Samtidigt som en del kommuner och skolor satsar på
att införa tunna klienter går Uddevalla motsatt väg. De tunna
klienter som finns byts ut.
– De tunna klienterna har varit ett irritationsmoment,
så nu plockar vi bort dem, säger Britt-Inger Berntsson, IT-chef på
Barn- och utbildningsförvaltningen i Uddevalla
En anledning till att de tunna klienterna har förorsakat
irritation är att lärare och elever jobbar allt mer med ljud och bild.
Att föra över till exempel bilder från digitalkameran till en
vanlig dator klarar de flesta, men med tunna klienter blir det ett problem.
– Lärare som vill använda informationstekniken
i undervisningen får ett moment till att slåss mot, vi vill underlätta
för lärarna.
De tunna klienterna passar bäst inom kommunernas administrativa
avdelningar, menar Britt-Inger Berntsson.
Istället köper Uddevalla in persondatorer som fungerar
som så kallade feta klienter i nätverket. Behörigheten för
vad man får göra med datoreren har satts på personnivå.
För lärarnas del innebär det de har fått mer makt över
datorerna.
centrala och lokala inköp
I Uddevalla sker en viss fördelning av datorer åt skolorna från
centralt håll. Skolans IT-avdelning köper in datorer och fördelar
på skolorna så att det finns en jämlikhet mellan de olika skolorna
när det gäller tillgång på datorer.
Sedan kan skolorna själva köpa in fler datorer
om de vill satsa mer. På kommunens skolor finns en blandning av både
pc och mac som samsas i skolornas nätverk.
elevdatorer överallt
En annan form av tunna klienter är dock på frammarsch i Uddevalla.
Och det är i form av pulpetdatorer. Det är gamla persondatorer som
man låser ganska mycket när det gäller funktioner.
Datorerna byggs in och förses med ståltangentbord
så att de inte ska gå att förstöra. Sedan ställs
de ut på väldigt publika platser i skolorna. Avsikten är att
eleverna ska kunna använda dessa datorer för att kolla på webben,
läsa sin mail, surfa, använda hotmail och så vidare.
– På så sätt har vi minskat trycket
i datasalarna så att de kan användas för skolarbete.
Mölndal satsade tidigt, och
stort, på tunna klienter. Men strategin är att blanda med persondatorer.
Redan1999-2000 startade Mölndal sin satsning på
tunna klienter. I dag är man en av de kommuner i landet som är ”stora”
när det gäller tunna klienter.
– Vi är nöjda. Det finns både för-
och nackdelar, men tack vare de tunna klienterna kan vi leverera en basstandard
till så många som möjligt, säger Anders Karlsson, IT-ledare
på Barnomsorg- och utbildningförvaltningen i Mölndal.
De tunna klienterna används för Internet, mail,
officepaket – de vanligaste applikationerna. De stationär datorerna
används för multimedia, cd-rom, pedagigiska programvaror och liknande
som inte fungerar med de tunna klienterna.
fortbildning ställer nya krav
Strategin i Mölndal har varit att de yngre eleverna ska ha flest stationära
datorer. Ett ungefärligt mått har varit 60 procent stationära
datorer och 40 procent tunna klienter i de yngre åldrarna och omvänt
för de äldre. Nu håller dock planerna på att revideras.
Anledningen är större krav från lärarna när det gäller
möjlighet att arbeta med film, ljud, digitala bilder med mera.
– Flera av de projekt vi dragit igång, bland annat
framtidens klassrum och att skriva sig till läsning, kräver stationära
datorer, säger Anders Karlsson. Fortbildning av lärare är en
annan faktor som bidrar till ändrade krav från användarhåll.
– När man öppnar nya dörrar och visar
på nya vägar bidrar det till att användarna ställer andra
krav.
Lars Svantesson, IT-chef i Botkyrka, pekar på stigande
kostnader för ITstödet i kommunerna, inklusive skolorna.
– Vi försöker skapa gemensamma lösningar,
både för inköp av hårdvara och mjukvarulicenser, liksom
för drift och underhåll, säger Lars Svanteson.
Skolorna i Botkyrka kommer att ges möjlighet att välja
både tunna klienter och feta pc-lösningar.
– Vi kan täcka stora delar av behovet med de tunna
klienterna. Det har varit mycket diskussion och vi tror inte att bara en modell
passar skolan. Här får skolans inre marknad styra.
centrala inköp
– Vi arbetar för inköp genom kommunen, för att vi ska kunna
upprätthålla drift och servicekvalité. Vi har samlat tekniksupporten
till en central enhet. Men vi kommer att behöva ha en lokal it-support
på de enskilda skolenheterna, på vaktmästarnivå, som
kan sköta enklare drift såsom pappers- och tonerbyte i skrivare,
möss och tangentbord.
I den lösning som man är i färd med att realisera
sätter kommunenen prislapp för årshyra av en basenhet inklusive
installation av offi- cepaket, webb, e-post, service och support. Varje verksamhet
ska bära sina egna kostnader är det tänkt.
SUNDSVALL:
Kunniga lärare och skolledare blir bra beställare av datorer
Sundsvall var tidigt ute både när det gällde
tunna klienter och att blanda olika operativsystem. Nu fokuserar man mer på
användarens behov än tunt eller fett.
Frågan om tunna klienter verkar gå i vågor
konstaterar Daniel Antonsson, chef för IT-staben i Sundsvalls kommun. Han
konstaterar också att de argument man hade för att införa tunna
klienter i Sundsvalls skolor i slutet av 1990-talet inte längre gäller.
Då var de stationära datorerna dyra och svåra
att administrera på distans. I dag är hårdvaran billig och
även stationära datorer ute på skolor går enkelt att styra
från en central it-enhet. Argumenten för tunna klienter handlar nu
om saker som låg elförbrukning, ergonomi och utrymme. Och användarens
behov.
– Ju kunnigare lärarna
blir desto bättre kravställare blir de. Om det ska vara tunna klienter
eller ”feta” persondatorer är en sekundär fråga. Men
lärare och skolledare måste kunna ange vad datorerna ska användas
till. Ska man arbeta med ljud, film, digitalkamera, ja då måste
it-leverantören leverera en dator med program som kan göra det. –
Beställaren måste kunna ställa krav och den centrala it-organisationen
måste kunna lyssna, påpekar Daniel Antonsson.
beställarkompetens viktig
Sundsvall har som många andra kommuner centraliserat it-funktionen. Nu
finns det en central kommunal it-enhet som även skolorna tillhör.
Inköpen görs centralt och skolorna får betala en funktionshyra
och övergången har inte skett utan diskussioner.
– Det är varken ett hot
eller en möjlighet, men det ger en klar rollfördelning, menar Daniel
Antonsson som tidigare basade över skolornas it-funktion.
I sitt debattinlägg ställer
Fredrik Jeppesen två centrala frågor för IT-användningen
i dagens kommuner: tunna klienter och centraliserad it-hantering.
Tunna klienter har blivit populära
som en standardiserad och billig lösning på främst drifts- och
underhållsfrågorna, ibland med återanvänd gammal hårdvara.
Idag ser vi på många
håll en mix av persondatorer (”feta klienter”, med egen hårddisk
och lokal installation av programvara, ljudkort, usb-portar och andra in/utgångar)
och tunna klienter (som kör program och lagrar all data på en central
server).
Ur flera perspektiv både när
det gäller investering, drift, underhåll och säkerhet är
det bekvämt med tunna klienter. Men praktiken
visar att tunna klienter kan ställa till problem när man använder
datorer som mer än enkla skrivverktyg och inmatningsmaskiner.
Guldäpplevinnaren Katarina Öhman
skrev ett inlägg om detta i DIU redan 2004.. Läromedel med ljud-,
radio- och videomaterial kan vålla problem. När elever och lärare
vill hämta in bilder från kamera eller ljud från mp3-spelare
krånglar det. Och användarnas behov växer i samband med PIM-utbildningar
och nya generationer av teknik. Då slår de lätt huvudet i taket,
med en tunn klient.
it-miljö för växande
Den personliga kreativiteten har utvecklats språngartat sedan persondatorerna
kom, medan klientsystem funnits länge. Kommunerna har den svåra uppgiften
att skapa en IT-miljö som tillåter växande. De kommuner vi varit
i kontakt med pekar på att mixade lösningar är enda möjligheten.
Den andra frågan Fredrik Jeppesen ställer, rör centraliseringen
av it-driften i kommunerna från de enskilda skolorna till en central it-avdelning.
Det här berör frågor kring inköp, drift, underhåll
och säkerhet.
Centraliseringen är en stark
trend i kommunerna idag. Här är just skolan en svår nöt
att knäcka, då mångfalden inom skolans IT-användning är
stor, mycket större än inom kommunens adminstration där ofta
några få och centraliserade kontors- och ärendesystem utgör
den dominerande verksamheten.
många olika behov
Gemensamma plattformarna för webb, e-post och samarbete är en sak,
liksom basverktyg för kontorsarbete, men sedan växer komplikationerna.
I skolan finns många ämnen, arbetssätt och mediaformer, utrymme
måste fi nnas för skapande och personlig utveckling.
Här måste både lärare
och elever kunna experimentera med hård- och mjukvara, samtidigt som kraven
på tillgänglighet och service är stora.
Det kräver stor lyhördhet
från centrala it-avdelningar och det kräver även lokal it-kompetens,
både för ledning och utveckling, för beställning och underhåll.
Borde vi tala om kundmakt på den kommunala it-marknaden?
tillgänglighet och mångfald
Kommunerna behöver lösningar som möjliggör tillgänglighet
och samtidigt respekterar skolans mångfald av arbetsformer, informationskällor
och uttrycksmedel. Nya Datorn i utbildningen kommer att bevaka de här frågorna
under 2007 och inbjuder till fortsatta inlägg.
