Alvar Löfskog
– Karlstad, nästa!
Minns du ABC80? Föreningens nyvalde ordförande Alvar Löfskog gör här ett snabbt svep
bakåt, med sikte in i framtiden.
Föreningen Datorn i Utbildningen går nu in på sitt fjortonde
verksamhetsår. Det var faktiskt 1984 som föreningen bildades. Styrelsen kommer fortsatt
att vara medveten om föreningens historia genom den i dubbel bemärkelse historiska pokal
som den avgående styrelsen i Ronneby överlämnade till oss i Karlstad. Pokalen består av
en laserskiva som står i en träfot i form av en mus. På laserskivan finns platserna för
samtliga styrelsers säten ingraverade. Stort Tack för pokalen Ronneby, med Åke Stridh i
spetsen, men också ett stort tack för det förnämliga arbete ni lagt ner. Hoppas att vi i
Karlstad kan förvalta pundet och motsvara förtroendet.
ABC80
Vandringspokaler ger lätt anledning till tillbakablickar, ofta av det nostalgiska slaget. Vem
minns inte ABC 80, för att inte nämna ett tiotal märken som konkurrerade med den svenske
nestorn. Impulser till inköp kom ofta från Radio Shack. Sedan kom de i rad; Apple II,
Compis, MicroBee och BBC. För den som tittade utanför våra gränser fanns t ex Piccolina i
Danmark, Thomson i Frankrike. MicroBee kom från Australien medan BBC naturligtvis var en
produkt från Storbritannien. Gemensamt var att de alla arbetade med sitt eget unika
operativsystem. Lagringsmediet var först bandspelare med ljudtape, så fick vi 51/4"
disketter, sedan 3,5" men framför allt kom det hårddiskar. Och visst fanns det modem.
De flesta arbetade med 300 baud fast vi försökte komma upp till 1 200 för att få lite
fart.
Programvarumarknad
Med standardiseringen till MS Dos och Mac OS skapades en marknad för programvara. Inte
minst var det program som kunde underlätta och stimulera inlärningen som intresserade
oss. Vi hade ju så småningom fått färg i maskinerna och grafiken blev bara bättre.
Visst kunde datorn användas i undervisning. Redan tidigt märktes att programmen blev
större och större. Bra program hade ofta stora datamängder med sig. CD-ROM blev ett
måste för många. Ville man ha bra bild och ljud var man hänvisad till laserskivor och
så är vi tillbaka till utgångspunkten för den nostalgiska reflexionen. Jag var en av
de som producerade vad vi idag kallar multimedia som lagrades och distribuerades via
laserskivor, ett medium som i backspegeln visade sig vara en återvändsgränd. CD-ROM
erövrade den marknaden – du fick rätt Arne – för att nu ersättas av www?
Nordiska kurser och GDPC
Innehållet i verksamhet har hela tiden haft två poler, den ena fokuserar sitt intresse
på att tekniken utvecklas och fungerar, den andra på hur man kan nyttja den för utbildning.
Nordiska ministerrådet har genom sin samordning av nationella satsningar påtagligt
medverkat både till ökad kunskap och kompetens vad gäller kritiskt nyttjande av ny
teknik och till ökad tillgång till programvara speciellt utvecklad för nordiskt skolbruk.
Hela denna utveckling är ett resultat av många eldsjälars oförtröttliga och entusiastiska
arbete. Ni har väl inte glömt att det var Anita Kollerbauer som i Princessprojektet under
slutet av 70-talet gav en grundläggande syn på relationen dator, lärare och elev som var
så framsynt att den står sig ännu idag. Från Nordiska ministerrådet har vi Ulf Vasström att
tacka för en ökad medvetenhet, inte minst genom det stora antal "designkurser" som han
genomfört. I Sverige har Gävle Datapedagogiskt Centrum med Örjan Broman under senare år
dragit ett tungt lass för att vi fortsatt skall ha tillgång till dessa och andra program.
Tack Anita, Ulf, Örjan och alla ni andra som gjort denna utveckling möjlig.
Egen tidskrift
Behovet av information om programvaror och erfarenhetsutbyte kring datoranvändning
lärare emellan kom samtidigt med datorn. Skolvärlden, Lärarnas Riksförbunds
medlemstidning, var inte sen att haka på detta behov och en skribent vid namn Peter
Becker blev bekant för hela den svenska lärarkåren. Han ensam fyllde flera sidor med
produkt-information och reportage i varje nummer. Efter ett tag skapade han sitt eget
medium i form av Tidskriften Datorn i Utbildningen. Tidskriften firar i år 10-årsjubileum,
Grattis! Som ni vet, och om inte, så förstår ni det av namnet, så skapades tidskriften i
dialog med föreningen och Datorn i Utbildningen hade två ben för att stå stadigt.
Tidskriften har betytt oerhört mycket för att vara en länk mellan inte bara föreningens
medlemmar utan mellan utbildare i Sverige. Alla viktiga nyheter, pedagogiska såväl som
tekniska, har förmedlats via tidskriften men den har också varit ett språkrör och en
påtryckare. Tidskriftens utveckling är i sig DeskTop Publishing historia. Att den
numera även finns på Internet,
http://www.haninge.kth.se/diu/,
är bara logiskt. Kom ihåg att tidskriften är din naturliga kanal i alla spörsmål som
rör utbildning och ny teknik. Ta chansen, skriv din mening och dela med dig av dina
erfarenheter. Det är så vi får en levande debatt.
Det är tidskriften som gör att vi syns. Om vi inte syns så finns vi inte. Tack
Peter för allt arbete du lägger ner. Det är till stor del din förtjänst att vi syns.
Och framtiden?
Men nostalgi i all ära, det är för framtiden vi verkar. Som medlem märker du mest av
föreningens verksamhet i form av rikskonferensen. Nästa år äger den rum i
Karlstad 10-11 juni.
Vår ambition är att vårda och varligt utveckla och det hoppas vi kommer till
uttryck i konferensens uppläggning. Man säger ju ofta att man inte skall ändra i
vinnande lag, men utan ändring heller ingen utveckling, så vi skall försöka att
lägga vår profil på konferensen. Vi är fortfarande i planeringsstadiet men några
små förändringar kan nämnas redan nu.
Internationellt
Temat för konferensen 1998 är Lokalt till Globalt.
För att leva upp till detta kommer
det även att finnas ett internationellt inslag i konferensen. Som deltagare kommer du
få att möjlighet till erfarenhetsutbyte med intressanta personer från andra länder och
från projekt som vi bedömer har intresse även för en svensk publik. Det kommer att vara
nyheter men också bekräftelser på att det vi gör i lilla Sverige inte ligger steget
efter vad man åstadkommer ute i stora världen. Dessa sessioner finns som valmöjlighet
och kommer att genomföras på engelska.
Diskutera eget tema
En annan liten förändring är att vi vill organisera mötesplatser där du kan berätta för,
lyssna på och diskutera med ett mindre antal kollegor. Temat väljer du själv när du
anmäler dig till konferensen. Det skall finnas mellan 5 och 10 personer i dessa
tematiska möten som har en klubbhållande ordförande. Förhoppningen är att deltagarna
skall hålla kontakten och fortsätta diskussionen även efter konferensen. Förslag till
teman, och klubbhållande ordförande, mottages tacksamt.
Att datoranvändningen i utbildningen fokuserar pedagogiska och didaktiska frågor mer än
tekniska är säkert ingen nyhet för dig. I den utveckling jag nu ser, från databaser på
CD-ROM och nu via Internet, är det ett undersökande och utforskande arbetssätt som kommer
i fokus och i samband med det vad jag kallar den lärande dialogen. Jag hoppas att
konferensen även ger idéer om hur man kan nyttja datorn för att höja kvaliteten på
inlärningen genom att föra en dialog med människor både Lokalt och Globalt. Med detta
synsätt blir tekniken ett medel och inte ett mål.
Fortbildningper distans?
En annan utveckling som jag ser, och som jag inte vet riktigt hur jag skall förhålla
mig till ännu, är utbildningens internationalisering. Då menar jag inte det positiva
med att lärare, elever och studenter har internationella kontakter av olika slag. Nej,
vad jag menar är de stora universiteten med Open University i spetsen, för att ta ett
Europeiskt exempel (USA och Asien finns också redan på marknaden) med teknikens hjälp
dumpar utbildning på en växande internationell marknad för distansutbildning. Detta
gäller inte minst lärarfortbildning. Vill vi (Sverige) vara med här? Både som producenter
och konsumenter? Vilka mått och steg måste då vidtas? Jag ser mitt ordval och inser att
jag redan har tagit ställning men jag hoppas och tror att det bara är tillfälligt, att
jag kan ändra mig – om det behövs.
Det nationella utbudet av distansutbildning med hjälp av ICT ökar snabbt, språket kan
också vara en konkurrensfördel. Fortfarande domineras det av en satsning på
kompetensutveckling för vuxna men vi kan också se hur gymnasister i glesbygd kan
läsa ett eller flera ämnen på distans för att hålla kvaliteten uppe, minska resvägen
och hålla bygden vid liv. Hur långt kan man gå på denna väg? En annan företeelse är
att "klassrums-undervisningen" sker via www. Vad vinner man med det?
Handel på nätet
Så till sist en ny förkortning som det nog är lika bra att lägga på minnet, EC
(Electronic Commerce). Att handla över Internet har kommit för att stanna. Besök t ex
http://www.amazon.com och jämför priserna där med dem
i din bokhandel. Bokhandeln ja, vart tar den vägen? Bank- och aktieaffärer står på tur.
Välkommen!
Hoppas att detta kan vara några aptitretare som gör att du redan nu bokar in 10-11 juni
för Karlstad i din kalender och pratar med din skolledning om att detta borde vara det
självklara valet för studiedagar 1998. Vi kommer att ge substantiella inslag i debatten om
utbildningens kvalitet. Har du idéer om inslag eller föreläsare så hör av dig, det är
ännu inte för sent.
Vill du ha information och anmälningsblankett sänder du ett mail eller brev så kommer
informationen när den finns klart mot slutet av året.
Jag heter Alvar Löfskog, alvar.lofskog@hks.se, är
ordförande i den nya styrelsen. Hela den nya styrelsen finner du på adress
http://www.sag.se/.
Välkommen med synpunkter och välkommen till Karlstad!
Alvar Löfskog
Högskolan i Karlstad
651 88 Karlstad
Tel +46 54 838400
+46 70 528 13 44
Fax +46 54 838447
Datorn i Utbildningen nr 3 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
