Carl Heath, vinnare av Guldäpplejuryns särskilda pris

– Digitaliseringen är en del av samhället och det är skolan också

Det krävs ett gott ledarskap som sätter sig in i och verkligen förstår digitaliseringen, och det goda ledarskapet behöver finnas från utbildningsministern till rektorerna, menar Carl Heath som under många år och i olika roller befunnit sig i centrum för diskussionen om skolans digitalisering.

Sedan millennieskiftet har Carl Heath arbetat med frågor om utbildning kopplat till digitalisering och teknologi med Göteborg som bas. Han befann sig inom den heta it-branschen innan den bubblan sprack, han har arbetat med skolutvecklingsfrågor för Göteborgsregionen (GR) och varit gymnasieantagningschef. Sedan fem år tillbaka ägnar han sig helt och hållet åt innovationsarbete på Interactive Institute som nyligen blivit en del av forskningsinstitutet Rise. Ett viktigt uppdrag för Carl Heath i hans nuvarande roll handlar om att leda den tillämpade forskningen inom digitalisering och lärande inom Rise, men han arbetar också med koncernövergripande frågor om hur forskningsinstitutet kan bidra till kunskap och utbildning.

– Rise rymmer en otrolig kompetens inom en mängd olika områden och vi vill att såväl näringsliv som offentlig sektor ska veta om det och använda våra forskare. Kunskapen ska ut, säger Carl Heath.

Makerkultur och lärande
Ett ord som många säkert inte kopplade till skolsammanhang för några år sedan är Maker. Nu finns ordet lika självklart i skolvärlden som ordet penna, men vad i makerkulturen är egentligen användbart för skolan?

Carl Heath har arbetat grundligt och länge med att i det Vinnovafinansierade projektet Makerskola testa vad inom makerkulturen som kan stödja elevernas lärande.

– Makerkulturen kommer ju utifrån och är inte anpassad efter en svensk lärmiljö med dess kurs- och läroplansmål. Man behöver vara aktsam om vad man för in i skolan, så att det inte bara blir en lekstuga av det hela. Skolan ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet, men när vi kommer till att införa till exempel programmering i skolan, så finns varken det ena eller det andra utan vi måste gemensamt bygga upp detta.

Projektet Makerskola handlar om att hitta praktiker och metoder där spetsanvändande lärare och forskare gemensamt utforskar vad som är användbart när det gäller att stödja skolans specifika uppdrag. Arbetet, som bedrivs i olika testbäddar och följs av forskare, resulterar i att det nu börjar finnas både rapporter och studier som säger något om vad som kan fungera i dessa sammanhang.

– Det handlar om att bygga en ny infrastruktur i landet så att vi hittar evidens för vad vi rekommenderar och en systematisk beprövad erfarenhet i det vi faktiskt tar med oss in i skolan.

Landsomfattande utbildningskonferenser
Några av de resultat verksamheten i projektet Makerskola och forskningen har åstadkommit har tagits vidare och har blivit en del av de utbildningsinsatser som Skolverket håller på att ta fram.

Många aktiviteter är inplanerade för att stödja reformen som aviserats och som gäller från höstterminen 2018, då programmering och en förstärkning av arbetet med digital kompetens införs i den svenska skolan. Med start i oktober 2017 genomför Skolverket en serie konferenser, som en turné, om programmering i skolan. Utöver Skolverket medverkar lärare och andra experter. Personal från Rise som arbetat i projektet Makerskola medverkar och åker husbil mellan de nästan 20 olika platser där turnén drar fram.

– Det är nog första gången som en utbildningssatsning görs på detta sätt, säger Carl Heath. Skolverket erbjuder också utbildning i sin lärportal om programme- ring med bredare inriktning. Modulen om programmering kommer först i en testomgång med start i oktober 2017 där 500 personer kan delta. Den har Carl Heath varit med om att skapa.

– När justeringar gjorts efter testomgången blir den öppen för alla.

Fler insatser och tid
Är då skolan beredd för den reform som nu är på väg in i skolan? – Det korta svaret är – nej! Det är ett nytt ämnesinnehåll som introduceras, alltifrån en bredare digital kompetens till att få med den digitala aspekten av slöjd, till textbaserad programmering i matematiken och tekniken. För en del av digitaliseringen krävs det ny kunskap hos läraren. Det handlar om ett omfattande arbete med fortbildning av den befintliga lärarkåren och där husbilsturnén och Skolverkets kurser på nätet är ett led. Det tar längre tid för lärarutbildningarna att ställa om.

– Högskolorna har en längre omställningsfas och de första kurserna kommer att starta först hösten 2018 på många ställen. Det finns en stor risk att olikvärdigheten ökar mellan skolor och delar av landet. Som jag ser det borde det göras fler insatser för att försöka balansera detta bättre, säger Carl Heath.

– Digitaliseringen är en stor omställning och som med allt som handlar om att lära sig något nytt så tar det tid och det finns inga genvägar.

Läsning och reflektion Det är inte längre en fråga om skolan ska digitaliseras utan vad i det digitala som ska användas. Vilka är då utmaningarna i skolans digitalisering?

– Som jag ser det är digitaliseringen en del av samhället och det är skolan också, så vi måste förhålla oss till den och använda oss av den. Men vi måste också klara av att ställa oss frågor om digitaliseringen bara är bra. Vi vet att viss teknik påverkar uppmärksamheten i klassrummet, vi vet att sömnproblemen har ökat och att det inte är bra att scrolla igenom Instagram innan man lägger sig. Vi läser och tar del av information på andra sätt idag än vi gjorde tidigare. I en tid med mycket information och ständig interaktion är det också viktigt att se till andra aspekter. Kanske behöver vi bli bättre på att arbeta med aktiv och god reflektion för att fördjupa lärandet, och träna mer på att läsa långa texter.

Framtid
Vad väntar då runt hörnet, när programmeringen och makerkulturen väl är på plats i skolan?

– Det är svårt att se framåt när utvecklingen sker så pass fort som den gör. Men några saker kommer troligtvis att spela en roll. Adaptiva läromedel som stöttar och ger kontinuerligt motstånd och utvecklar elevernas lärande är på intåg, och med det blir en större diskussion om data i utbildningen nödvändig. Det är inte omöjligt att vi inom en tioårsperiod har personligt anpassade hjälplärare i fickan, baserade på artificiell intelligens, med en teknologi som stöder god undervisning. Augmented Reality, teknik som skapar ett digitalt lager av information över den verklighet vi ser omkring oss, är en annan teknologi som jag ser kommer kunna användas i skolan. Med sådan teknik får läraren fler och bättre möjligheter att instruera, visa och förklara. Elever får bättre förutsättningar att se och förstå visuellt komplex information.

Digitaliseringen är en stor och långtgående omdaning av samhället och inte minst skolan, det står klart. Finns det då någon del som är viktigare än någon annan för att få allt på plats?

– Det krävs ett gott ledarskap som sätter sig in i och verkligen förstår digitaliseringen, och det goda ledarskapet behöver finnas från utbildningsministern till rektorerna, säger Carl Heath.

MONICA ESBORN

RICE
Rise – Research Institutes of Sweden, bildades när flera forskningsinstitut, däribland Interactive Institute, slogs samman till en organisation. Rise engagerar 2 200 personer över hela landet, många är forskare och aktiva inom så vitt skilda områden som bioekonomi och samhällsbyggnad till artificiell intelligens och datavetenskap. Huvudkontoret finns i Göteborg och fokus är innovation. Projektet Makerskola utvecklar ny ämnesspecifik metodik kring skapande med IT som material.

Möt Carl Heath:
res med DIU och partners till London & BETT 24-26 jan 2018
En resa med fokus på skolutveckling och teambygge med framtidsspaning, nätverkande och engelska erfarenheter. Välj tema: Förskola; Pedagog eller Beslutsfattare. Mer info