Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

Alla individer är unika. individuella utvecklingsplaner ska synliggöra varje individs aktionsförmåga, vetskap och bildning.

Det är en av grundbultarna i Lerums arbete för att införa och arbeta med individuella utvecklingsplaner.

I Lerum startade redan hösten 2003 ett processinriktat arbete på bred front med frågorna kring individuella utvecklingsplaner (IUP). Uppdraget från förvaltningen var att den framtida IUP:n ska fungera digitalt i ett 1-17 års perspektiv tillsammans med idéerna om en lärande organisation.

I dagsläget har processerna i Lerum lett till att individuella utvecklingsplaner i kommunens grundskolor och förskolor har som utgångspunkt:

Alla individer är unika. IUP:n ska synliggöra varje individs aktionsförmåga, vetskap och bildning. Genom att utgå från varje barn och elevs nuläge, nuvarande förståelse och vilka mål som är önskvärda att nå för henne, vad som krävs i form av fakta, förståelse, förtrogenhet för att öka individens handlingskompetens. IUP:n ska ge föräldrarna bättre inblick i elevens utveckling och skolans arbete samt förenkla det administrativa arbetet för pedagogerna.

samverkan och delaktighet
Christer Ferm, utvecklingsledare, och Stefan Vikberg IT-samordnare i Lerum berättar om sina erfarenheter från kommunens arbete med individuella utvecklingsplaner.

– Ambitionen har varit att driva projektet på ett sådant sätt att så många som möjligt på våra skolor ska kunna påverka och vara delaktiga. Därför startade vi med att bjuda in alla intresserade till ett stormöte. På detta möte där vi presenterade syfte och tankar med uppdraget deltog över 100 personer.

Varje enhet tillfrågades om vilka som ville vara med i utvecklingsarbetet. Ambitionen från projektledningen var att minst två representanter för varje enhet skulle delta.

många frågor i öppet forum
Till det första projektgruppsmötet kom över 30 pedagoger och fem rektorer. Sammankomsten hade som syfte att vara en mötesplats mellan olika personer, yrkeskategorier, erfarenheter och idéer. Där arbetade man först i samtal två och två för att få fram deltagarnas egen nuvarande förståelse av begreppet IUP. Därefter samtalade man i grupper i formen ”öppet forum” kring frågor som deltagarna lyft fram. Några av de ämnesområden och frågor som behandlades i samtalen och sedan legat till grund för det fortsatta arbetet var:

• Vad är en IUP?
• Vilken idémässig grund vilar individuella utvecklingsplaner på?
• Kan barn planera sin utveckling? • Insikt i det egna lärandet – kan man träna sig på det och hur?
• Hur får man in barnets/elevens självreflektion? Syfte och praktiskt tillvägagångssätt?
• Vad skall finnas med i en IUP? Hur kan man få in den sociala kompetensen som en helhetssyn i IUP ?
• Vem äger den individuella utvecklingsplanen?
• Portfolio – IUP: Vad är det för skillnad? Går de att förena?

utan spaning ingen aning
För att nå så stor delaktighet som möjligt inom förvaltningen startade projektgruppen ett nyhetsbrev på webben. Dessutom öppnade man också ett virtuellt rum på skolornas intranät Lenet för att möjliggöra för alla i förvaltningen att dela med sig av erfarenheter, synpunkter och idéer om och omkring individuella utecklingsplaner.

– En bärande form för arbetet har varit att alla deltagare ingått i olika lärgrupper, säger Christer Ferm.

I dess grupper blandades olika yrkeskategorier med syftet att öka och fördjupa förståelsen av olika perspektiv i organisationen. Varje lärgrupp har arbetat med olika frågor inom någon del i IUP-arbetet. Genom att gå in en lärprocess i form av interna och externa spaningar fördjupade deltagarna sin förståelse och ökade sitt medvetande inom något område. Där myntades mottot: ”Utan spaning ingen aning.”

– En annan form som vi arbetat med är ”friska frågor” och byggandet av ”spaningsfi lter.”

Utifrån de mål som projektet och uppdraget baserats på och de erfarenheter som byggs på under projektets gång framkom kontinuerligt olika vägval som grupperna har haft att ta ställning till. Dessa vägval synliggjordes via så kallade ”spaningsfi ltren”.

Ett sätt att synliggöra processen i referensgruppen har varit att involvera och inbjuda till dialog på arbetsplatserna genom anslå en ”Månadens fråga” på varje enhet.

En sådan fråga är till exempel: Vad är egentligen kompetens? Hur ser man det? Vem avgör om någon har kompetens? Vad behövs för att man skall ”få” kompetens?

digitalt skal
Efter att ha arbetat ett tag i projektet började projektledningen och referensgruppen undersöka marknaden för digitala verktygsstöd till IUP – ett skal som skulle passa de behov, tankar och idéer som arbetats fram i processerna.

Det fanns fl er krav på vilka behov ett digitalt verktyg för de individuella utvecklingsplanerna i Lerum skulle tillfredsställa, några exempel: Det skulle göra IUP:n oberoende av tid och rum – online, ge föräldrar insyn på ett bättre sätt än med papper, förenkla arkiveringen och underlätta att dokumentationen följer eleverna och därmed öka förståelsen för individens utvecklingsresa från 1-17 år, samt underlätta för pedagoger att vara uppdaterade på sina mentorselever fast de har fl er än en lärgrupp att jobba med.

Spaningarna på marknaden gav till resultat att man inte fann något verktyg som passade Lerums sätt att betrakta IUP. Därför sökte ansvariga i Lerum aktörer som var intresserade av att tillsammans med dem skapa ett digitalt verktyg. Nu har man under ett år samarbetat med en leverantör och successivt byggs ett digitalt stöd fram som som under arbetets gång testas i skolorna.

– Vi bygger vår IUP i ett system med öppen källkod, vilket innebär att andra kommuner, och enheter kan köpa in sig och utveckla någon egen modul. Alla som är med får sedan del av allas moduler och kan välja att bygga med de moduler och det som passar dem, säger Stefan Vikberg.

katalysator för skolutveckling
– Några lärdomar som vi har gjort i IUPgruppen i Lerum när det gäller förståelsen av skolutvecklingsinsatser och dess effekter i vardagen är att all personal gör sitt bästa utifrån sin förståelse – alla har en privat teori eller en personlig meningsstruktur som styr handlandet, säger Christer Ferm.

IUP-processen har gett möjligheter till att det har startats samtal i arbetslagen om ”varför vi gör som vi gör”. Medvetenheten om varandras pedagogiska grundsyn genom dialog och försök att få till en gemensam förståelse av uppdraget – en kollektiv meningsstruktur – är en viktig ingrediens i skolutveckling.

– Alla nivåer måste ha förståelse och gå igång samtidigt, om vi vill se märkbara och bestående effekter av skolutvecklingsinsatser. IUP-processen i Lerum kommer att involvera alla nivåer: individ, grupp, organisation och systemnivå.

– Kraven på individuella utvecklingsplaner på nationell och kommunal nivå är en utmaning som verksamheten behöver som katalysator för att komma åt en uppdaterad förståelse av uppdraget att utbilda och rusta barn och ungdomar för ett bra liv idag. Men framför allt för ett gott och fungerande liv i framtiden, säger Christer Ferm.

personal-iup
För att all personal skall få en förståelse för meningen med och nyttan av individuella utvecklingsplaner har man i Lerum också ett spår där pedagoger och rektorer börjat utveckla en personal-IUP. Den är tänkt att fungera som en kompetensutvecklingsplan med tydliga kopplingar till uppdraget och verksamhetsplanen.

käppar i hjulen
Vilka problem har man identifierat i Lerum som kan sätta käppar i hjulen?

– Vi vet inte hur lång tid det tar innan alla har förstått tillräckligt mycket: Hur kan vi brygga över förståelseglappet mellan olika grupper och individer? Kommer alla arbetslag att kunna hjälpas åt att se och förstå nya möjligheter när det gäller de arbetssätt och förhållningssätt som behövs i dag och i framtiden?

– Kommer tekniken att fungera hela tiden? Är det möjligt för oss att använda både digital och manuell teknik i en bra och hållbar mix så att det fungerar utan en dator per barn/elev? Hur ska vi lyckas med att se hela barnet/eleven och inte hamna i ämnes-, betygs- eller den ensidiga synen på kunskapsfällan?

– Kommer vi att lyckas övertyga alla involverade om att en IUP via Internet kan vara lika säker eller säkrare än en IUP i papper? säger Christer Ferm.

Och att arbetet med IUP i Lerum har fått genomslag kanske denna anekdot kan illustrera.I ett av de pilotarbetslag som har startat sa en elev i trean till fröken :

– Nu när vi är med i IUP – får vi träffa kungen då ?”

Bosse Andersson
Gymnasielärare och ITsamordnare,
jobbar för närvarande med projekt kring skolutveckling och IT på Myndigheten för skolutveckling.
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se