Utbildning inträdesbiljett i informationssamhället
Birgitta
Frejhagen, talare vid jubileumsfesten, har mer än de flesta varit med och
format svensk datapolitik.
Hon har varit dataombudsman
på LO, en av
initiativtagarna till kunskapslyftet,
medlem
av IT-kommissionen,
styrelsemedlem i KKstiftelsen
efter de
stora skolsatsningarna
och tidigt engagerad
i friskolor. En
röd tråd har varit engagemanget
i IT-utbildning.
Birgitta drivs av en stark övertygelse:
Jag har egentligen jobbat med en
idé hela mitt yrkesliv, säger hon. Information
är centralt i människor liv. Den
ger människor möjlighet att agera och
brist på information begränsar människors
möjligheter. Jag har ett nerifrånperspektiv:
ingen ger oss kunskap och
makt, människor måste samverka för att
själva skaffa sig tillgång till information.
Koncentration av informationsmakten är
ett lika stort hot som koncentrationen av
penningmakten.
Och jag får rysningar, när jag ser
uppgifterna om att svenska elever är
speciellt dåliga på källkritik vid en
europeisk jämförelse.
it-bransch
Det var en slump som förde Birgitta Frejhagen in i IT-branschen. Hon kom
till New York som nykläckt realstudent året var 1963:
Framtiden är programmering! Det
hävdade mannen som Birgitta mötte i
Central Park i NY. Nästa dag gick hon
upp på IBM den tidens Big Blue var
sägenomspunnet dominant på arenan för
elektroniska räknemaskiner. Hon erbjöd
sina tjänster. Det blev inget. I stället
blev det jobb i försäkringsbranschen och
en kvällsutbildning i programmering.
Väl hemma i Sverige igen tänkte hon
plugga och sökte extraknäck på IBM.
Nu blev det napp men heltid, studierna
fick vänta. En fantastisk period!
Chefen uppmanar henne att skaffa
sig akademisk examen, med tanke på
framtiden. Hon läste till systemvetare
och började jobba inom byggbranschen.
När man inte hade förståelse för fortbildningsbehoven
sade hon upp sig.
Hon sökte sig till samhällsdebatten
om datasamhället.
LO och data
När den färgstarke elektronikprofessorn Lars Kristiansson gjorde sin
TVserie om datasamhället på 70-talet, var Birgitta med. I Utopia-projektet
mötte hon forskarna som gått samman med facket för att skapa
datasystem utifrån de anställda och deras behov. Hon intervjuade
både Pelle Ehn och LO. En skandinavisk utvecklingsmodell höll på
att växa fram. Efter detta hörde LO av sig och man diskuterade fram
förslaget om att inrätta en dataombudsman. Det blev kongressbeslut
1976, och en kvinna anställdes. Hennes namn var Birgitta Frejhagen.
Det var mycket motstånd, berättar
hon. Många förlöjligade frågan. Ska vi
införa en pennpolitik också?, frågade
de. Datorer sågs som portföljjobb, inget
för arbetare. Och man såg det som att
tekniken tog bort jobben.
Men Birgitta var envis. Hon trodde
på utbildning, breddutbildning. Men
data måste kopplas samman med att
läsa, skriva, räkna och läsa tabeller:
svenska, matte och data. 160 timmar
på betald arbetstid, med statlig subvention,
för alla LO-medlemmar. Birgittas
agitation och folkbildningsarbetet inom
LO-förbunden resulterade i en kongressrapport,
Arbetarna ska erövra den nya
tekniken.
tillbaka till utbildning
Birgitta gick vidare och blev datachef på Folksam, senare vice VD: Information
är central för försäkringsföretag. Hon återvände
till utbildningsfrågorna 1993 och startade Infokomp, med breddutbildning
inriktad på vuxna. Visionen var till att börja med att ge vuxna inträdesbiljett
till informationssamhället. En av inriktningarna är arbetsmarknadsutbildning
för arbetslösa metallarbetare, kontorister, hotell- och restauranganställda.
Tio år senare har man också friskolor på gymnasienivå
på 6 orter och har vunnit pris som Stockholms bästa skola 2003/04.
I KK-stiftelsens styrelse har hon stött
den fortsatta skolutvecklingen, med
bland annat stödet till de regionala samordnarna, även efter ITiS.
Likaså
satsningen på LearnIT, forskarskolan.
Vi vet fortfarande så lite om lärandet,
hur ser det ut i klassrummet, hur
elevernas och lärarnas kunskaper byggs
upp.
Lärarna som äger och älskar sina
ämnen är förutsättningen för skolan.
Väldigt få elever klarar kursen på egen
hand, det kräver en enorm uthållighet.
Lärare behövs i kunskapssökandet och
för att skapa utrymme för reflektion.
Arbetet med att förändra attityder
kring utbildning och lärande måste få
ta sin tid och än är det mycket kvar att
göra. Den idé som driver mig är inte realiserad
så den förändringsresan kommer jag att driva även i fortsättningen.
En stor utmaning och potential för
skolan och lärarna framöver är gymnasiereformen
2007. Här finns möjligheten
för lärare att i detalj formulera sina
ideer i varenda ämne och moment!
Nu finns chansen att skriva in
visionerna i skolans styrdokument om
en positiv människosyn och IT som ett
verktyg i ett kunskapssökande arbetssätt.