Untitled Document

Av: PATRIK SVENSSON
E-Post: patrik.svensson@humlab.umu.se

 

Språkutbildningen och cyberspace

Informationstekniken är viktig för språkutbildning och så har det nog alltid varit. I modern tid har det bland annat handlat om fonografer, språklaboratorier, film och TV. I grunden handlar informationstekniken om kommunikation precis som språkutbildningen, och modern informationsteknik ger inte bara nya kommunikationsmöjligheter utan också direkt tillgång till målspråk och målkulturer. För de flesta språk finns massor av digitala resurser som till exempel radio, tv, tidningar och virtuella världar. Språkutbildning handlar ju också om tillgång på språk och språkliga data. Jag tänker här förstås på internet men också på systematiskt framställda språkliga databaser, korpusar, som kan ge tillgång till hundratals miljoner ord.

Språkutbildning handlar förstås inte bara om att studera språk utan också om att uttrycka sig, varför inte genom bloggar, webbsidor, e-post, digital poesi och mångmediala mashups. Erfarenheter visar att känslan av en stor potentiell publik ofta har en starkt motiverande effekt. Olika typer av rollspel är av tradition vanliga i språkundervisning och genom att förflytta dem in i datorn kan man t.ex. ta in externa deltagare eller knyta an till den fysiska miljön via mobiltelefoner. Självklart spelar informationstekniken också en viktig roll inom språklig träning, allt ifrån enkel glosträning till virtuella lärare som kommenterar ens uttal. Här har stora framsteg på senare år gjorts inom tal- och språkteknologi, och de system som tas fram har ofta en mer direkt användning i språkutbildningen än tidigare.

I en värld som blir alltmer digital måste vi också se cyberspace som en plats för språkutbildningen. De världar och aktiviteter som skapas eller medieras genom teknik – det må vara i datorspel, LunarStorm, YouTube, Second Life eller mobiltelefonen – är viktiga eftersom de är en del av vår kultur och mångas vardag. Det är en värld som behöver analyseras i språkutbildningen, men den behöver också införlivas i språkklassrummet. Informationsteknik utgör alltså inte bara ett viktigt verktyg för språkutbildningen, utan också ett medium, en arena och en integrerad del av vår vardag. Just denna genomgripande karaktär gör det speciellt viktigt att förhålla sig kritisk. Det finns åtminstone lika många visioner som dystopier kring informationsteknikens roll i utbildningen och sorgligt nog tenderar debatten att bli väldigt polariserad.

De bästa diskussionerna mellan språklärare, teknikutvecklare och andra intresserade som jag deltagit i har kännetecknats av en gemensam vilja att ta in tidigare erfarenheter och samtidigt se framåt. Ett seminarium jag deltog i på MIT-universitetet i USA nyligen avslutades med att såväl språklärare som tekniker och pedagoger begav sig till ett spellabb för att faktiskt testa och – får man förmoda – diskutera datorspel.

Språklärare behöver kritiskt och framtidsorienterat diskutera vilket digitalt stöd för lärande man behöver och vilka ´klassrum´ man vill ha. Digitala klassrum är inte nödvändigtvis enklare att riva än fysiska klassrum och ibland ter de sig mer stängda och betydligt mindre progressiva än sina förlagor. Samtidigt måste vi också fundera över vilken informationsteknik vi vill ha i klassrummen. En skärm för eleverna och en för lärarna? Eller digitala skrivtavlor som uppmuntrar till ett elevaktivt lärande? En kostnadsfråga, självklart, men väl underbyggda visioner behövs och inte minst från språklärarna; om det går gärna från flera språklärare tillsammans med övrig relevant kompetens.

Språklärare måste alltså vara aktiva men det är också lärarutbildningens ansvar att förbereda nya språklärare på en värld där informationsteknik är en ofrånkomlig och genomträngande komponent. Det kan inte endast göras genom allmänna IT-pedagogiska pass utan måste i hög grad integreras i ämnesutbildningen. Där finns mycket av resonansdjupet.

Just den kreativa sidan informationstekniken är något jag speciellt vill framhålla. Jag får själv energi genom den skaparglädje och uttrycksvilja jag ser hos studenter och projekt i mitt labb på Umeå universitet. Självklart behövs kritisk analys men vi får inte glömma bort det kreativa skapandet. Allra minst om vi är språklärare. När Skolverket på sin webbplats talar om det vidgade textbegreppet i relation till språkutbildning handlar det mest om vidgade texter som studieobjekt och nästan inte alls om uttrycksförmåga eller uttrycksvilja. Ändå är det här mycket av kraften finns. I den digitala kompetens som EU identifierat som kärnkompetens måste såväl kunskap om det digitala, reflektion kring det digitala och skapande med hjälp av det digitala ingå.

Självklart bottnar vi i oss själva och vår verklighet. När jag nyligen höll en presentation med dator i en industrilokal i Amsterdam var man tvungen att använda trucklyft för att få upp någon som kunde slå på projektorn. Fjärrkontrollen fungerade inte. Tekniken måste ibland tämjas och språklärare behöver god hjälp. Men det är också viktigt att vi har nog med kompetens och självförtroende att engagera oss i inte alltid lätta diskussioner med teknikansvariga och skolledare.

I modernt lingo är informationsteknik ofta en konkurrensfördel, och här kan vi vara med och se till att det inte bara handlar om nya datorer utan också om pedagogik, erfarenhet, engagemang och innehåll. För språkutbildningens bästa.

 

PATRIK SVENSSON
fil. dr. och föreståndare för HUMlab, en mötesplats mellan humaniora, kultur, konst och ny informationsteknik vid Umeå universitet. webb: www.humlab.umu.se
blogg: http://blog.humlab.umu.se/patrik
E-Post: patrik.svensson@humlab.umu.se

Till våren kommer DIU ut med ett temanummer kring språk och medier. Kom gärna med synpunkter och idéer till red@ diu.se

Läs mer:
Från vision till praktik: Språkutbildning och informationsteknik. Härnösand: NSHU, red Patrik Svensson, www2.humlab.umu.se/itas/bok/default.asp



Datorn i Utbildningen nr 8 2007. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)








FL VÄST Karlstad 13-14 juni 2023




Nominera huvudman före 14 juni 2023









Artiklar ur Guldäpplets Jubileumsbok



[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 07]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 57 Hässelby
Uppdaterad: 071213