De skriver, diskuterar och samarbetar
förstaklassarna i Löderups skola på
Österlen, ett par mil öster om Ystad. De
skriver sagor, berättelser, faktatexter
och gör gemensamma utvärderingar
digitalt med hjälp av datorerna och
den interaktiva tavlan. Och de läser.
Egna texter, varandras texter och läseböcker.
En bok i veckan. Den traditionella
läseboken ser inte deras lärare
Helena Persson någon större nytta
med. Hon prioriterar böcker som väljs
utifrån varje barns förutsättningar och
intresse.
Den dag DIU är på besök hos ettorna
i Löderups skola finns det gott om
datorer i klassrummet. Vagnen med
skolans bärbara datorer har bokats
och i grupper om två och två visar
barnen allt vad de brukar jobba med
när de skriver sig till läsning på datorn.
– I dag ska vi skriva om naturen
och planeterna, säger klassens lärare
Helena Persson.
Nike och Gry är snabbt igång med
en lång text om planeter och astronauter.
Just astronauter är definitivt svårt
att stava till och de ljudar ordet, diskuterar
och testar med olika stavningar
för att försöka få det rätt. Båda två gillar
att skriva och en stor fördel med att
skriva på datorn är att man slipper få
ont i händerna. Längre texter blir det
också, det är de överens om.
Jakob och Lias är igång med en
saga med hjälp av webbverktyget
Storybird som gjort succé i klassen.
De letar bilder och diskuterar med
inlevelse kring sagans upplägg och
vad de ska skriva. Men även om de
gillar Storybird är den stora favoriten
att skriva i Todaysmeet, ett twitterliknande
webbverktyg som klassen
använder varje fredag för att utvärdera
veckan. Då diskuterar barnen
veckan i skriftlig form och deras korta
kommentarer visas på klassrummets
interaktiva tavla.
– Då kan alla se vad man skriver
och så kan vi svara på Helenas frågor.
Det är allra roligast, säger Jakob.
Måste vi skriva på svenska?
Att stava rätt är svårt, tycker flera i
klassen och Helena berättar att just
stavning varit uppe till diskussion flera
gånger. Varför kan man inte stava på
skånska? Helenas argument om att
alla ska förstå vad man skriver har inte
barnen riktigt tagit till sig. Det räcker
väl att de själva förstår – i klassen.
Helena startade med arbetssättet
att skriva sig till läsning på datorn
inspirerad av Erica Lövgrens bok Med
datorn som skrivverktyg - språk, motorik
och bokstavsformer.
– I början var det kaos, säger Helena.
Två datorer har ingen nätuppkoppling
och ingen kontakt med skrivaren,
så jag sprang fram och tillbaka med
barnens texter på usb-minnet.
Nu har barnen lärt sig att vänta på
sin tur, diskutera med sin skrivarkompis
och skrivlusten är stor.
– Just samarbetet mellan barnen är
viktigt. Jag tror inte att en egen dator
är optimalt i första klass.
Skeptiska föräldrar
När föräldrarna i höstas fick reda på
att deras barns lärare tänkte arbeta
utan läsebok och utan att börja bokstavsträning
med papper och penna
var de inte odelat positiva.
– Jag fick stå på mig, säger Helena.
Men de märkte hur fort barnen
Efter skrivandet är det dags för klassen att
samlas kring högläsning och bokprat.
började läsa och skriva. Innan jul läste
alla barn i klassen och nu läser de en
bok i veckan, förutom sina egna och
kamraternas texter.
Joachim Thornström samordnar
Skriva sig till läsning 2.0 i Ystad:
– Det roligaste för mig som ansvarig
är att se och höra alla diskussioner
som förs på nätverksmötena och att
hälften av pedagogerna även vågat
börja blogga om sina upplevelser på
bloggen Vi lär varandra. Jag hoppas
på en ännu större uppslutning av
pedagoger när vi fortsätter arbetet i
höst, men det viktigaste är inte antalet
pedagoger, utan att de som är med
lär sig tillsammans med eleverna och
vågar dela med sig av vad de gör.
Carina Näslundh
Klassens blogg: http://korta.nu/loderup
Webbverktyg som används i Ystad
Utbudet av webbtjänster för film, kommunikation, bildhantering, ljud mm på Internet
är i det närmaste oändligt. Att välja rätt är inte definitivt inte lätt. Det som däremot är lätt är att hamna i ett oändligt letande och konstant prövande av nya
verktyg. I Ystads satsning på Skriva sig till läsning 2.0 har ett antal verktyg valts ut
som de medverkande lärarna arbetar med och utforskar tillsammans med varandra
och med sina elever. Ystadslärarnas arbete kan du följa på bloggen: http://
vilarvarandra.skolbloggen.se/
Storybird, storybird.com
Storybird är en sajt för att producera
sagor och berättelser. Det finns fullt
med härliga illustrationer och stora
möjligheter att samarbeta med andra.
Ingela Clarin i Malmö har gjort en
Pim-femma om Storybird: http://sites.
google.com/site/hurfunkarstorybird
TodaysMeet, todaysmeet.com
Todaysmeet är ett enkelt sätt att via
webben göra gemensamma anteckningar,
ge feedback, samla fakta,
uttrycka åsikter, eller sammanfatta det
som sägs och sker i rummet.
Wordle, www.wordle.net
En rolig och enkel webbtjänst som
skapar ordmoln av en text, till exempel
en sång, kursmålen, en dikt ....
Voki, www.voki.com
Voki är ett verktyg där du enkelt
skapar olika karaktärer. Du kan också
spela in en röst så att karaktären pratar.
Går sedan att publicera på nätet.
Animoto, www.animoto.com/education
En onlinetjänst på webben för att
göra bildspel, med flera olika funktioner
och musikmöjligheter. Kan bäddas
in direkt på hemsidor och bloggar, eller
dela med sig av dem på Facebook.
Glogster, www.edu.glogster.com
I Glogster skapar du en digital scrapbook
av text, bild, ljud och film.
Emma Wingqvist Rödjer har gjort en
guide till att komma igång med Glogster
i skolan: http://sites.google.com/
site/glogsterswedish
YouTube, www.youtube.com
För att publicera filmer på nätet och
lägga in i bloggar med mera.
Mejl
Att få och lämna uppgifter via mejl är
ett sätt att tidigt komma igång med
denna kommunikationsform.
