Striden mellan mibianer och kibaner
inspirerade till läsning och skrivande
I
ett obekant hav ligger en ö. Den norra delen är ett välmående
land Mibia. Det enda som saknas är mineraler. Det fattigare ökenlandet
Kiba på öns södra del har mineraler, men saknar rent vatten,
vilket finns i Mibia.
Att lösa problemet på
fredlig väg är det inte
tal om. Det blir krig
i Counterstrike på
skoltid.
Scenariot är hämtat från
det danska projektet
Elektronisk læringsmiljø for elever
med læse-staveproblemer fra uformel til
formel læring i specialundervisningen som
i en första omgång har engagerat 70-
talet elever i åldern 10-15 år, med stora
läs- och skrivproblem och 14 lärare med
erfarenhet av specialpedagogik på tio
skolor runt om i Danmark.
skrivträning med Counterstrike
Den något annorlunda projektidén att använda det tämligen
våldsamma datorspelet Counterstrike i läs- och skrivträningen
för svaga elever föddes över en kopp kaffe på undervisningscentret
i Skive på nordvästra Jylland. Peter BakJensen och Finn W Mosegaard
är båda grundskolelärare i botten. De arbetar som pedagogiska
konsulenter på centret och har lång erfarenhet och stort intresse
för möjligheterna med IT i undervisningen. Finn W Mosegaard har också
en gedigen erfarenhet av att arbeta med storyline, vilket satt avtryck i upplägget.
Utgångspunkten var att vägen
till det
formella lärandet skulle gå genom det
informella lärandet i leken. Och i dag
spelar datorspelen en stor roll i barnen
lekvärld. För trettio år sedan lekte barn
indianer och vita, i dag spelar de Counterstrike.
Märkvärdigare är det egentligen
inte, menar de båda. Och Counterstrike
kan vara nog så pedagogiskt som något
av de spel man vanligtvis refererar till
som pedagogiska.
Hur definierar vi när
barnen spelar
pedagogiskt och när de inte gör det?
Lärstrategier är något som vi vuxna kan
se. Man måste göra spelen pedagogiska,
och det går också med Counterstrike eller
The Sims, säger Finn W Mosegaard.
Vi fångar en grupp barn
som annars
tappas bort genom att gå in i deras värld,
deras universum.
Förutom Counterstrike som bygger
på
att hitta och nedkämpa sin motståndare,
valde Finn och Peter också det mjukare
spelet, The Sims, som är ett strategispel
där spelaren bygger upp familjer som
ska leva i spelet. Tanken var också att
flickorna kanske hellre skulle spela Sims,
men det visade sig att de allra flesta,
såväl killar som tjejer valde att spela
Counterstrike.
yes,
jag fick honom
Det krävdes en hel del förberedelser innan projektet kunde dra igång
på allvar. De inblandade lärarna var till exempel tvungna att lära
sig någonting om datorspel och pröva på att spela Counterstrike
och Sims. Att påstå att alla lärare blev fångade av själva
spelet är att ta i men för några var det en omskakande upplevelse.
Så här berättar en av lärarna i utvärderingen: Jag
är en ytterst pacifistisk människa, som är motståndare
till alla former av våld och ändå hörde jag mig sitta
och säga yes, jag fick honom yes.
En av Peter Bak-Jensens gamla elever
gjorde de banor till spelet som eleverna
sedan använde sig av. Tekniken krånglade
en del, eleverna skulle ju spela on-linespel
med varandra och det var inte tillåtet
på alla skolors nätverk.
En av de deltagande lärarna
fick till
exempel hjälp av en av eleverna att bygga upp
en datastuga i sitt eget kök så att
hennes elever skulle kunna vara med vid
speltillfällena.
De olika skolornas scheman ställde
också till en del besvär.
Alla kunde vara med när
vi spelade,
men sedan var det meningen att de skulle
chatta med varandra efteråt och det fungerade
inte, berättar Peter och Finn.
skriva, berätta, samarbeta
Att spela datorspel har egentligen varit den tidsmässigt minsta delen av
projektet. Men samtidigt det som skapat engagemang och upplevelser. Det har
gett eleverna historier att berätta och läsa.
Eleverna har varit invånare
i endera
landet Mibia, eller landet Kiba. De har
inte tillhört klaner, som annars är det
vanliga sättet att spela tillsammans i
Counterstrike, utan varit invånare. I
spelet har de sedan varit tvungna att samarbeta,
lägga upp strategier. Och slicka
sina sår, eller fi ra triumfer tillsammans.
De har lärt känna sina
länder och berättat
om dem bland annat genom att göra
en turistbroschyr om landet. Och under
krigen har de fört dagbok. Berättat hur
slagen har gått, hur livet är och vad de
funderat på.
Det har funnits så många
historier att
berätta, säger Finn W Mosegaard.
Undervisningscentret i Skive har en
väl utbyggd webbtjänst där eleverna
enkelt har kunnat producera webbaserade
böcker, som de sedan skrivit ut. Där har
de också haft tillgång till bilder från
Counterstrike och Sims som de använt
och berättat till.
Jag har aldrig skrivit så
mycket, sa en
av killarna som var med i projektet.
Alla som jobbat med Storyline känner
säkert igen konceptet. Om datorspelet
har varit verktyget, så har storyline varit
den didaktiska metoden.
Men det fungerar även
om
man inte använder sig av storyline,
menar Finn W Mosegaard.
Det är bara den metod vi
har använt oss av. På samma sätt
går det att byta ut datorspelen.
Upplägget fungerar även med andra
datorspel.
läsa på skärmen
Datorerna som eleverna har använt har varit utrustade med talsyntes.
Talsyntes är viktigt
för specialelever.
De ska ha hjälp med stavningen och
syntetiskt tal, som kan läsa upp vad
som står på skärmen, påpekar Finn W
Mosegaard.
Samtidigt upptäckte man under
projektets
gång att många elever läste bra
på skärmen.
Vi upptäckte att barn
kan läsa det de
ser på skärmen, även om de annars inte
kan läsa. Om bara motivationen fi nns där.
De har helt enkelt tillgång till resurser
som de vanligtvis inte använder i skolan,
säger Peter Bak-Jensen.
Och motivationen har varit en av
de stora förtjänsterna med projektet.
Eleverna har tyckt att det har varit kul.
De har varit engagerade och de har lärt
sig att samarbeta. Några riktiga siffror
på projektets ursprungliga syfte att öka
elevernas förmåga att skriva och läsa fi nns
inte. Men barnen har skrivit och läst
med glädje.
En av de deltagande lärarna
har testat
barnen och då hade ungefär hälften av
barnen förbättrat sin skriv- och läsförmåga markant.
Föräldrarna märkte också
att det blev ett positivt intresse bland
barnen för att läsa och skriva när de jobbade
så här.
Alla lärare som medverkar i
forskningsrapporten
om projektet, som gjorts
av Carsten Jessen, forskare vid Danmarks
pedagogiska universitet, påpekar att det
har skett en stor förändring i elevernas
motivation, engagemang och sociala
omsorg om varandra. Något som också
har fått återverkningar på deras intresse
för skolan och även andra ämnen. Det har
varit lite märkvärdigt att gå på en skola
där man får spela Counterstrike, och där
de vuxna kliver in i barnens lek- och
kultursfär och anser att den har ett värde
även på skoltid.
Och när det gäller den
hårda kamp
som under projektets gång utspelade
sig mellan mibianerna och kibanerna i
Counterstrike, så slutade det kriget i ett
intet. Ingen vann.