Untitled Document Text:Jan Hylén
E-Post: jan@janhylen.se

 

Virtuella skolor
– en bit framtid att spana på?

”Framtiden finns redan här – den är bara ojämnt fördelad”, sa science fictionförfattaren William Gibson. Låt oss därför, för att få en bild av hur framtidens skola kommer att se ut, spana i en lite mer framtidsinriktad miljö än den svenska.

Ett fenomen som växer snabbt i USA är virtuella skolor. 32 delstater har offentligt finansierade (och oftast offentligt organiserade) virtuella skolor som erbjuder hela eller delar av läroplanen via nätbaserad undervisning. Omkring fem procent av alla elever i USA deltog i någon terminskurs på nätet under läsåret 2011/12.

Antalet kursregistreringar var omkring 620 000 (en kurs omfattar ett ämne i en termin), en tillväxt på 16 procent sedan året innan. Det är cirka 275 000 elever som går i skolor som finns enbart på nätet, för de övriga är det ett komplement till den vanliga fysiska skolan. Skolorna vänder sig till alla elevåldrar, från Kindergarten till de högsta klasserna i high school (det vill säga K-12). Nästan hälften av de 32 delstaterna med virtuella skolor erbjuder heltidsundervisning på nätet i något eller några ämnen även för de yngsta eleverna.

Vad är en virtuell skola?
Det är inte helt enkelt att entydigt slå fast vad en virtuell skola är, variationen i utbudet tycks vara stor. Det som kan slås fast är att amerikanska virtuella skolor är offentligt finansierade och är godkända av delstaten att bedriva undervisning som kan ha olika omfattning – 27 av 32 skolor drivs av en delstat. Skolorna skiljer sig från svenska exempel som Mattecoach.se eller Matteboken.se som är frivilliga läxstöd.

Oftast används den virtuella skolan som ett kompelement till den ordinarie undervisningen. Modellen där klassrumsundervisning blandas med virtuell undervisning kallas vanligen för ”blended learning” eller blandad undervisning. En utredning beskriver följande olika modeller för virtuella skolor.

Teknikinslaget i undervisningen utgör en glidande skala från helt traditionell utan tekniska inslag till en undervisning som sker helt på nätet. I sin genomgång skiljer Staker and Horn mellan fyra huvudsakliga modeller för blandad undervisning. Klassificeringen av modellerna utgår från två aspekter: grad av individuell anpassning för eleven samt grad av nätbaserad undervisning.

• Rotationsmodellen innebär att eleven i ett visst ämne varierar mellan klassrumsundervisning och nätbaserat lärande antingen utifrån ett fast schema eller när läraren bestämmer. Den huvudsakliga undervisningen sker i klassrummet och ansikte-motansikte. Rotationen kan ske på i huvudsak fyra olika sätt:

• I stationsrotationsmodellen har man en eller flera fasta ”stationer” där åtminstone en av stationerna är nätbaserad. En station kan vara ett grupparbete, helklassundervisning, enskilt arbete, räkneövningar med papper och penna, arbete runt fasta datorer i klassrummet osv.

• I labbrotationsmodellen har man en datasal och arbetet varieras på samma sätt som i förra modellen men ett inslag är att en (flipped classroom) lägger läraren ut vissa delar av undervisningen på nätet och eleven tar del av detta på hemmaplan.

• I den individuella rotationsmodellen avgör läraren hur varje enskild elev roterar mellan den vanliga och den nätbaserade undervisningen utifrån elevens behov.

• I flexmodellen ges den huvudsakliga undervisningen på nätet och eleven rör sig mellan den fysiska och den virtuella skolan utifrån sina egna behov. Det sker under ansvar av en lärare. Utöver den nätbaserade undervisningen finns olika mycket coachning på plats. I vissa falla fungerar läraren/den vuxna på plats enbart som coach medan den ansvariga läraren finns på nätet. Ibland kan ansvaret mellan läraren på plats och på nätet vara delat.

• I självblandarmodellen är det eleven själv som bestämmer om han/hon vill komplettera sin vanliga undervisning med att få nätbaserad undervisning.

• I den berikade virtuella modellen utgår undervisningen för en enskild elev från en helt nätbaserad kurs, men denna berikas med besök i en fysisk skola.

Varför har man virtuella skolor?
Det finns flera skäl till den snabba tillväxten av virtuella skolor. De två viktigaste argumenten som anges i litteraturen är att man genom en virtuell skola kan erbjuda ett komplement till den undervisning som bedrivs på orten och man kan höja kvaliteten i undervisningen till en rimlig kostnad. Ett tredje argument som används av vissa delstater är att man tycker det är en viktig kunskap för framtiden att eleverna lär sig att plugga på nätet. Det är just nu fem delstater som kräver att varje elev ska ha läst minst en nätbaserad kurs för att få ut sin examen från high school. Ett fjärde argument för virtuella skolor är att man vill erbjuda bättre stöd till elever som genomför sin skolgång hemma (home schooling). Det argumentet är dock inte framträdande.

Kompletteringsargumentet följer den internetlogik som brukar kallas ”the long tail”, det vill säga att man genom att virtuellt samla elever från olika skoldistrikt (ibland även från olika delstater) så kan man lättare få ihop tillräckligt många för att kunna arrangera kurser i smala ämnen. Det är samma logik som t.ex. gör att Högskolan Dalarna i flera år kunnat arrangera språkkurser i koptiska – ett språk som är utdött som talspråk men som bibelforskare spridda över världen är intresserade av. Kvalitetsargumentet innebär att det kan vara svårt för skolor att hitta kunniga lärare i alla ämnen. Därför kan läraren på plats behöva kompletteras med specialistlärare på nätet.

Ytterligare ett möjligt argument är produktivitetsargumentet. Amerikanska utbildningsdepartementet publicerade 2009 en vetenskapligt rigorös genomgång av forskning om IT-baserat lärande och kommit fram till att blandad undervisning gav bättre skolresultat än skolundervisning utan IT-inslag och helt nätbaserad undervisning (de båda senare var lika effektiva). Nu har departementet påbörjat granskning och forskning runt kostnader och produktivitet för olika IT-baserade undervisningsformer och man ser tydliga tecken på att det är minst lika ekonomiskt effektivt, möjligen effektivare än traditionell undervisning. Frågan är alltså om man samtidigt kan få både bättre resultat och lägre kostnader med ett större IT-inslag i skolan.

Produktivitet i det här sammanhanget kan innebära:

• samma resultat till minskad kostnad,

• bättre resultat till samma kostnad eller

• både bättre resultat och lägre kostnader.

Man urskiljer nio områden där ”online learning” kan leda till ökad produktivitet. Det handlar om att förbättra utbudet och tillgången till utbildning och att höja kvaliteten genom ökad individualisering. Andra åtgärder strävar efter att sänka kostnaderna för skolbyggnader, använda lärarnas tid bättre och att utnyttja stordriftsfördelar till exempel genom att återanvända digitala lärresurser. Departementet visar genom exempel från amerikanska skolor hur var och en av dessa punkter kan realiseras.

Mest intressant är en hänvisning till framför allt två studier som påvisar radikalt lägre kostnader för nätbaserad undervisning kombinerade med goda elevresultat. Skälet till att resultaten av dessa studier inte slås upp större och att departementet inte redan nu hävdar att IT-baserat lärande ger högre produktivitet är att man menar att jämförelsematerialet i studierna ännu inte är tillräckligt exakt.

Virtuella skolor i Europa
Fenomenet med virtuella skolor är inte okänt i Europa, men det har (ännu) inte samma spridning som i USA. Här används modellen främst för elever som av medicinska eller andra skäl inte kan gå i skolan samt elever som bor utomlands som vill ha kontakt med sin nationella skola. Ett EU-projekt räknar med att det finns ca 80 virtuella skolor i Europa. Det svenska exemplet är Sofia Distans.

I Norge har man påbörjat arbetet med att bygga en virtuell matematikskola för alla högstadieelever. Ett storskaligt pilotförsök med ca 1 000 elever påbörjas i augusti och enligt planerna ska den virtuella matematikskolan vara i full gång från läsårets start 2014. Syftet är, precis som i de amerikanska exemplen, att dels höja kvaliteten på matematikundervisningen och dels kunna erbjuda fler elever möjlighet att läsa gymnasiematte redan i grundskolan.

Som framgått av Mats Östlings artiklar i DIU 2:2013, rör sig Sverige just nu i motsatt riktning – de få distansalternativ som finns blir ännu färre. Det är tråkigt att notera att utredningen om distansundervisning (SOU 2012:76) endast har en enda hänvisning till exempel på nätbaserad undervisning från andra länder (Queensland, Australien) och den hämtas från en tio år gammal översikt från Skolverket. Det är som om utredning varit helt omedveten om den utveckling som pågår internationellt. Men, för att knyta an till citatet i inledningen så kan denna ojämnlika fördelning av framtiden knappast bestå särskilt länge. Inte ens Sverige och svenska politiker kommer i längden att kunna blunda för den utveckling som pågår och den potential som finns i virtuella skolor.

 

Jan Hylén
Fristående utbildningsanalytiker och expert åt Digitaliseringskommissionen.
E-Post: jan@janhylen.se

Referenser och länkar
The International Association for K-12 Online Learning:

Keeping Pace, Evergreen Education Group:

Staker & Horn (2012): ”Classifying K-12 Blended Learning”, Innosight Institute, May 2012

Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning: A Meta-Analysis and Review of Online Learning Studies, U.S. Department of Education (June 26, 2009)

Understanding the Implications of Online Learning for Educational Productivity, U.S: Department of Education (January 2012)

EU-projekt kring virtuella skolor

Norsk virtuell matematikskola



Datorn i Utbildningen nr 3-2013. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 3 - 13]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 130501