Krönika

Digital kompetens – hur förbereder du dig?

Nu börjar det hetta till. Senast den 1 juli 2018 ska alla skolor arbeta utifrån de nya styrdokumenten, där digital kompetens är införd. Riktigt bra, tycker jag. Vi lever i en värld där det digitala tar stor plats och då måste vi i skolan också börja arbeta med detta för att ge våra elever de allra bästa förutsättningar för att så småningom komma ut i ett arbets- och vuxenliv.

Jag har länge intresserat mig för hur den digitala tekniken kan vara ett stöd och ett hjälpmedel i klassrummet. Mitt intresse har gjort att jag gått olika kurser och utbildningar, ibland läst in mig på egen hand och sedan har jag testat både det ena och det andra. Jag har sökt mig till likasinnade och vi har delat med oss av tips, idéer och tankar.

I min undervisning har eleverna fått strategier för att möta digitala texter, använda tekniken för att skapa, skriva och reflektera. De har fått träna sig i att söka information, men de har också fått utveckla sin källkritiska förmåga.

När jag nu läser de reviderade styrdokumenten kan jag se att det för mig inte handlar om att införa så mycket nytt i min undervisning. Det gäller snarare att förfina och befästa. A piece of cake, tänker jag.

För många lärare är det dock inte så enkelt. En del har aldrig aktivt arbetat med den digitala tekniken och inte heller försökt utveckla elevernas digitala kompetens. För dem behövs stöd och stöttning men också tid för fortbildning.

Vissa skolor och huvudmän har förstått detta. De har inför läsåret 2017/2018 planerat in en mängd aktiviteter för att se till att revideringarna av styrdokumenten är kända och etablerade hos lärarna. Men det finns många skolor och huvudmän som inte alls är där. På en del skolor är behovet av att få tag i personal det mest akuta och att då planera för framtiden känns inte relevant eller kanske näst intill omöjligt.

Samtidigt är det viktigt att de förändringar som snart kommer att börja gälla faktiskt slår igenom i praktiken. För att detta ska till måste huvudman, rektor och lärare hjälpas åt. Huvudman och rektor måste se till att det finns förutsättningar för lärarna att arbeta utifrån det som står skrivet i läroplanen. Lärarna i sin tur måste se till att det som står i läroplanen omsätts i klassrummet, i mötet med eleverna.

Om inte samtalen om digitaliseringen har börjat föras på skolan är det hög tid. Skolverket har försökt hjälpa till. På deras hemsida finns bland annat diskussionsunderlag, kommentarmaterial och kompetensutveckling som bygger på kollegialt lärande (läs exempelvis om gymnasieskolan, bit.ly/digitalisering_gy). Att ta sin början här kan vara ett bra alternativ. Gör alla skolor åtminstone detta kommer de att ha börjat tänka kring digital kompetens och vad det innebär för de olika undervisningsämnena. Då kanske svensk skola lyckas med det som regeringen lyfte fram i sitt pressmeddelande i samband med beslut om förändrade styrdokument:
• att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik,
• att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga,
• att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik,
• att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg,
• att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster,
• att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Det verkar väl inte helt omöjligt? Har ingen på din skola lyft frågan än kan kanske du ta första steget. Någon måste ju börja.

JENNY EDVARDSSON
lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad, Guldäpplepristagare 2015 och medlem av Guldäpplets ledning
E-post: jenny.edvardsson@utb.kristianstad.se