", "vad man gjorde", "hur det blev" och "varför det inte blev som man ville".

opposition innebär engagemang
I god tid före sista seminariet skickades rapporterna ut till de övriga deltagande arbetslagen. Alla skulle läsa allas rapporter men varje arbetslag skulle granska en rapport extra noga som de skulle opponera på.

Att man har som uppgift att opponera på någon annans arbete innebär ju också ett större engagemang och mer aktivitet under seminariet. Vi tog fasta på att koncentrera oss på det pedagogiska snarare än att peta i småsaker.

Varje arbetslag fick redovisa sitt arbete och komplettera med att visa elevarbeten. Det var väldigt spännande för oss alla eftersom ett stående inslag vid de tidigare seminarierna har varit att rapportera om hur arbetet framskrider. Nu fick vi äntligen se vad det blev av det. De flesta hade med sig delar av utställning, videofilmade inslag eller Powerpointpresentationer.

Vi fick också många givande diskussioner kring arbetssätt och sådant som inte fungerat så bra. Vilka lärdomar man dragit och hur man kan gå vidare var också självklara ämnen. Efter att opponentgruppen ställt sina frågor och kommenterat klart fick övriga komma in och komplettera med sina funderingar. Även lärarutbildaren medverkade till att diskussionerna fördjupades.

Sammantaget kan man säga att seminariet blev precis det vi ville - ett bra lärtillfälle och också ett mycket viktigt moment i hela arbetet.

nya infallsvinklar och tidsbrist
Hur blev det då hos de allra första arbetslagen som kastade sig in i detta i höstas? När man läser rapporterna kan man se att alla är nöjda med arbetet. Man har "ökat sin förtrogenhet med olika IT-redskap", "blivit bättre på att lyssna på varandras synpunkter", "stärkt sina band i arbetslaget" och tycker att "arbetet givit många nya infallsvinklar på hur man kan jobba på ett alternativt sätt".

Vad som varit negativt är till exempel tidsbrist. Några känner att de inte haft tillräckligt med tid att handleda eleverna, att de kunde använt ännu fler IT-redskap om de hunnit och att det stundtals varit problem med att få datorer och digitala kameror att räcka till.

aktivt deltagande
Sammanfattningsvis kan man väl säga att vi lyckats riktigt hyfsat med vår uppgift! Seminarierna, som en del trodde skulle kännas betungande eftersom de ligger så sent på dagen, har varit överraskande positiva. Många har uttryckt hur positivt de upplevt att det är att få en möjlighet att diskutera pedagogiska frågor med folk från andra skolor.

Alla har bjudit till och det har varit riktigt trevliga träffar. Litteraturen har varit ett stort stöd men de viktigaste har förstås varit lärarna själva med all sin erfarenhet, stora kunnande och livliga och aktiva deltagande!
Och som sagt var, punkt sätter vi inte!

 

Gunilla Celén,
Ljungaskolan, Sävsjö
E-Post:gunilla.celén@swipnet.se


Datorn i Utbildningen nr 3 2000. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 3 - 00]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 000611