Untitled Document

TEXT OCH FOTO: NILS SUNDBERG

 

JÖNKÖPING:
Satsar på pedagogernas elevernas IT-kompetens

För Urban Lindström handlar den IT-pedagogiska utvecklingen mycket om värderingsgrunder, om att ge alla pedagoger och elever samma förutsättningar att lära sig använda de nya verktygen på ett konstruktivt sätt. Integrationen av datorer och annan teknik i skolan har hittills ofta präglats av en utbredd osäkerhet, och på många ställen drivs ITverksamheten framåt av enstaka eldsjälar. Detta har Urban, som är IT-chef i Jönköpings kommun, länge strävat efter att ändra på.

– Vårt mål är att nå en jämnare kunskap i klassrummen. Nu skiljer den sig så mycket, inte bara från skola till skola utan också mellan olika arbetslag. Vi vill att alla pedagoger i kommunen ska ha någon form av IT-kompetens och känna ett lugn inför att använda verktygen i undervisningen, säger han.

Det är ju så uppenbart, menar Urban, att IT-verktygen är här för att stanna. Datorer finns snart sagt överallt – i hemmen, i offentliga rum, på arbetsplatser – och de flesta eleverna använder dem redan varje dag.

– Nu gäller det att vi också ställer krav på datorerna. Vi måste visa att det inte är en magisk och oförståelig värld utan att tekniken styrs med tankar. Och vi måste ligga långt fram och vara med och styra. Om inte vi i skolan gör det, vem gör det då, frågar sig Urban.

trygga med tekniken
En grundförutsättning för att uppnå en större likvärdighet i klassrummen, menar han, är att man arbetar bort den osäkerhet som uppstått hos pedagogerna. De måste få chansen att känna sig trygga med tekniken och kunna ta till sig kunskapen i lugn och ro. Därför har man i Jönköpings kommun, under de senaste sju åren, arbetat med att ta fram ett Skoldatorkoncept. Detta innebär att kommunen hyr ut datorer till skolorna, alla utrustade enligt samma princip, med samma system och programvaror.

Själva grunden ser alltså likadan ut överallt, med ett upplägg som alla kan känna igen sig i. Sedan är det upp till varje skola att utrusta sin dator med extra funktioner och program. Grundnivån är dock säkrad. När som helst kan en pedagog välja att skriva in en kod och återställa datorn i det skick den var när den levererades.

– Alla tillägg och förändringar som görs sker i ett virtuellt Windows, förklarar Urban. Det gör att vem som helst kan börja hacka, radera program eller lägga in provocerande skrivbordsbilder utan att det gör någon direkt skada. Nästa person som kommer till datorn kan bara återställa den och börja arbeta i en miljö som den känner igen sig i.

Säkra datorer alltså, men också öppna för möjligheter. Det virtuella Windows är lika kraftigt som på andra datorer och det finns inga begränsningar för vad man kan göra med det. &

#150; Vi vill inte sätta upp några hinder. Datorn ska kunna användas som den gör överallt. Men den här lösningen gör att alla kan känna sig säkra och att IT-pedagogerna kan få vara pedagoger och inte springa runt och laga datorer hela tiden.

Så, vad är det då som IT-pedagogerna ska göra istället för att laga datorer? Och hur ska de andra pedagogerna använda den nya tekniken i sin verksamhet? Som svar på dessa frågor har nu PIM kommit till Jönköping.

Kommunen är den första riktigt stora i Sverige att ge sig in i det pedagogiska utvecklingsprojektet, där lärare examineras på olika nivåer i praktisk och tillämpbar IT-kunskap.

– Det kom verkligen helt perfekt i tiden, berättar Urban. Det fanns ett stort behov av att komplettera den stora tekniska satsning som vi gjort.

Utvärderingar som genomförts i och med skoldatorkonceptets införande har visat att det har fallit väl ut rent tekniskt, men att det fortfarande på många skolor saknas insikt i hur datorerna ska användas i undervisningen. Den IT-kunskap som eleverna får sig till livs genom skolan skiljer sig mycket, inte bara från institution till institution, utan också mellan olika lärarlag internt. I mars 2005 sammanställde ett nätverk av IT-pedagoger ett uppnåendemål för vilka IT-färdigheter som bör vara grundläggande för alla pedagoger i skolan. I samma veva kom PIM.

– PIM lär till stora delar ut exakt det som stod skrivet i vårt uppnåendemål, berättar Urban. Det hade inte kunnat komma mera lägligt.

modern utbildning
Det tog bara en kvart för Urban att förstå att PIM var precis rätt satsning för Jönköping. Han bläddrade sig igenom resursens olika utbildningssavsnitt, tittade på instruktionsfilmerna och läste på om hur en hel kommun skulle kunna ta del av det genom studiecirklar och examinationer.

– PIM är precis vad vi, och vad jag tror att många kommuner behöver, säger han. Det är en modern distansutbildning, fri från tid och rum.

Att resursen är internetbaserad gör att varje pedagog när som helst kan fortsätta sin utbildning på den nivå där den själv, eller arbetslaget, befinner sig för tillfället. Och det från vilken dator som helst.

– Man slipper jobba med så tunga strukturer som brukar vara fallet när det är så här många människor inblandade. Det är en mängd organisatoriska problem som försvinner eller blir mindre, som att ordna lokaler och boka tider. Man kan ju bara tänka sig vad som hade krävts i den vägen för att utbilda 3400 personer.

kompetens krävs
Som IT-chef har Urban det övergripande ansvaret för inköp och ekonomi i satsningen. Han säger att en förutsättning för att man ska kunna sprida PIM till så här många, och på så sätt kraftigt öka grundnivån på kompetensen i hela kommunen, är att man i resursen använt sig av så kallade Open Source-program. Det är program som är helt fria för användning och som det inte kräver några ekonomiska kostnader för att mångfaldiga. Istället för att köpa dyra program har man kunnat lägga budgeten på en bra organisation och på viss ytterligare teknik som underlättar för lärarna i deras utbildning. Varenda en av de 3400 pedagogerna ska bland annat få ett eget headset, så att de spela in och lyssna på ljud på ett enkelt och bra sätt. Och så ska de blivande examinatorerna få var sin storbildskanon som de kan använda under själva examinationerna, men som de också senare ska kunna köpa loss billigt så att de kommer till nytta ute på skolorna.

– Vi tycker att vi får ut enormt mycket av den ganska rimliga kostnaden som det här faktiskt innebär, säger Urban. Det har också redan kommit en lavin av positivism inför det här. Vi har till och med fått uppmaningar från olika håll att redan nu börja tänka ett steg längre. Det var bland annat några som uttryckte efter ett rektorsmöte att de trodde att PIM skulle komma att innebära att tekniken inte räcker till ute på skolorna. ’Vi kommer att behöva fler datorer!’, menade de. I Jönköping har man alltså valt att alla låta alla sina 3400 pedagoger, och över 200 skolledare, få ge sig i kast med PIM. På tre och ett halvt år ska minst 60, men helst upp mot 80 procent av dem examineras på nivå tre. Vissa frågor kring om man verkligen ska tvinga på pedagogerna detta har uppstått men Urban tvekar inte. Inte heller när det gäller folk som snart ska gå i pension.

– Det går inte att vara pedagog 2006 utan att ha någon form av kompetens inom IT. Det kan kanske kännas tyngande för vissa, men jag vill vända på det istället, få alla att se det som någonting positivt.

Att kunna förstå och hantera IT är en vital kunskap för varje människa i Sverige idag, menar han.

– Det är väl underbart att kunna lära sig något i sin yrkesroll som man också har nytta för i andra delar av livet: som förälder, som människa, säger han.

Utbildningen är, genom sin internetbasering, också mycket individanpassad. Man kan ta till sig kunskapen i sin egen takt. Urban är dock noga med att påpeka att det inte kommer att bli frågan om några helt individuella race. Någon form av studiecirkellösning kommer att ske ute på skolorna och arbetslagen kommer till slut att examineras i grupp. Det är viktigt att man pushar varandra och utbyter erfarenheter.

Hur de exakta formerna för utbildningen ser ut kommer att skilja sig en del från skola till skola. Tack vare skoldatorkonceptet så har alla någorlunda samma förutsättningar rent tekniskt, men det finns ju så mycket annat som skiljer i arbetssätt och strukturer.

– Det är upp till rektorerna att bestämma hur mycket kompetensutvecklingstid man vill lägga på det här, hur studiegrupperna ska se ut och så vidare.

Rektorernas roll är överhuvudtaget mycket viktig i Jönköpings PIM-satsning. De ska alla själva anmäla sig till utbildningen samtidigt som deras första arbetslag gör det.

– Det är en stor framgångsfaktor om rektorerna är med och är engagerade i ett sådant här projekt, säger Urban. Genom att delta fullt ut ger de signaler till sin organisation att det här är viktigt.

 

TEXT OCH FOTO:
NILS SUNDBERG

 


Datorn i Utbildningen nr 5 2007. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 5 - 07]
Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 57 Hässelby
 Uppdaterad: 070915