Fråga en 7-åring, fråga en 87-åring, båda har de ett svar på vad webb/Internet är. Mediet där man via dator snabbt hittar aktuell information. Det är faktiskt bara ett dussin år sedan Internet slog igenom. På mindre än femton år har avancerad digtal teknik blivit vardag.
När man frågar yrkesarbetande i småföretag kring deras lärande, uppger de ofta att det inte finns utrymme för sånt. Man deltar nämligen inte i utbildning, sitter inte i skolbänk och hinner inte gå på kurser, som förr. Men det visar sig att ett omfattande lärande äger rum – informellt, vid behov och just när behovet uppstår. Inte som förr, lång tid i förväg, utan i stunden. Vi sköter våra kontakter via mobiler och Internet, vi skaffar oss nya kunskaper i takt med behoven, ständigt och informellt, ofta via nätet. ’Kodordet idag är prova’, säger Bodil Jönsson.
På sistone har vi börjat få ett annat svar på frågan vad Internet är: ett medium där man själv kan
komma till tals, med bloggar, chatsajter och mötesplatser. I dag bevittnar vi ett oerhört snabbt
genomslag av Internet/webb och mobila lösningar för tjänster, efter några års tillnyktring på
grund av IT-börskraschen. H&M skapar kundgrupper på Facebook, enskilda personer startar
stora protestaktioner mot ungdomsvåld via samma nätplats och Svenska Institutet bygger vår
senaste ambassad i Second Life. Det virtuella har på nya sätt och i ännu högre grad blivit integrerat
i det vanliga livet.
Det personliga livet, arbetslivet och samhällslivet förändras raskt i nätets tidevarv. Och därmed behovet av kunskaper, kompetenser och attityder. Om läsande i dag inbegriper såväl SMS som bildläsande – tar vi hänsyn till det i skolan? Om lärande i dag i snabbt ökande skala bygger på nätverkande – tar vi hänsyn till det i skolan? Aldrig så omfattande PISA-studier riskerar att styra utvecklingen åt fel håll, om inte hänsyn tas till nya former för lärandet. Därför är det betydelsefullt och framsynt när EUparlamentet formulerar åtta nyckelkompetenser för framtiden, och knyter dessa till moderna livsformer inklusive nätverkandet.
Stödd på tongivande forskning och svensk praktik lyfter professor Kurt Lundgren
i sin nyutkomna Draken i Tiden fram ett antal bärkraftiga tankemönster. Mest
central är kanske den lärande dimensionen. Bara där systemutvecklare lär av användare lyckas utvecklingen. Bara där produktutvecklare lär av avancerade brukare blir
det succé. Med en lång rad exempel kring lyckad användning av IT i skola – fyrtornsprojekt, Itis-ledare, Guldäpplevinnare bland många andra – finns en ansenlig
baserfarenhet. Och därtill en växande praktikanknuten forskning som kan ge stöd i
framsynt skolutveckling.
Lundgren hävdar att IT-politiken under åtskilliga år har försummats. En IT-politik för svensk skola är ett trängande behov om vi ska få en framgångsrik kunskapsskola och en bra lärarkår med aktuell kunskap. Svensk skolutveckling kanske kan lära sig något av sina avancerade brukare?
PS. Du kan beställa Kurt Lundgrens Draken i tiden, via vår webbplats www.diu.se
