För
några år sedan drömde jag om enkla verktyg där jag, mina
elever och kollegor skulle kunna samarbeta och enkelt publicera texter och bilder
på Internet utan inloggningsförfarande. Nu finns dessa verktyg –
successivt växer det fram nya och bättre webbaserade verktyg för
kommunikation och publikation. Wiki är ett av dessa.
Encyklopedier har från upplysningstiden
haft en ambition att i artikelform
dokumentera all mänsklig kunskap. Från
a-ö har experter inom olika discipliner
beskrivit det som ansetts värt att veta
under respektive tidsperiod. I regel har
deras bidrag granskats och godkänts
av en redaktionskommitté bestående
av professorer och deras kollegor inom
akademierna. Ett nutida exempel är
svenska Nationaencyklopedien.
Men den nya tekniken har det kommit
helt nya former av encyklopedier där författarna
är vem som helst som anser sig ha
kunskaper inom ett ämnesområde.
På en webbplats kan vi direkt i
webbläsaren skriva in egen text, lägga
till eller korrigera andras texter inom
ett ämnesområde. Det hela är så enkelt
att alla från en elev i de första skolåren
till min gamla mamma kan klara av
det. Det är lika lätt som att skriva ett
e-postmeddelande eller några rader i ett
ordbehandlingsprogram.
Webbplatserna som bjuder på dessa
möjligheter kallas för wikis. Ordet wiki
betyder snabb på hawaiianska. Filosofi n
bakom dessa ligger i linje med Internets
ursprungliga demokratiska öppna och
lite anarkistiska kultur och ideologi.
För att bidra med text till en wikisida
klickar jag på länken ”redigera den
här sidan”. I en inmatningsruta längst
ner på sidan får jag upp den text som
andra skrivit och där jag kan ändra i den
existerande texten och bidra med egna
tillägg.
Istället för redaktionskommittéer
som bestämmer vad som är rätt eller fel
fi nns en tillit till användarna som redigerar
varandras eventuella faktafel eller gemensamt bearbetar texterna för att
nå
en gemensam förståelse av en händelse
eller ett begrepp.
Wiki-encyklopedier
Världens största wiki är den engelska Wikipedia, den innehåller
närmare 159.000 artiklar på engelska och drygt 75.000 på andra
språk. Svenska susning.nu är världens tredje största wiki.
Susning.nu med, i skrivande stund, 34.000 artiklar startades 2001 av Lars Aronsson
som också är grundare av projekt Runeberg.
Aronson menar att Wiki-sidor är ett
mycket snabbare sätt att bygga upp en
stor samling dokument, jämfört med att
skriva allt själv. Tekniken lämpar sig för
nya kunskapsområden då flera individer
tillsammans driver utvecklingen. De
första wiki-webbplatserna var inriktade
på programmering och systemutveckling
men Susning och Wikipedia kan betraktas
som encyklopedier. De är öppna för
allmänheten och gratis. Artiklarna på
båda webbplatserna skrivs ideellt av
besökarna.
På svenska Wikipedia bestämmer
användarna genom demokratiska beslut
på Tinget vad som är tillåtet att skriva.
Susning.nu är öppnare, man får i princip
skriva om vilket ämne man vill
med risken att någon annan redigerar
ens text.
Upphovsrättslagen gäller för båda
webbplatserna. Den som skriver något,
har upphovsrätten. Man får inte piratkopiera,
varken när man lägger in texter
eller när man återanvänder texter i andra
sammanhang. Användningen av fakta
från wiki-webbplatser aktualiserar flera
intressanta frågor kring källkritik.
Stöd för elevers projektarbete
I vilka sammanhang kan wiki-webbplatser användas i skolan? En grupp elever
vid Tensta Gymnasium har använt sig av denna form för samarbete och
dokumentation när de arbetade med sitt projektarbete om Salmonella.
Kursen projektarbete är en obligatorisk
100 poängs- kurs för alla elever i
gymnasieskolan. Ett syfte med kursen
är att förbereda eleverna inför arbetslivet
och arbete i projektform. Projektarbetet
skall utveckla deras förmåga att planera,
strukturera och ta ansvar för ett större
arbete och ge erfarenhet av att arbeta i
projektform.
I projektarbetet är arbetsprocessen lika
viktig som slutprodukten och alla elever
ska skriva en loggbok under arbetet.
Gruppen från Tensta Gymnasium bestod
av tre kamrater och initiativet till att
använda en wiki-webbplats i gruppen
kom från Jonas Sandell.
– Med stöd av vår wiki kunde vi
enkelt dela information med varandra
i gruppen. I motsats till e-post är det
mycket smidigare med en wiki där all
kommunikation samlas på ett ställe där
man inte behöver logga in, säger Jonas
Sandell.
Dessutom blev webbplatsen ett samlat
ställe där gruppens två handledare, en
lärare från Tensta Gymnasium och en
forskare från Karolinska Institutet,
enkelt kunde följa arbetet och gruppens
kommunikation.
– Ett krav för projektarbetet är att
alla
kontinuerligt skriver loggbok samt en slutprodukt i form av en rapport. Genom
att arbeta via en wiki slog vi så att säga
flera flugor i en smäll.
På frågan om problem och nackdelar
med att arbeta på detta sätt har Jonas
svårt att hitta några. Om det finns
bra användarguider, man enar sig om
ambitionsnivån för wikin och pushar
varandra för att våga publicera sig är det
inga problem. Vissa användare ser det
som en nackdel att wikis ligger öppna för
alla men Jonas Sandell ser en stor fördel
i att slippa användarnamn och lösenord
för att nå webbplatsen.
Gruppen vid Tensta Gymnasium
råkade inte ut för att någon gick in
och raderade eller gjorde ändringar i
de texter som publicerats. Om så hade
varit fallet hade det inte varit några större
problem eftersom alla texter sparas i en
”historyfile”. Möjligheter finns också att
”låsa” sidorna så att de inte kan ändras
vilket Jonas och hans kamrater gjorde när
arbetet var klart att ”lämnas in”. –
Jag tycker att wiki-webbplatser är
mycket användbara vid alla former av
grupp- och projektarbete i skolan på
olika stadier. Idén till att min grupp
skulle använda denna teknik fick
jag från en kamrat Max Walter som
studerade vid Norra Real i Stockholm.
Han skapade en klasswiki där han och
klasskamraterna bland annat publicerade
klassinformation, lektionsanteckningar
och uppgifter.
valmöjligheter
Vid IT-Universitetet i Göteborg och IKT och lärandeprogrammet arbetar
studenterna i kursen IT lärande och samhälle med stöd av en wiki-webbplats.
De diskuterar och reflekterar över frågeställningar till kursens
litteratur på webbplatsen och ska dessutom skriva en rapport.
– Dels ingår det i utbildningen att
testa olika former av IT-stöd för lärande,
dels verkar wiki vara en bättre form för
samarbetslärande än diskussionsforum.
Studenterna kan i wikins öppna dokument
fritt välja vilket inlägg man vill
kommentera eller ändra i. Det skapar
större dynamik i jämförelse med trådade
forum som är låsta och hierarkiska
i sin struktur. Min bild är att det också
möjliggör större valmöjligheter att delta i en diskussion,
säger Ove Jobring, en av
tre lärare i kursen.
Han anser att det är anmärkningsvärt
att det skett så lite utveckling och förbättring
av just diskussionsforum som
är den vanligaste formen för diskussion
på Internet.
stöd för personalens lärande
Wiki kan vara ett verktyg som underlättar lärare, skolledare och annan
skolpersonals lärande. Dels kan man tillsammans bygga upp informationssbanker
inom olika områden för sin egen fortbildning. Andra områden
kan vara att alla på en skola försöker skapa mening åt
vaga eller mångtydiga begrepp som tex skolutveckling, lärande, kunskap
eller i jobbet att skapa en gemensam hållning i de ständigt aktuella
värdegrundsfrågorna.
De första wiki-webbplatserna som
skapades hade just syftet att professionella
inom samma område eller företag
använde webbplatserna för gemensam
problemlösning och utvecklandet av ny
kunskap.
pedagogiskt verktyg
En annan pedagogisk finess med wikis är att man enkelt kan se alla ändringar,
vem som har gjort dem och när. Det är enkelt att skriva in hyperlänkar
i texterna och hänvisa till andra webbplatser. Det är också
vanligt att det i wikis finns utrynme för diskussion kring texter som någon
har skrivit, vilket i skolsammanhang kan vara en fördel.
Eftersom programvaran för wiki-webbplatser
i många fall är fritt tillgänglig
drar inte användandet av en wiki i en
klass eller skola med sig några inköpskostnader.
I alla skolor eller kommuner
bör det finnas tekniker som på begäran
av pedagoger installerar programvaran på
skolans server. Denna ska kunna anpassas
till skolbruk, som till exempel behovet
att namnen på de personer som skriver in
eller redigerar artiklar syns i klartext.
Vill du pröva hur det är att skriva i en
wiki så har både Susning.nu och Wikipedia
en ”sandlåda” där nybörjare kan
testa och klottra.
För
några år sedan drömde jag om enkla verktyg där jag, mina
elever och kollegor skulle kunna samarbeta och enkelt publicera texter och bilder
på Internet utan inloggningsförfarande. Nu finns dessa verktyg –
successivt växer det fram nya och bättre webbaserade verktyg för
kommunikation och publikation. Wiki är ett av dessa.