Untitled Document Text: Gunilla Celén
utvecklingsledare, Sävsjö kommun
E-post: gunilla.celen@ljunga.savsjo.se

 

JOHN HATTIE I STOCKHOLM:

Synligt lärande – en fråga om återkoppling

Hur lärande går till och vad som påverkar är en komplex fråga. Det är lätt att förenkla och resonera kring resurser, elevers hemförhållande eller föräldrars studiebakgrund. Som lärare kan man känna sig hjälplös – de här sakerna är ju inte så lätta att påverka! Samtidigt ser vi ofta exempel på hur elever och lärare överbryggar de här faktorerna och lyckas ändå.

2009 publicerades ”Visible learning” av John Hattie, utbildningsforskare vid Auckland University på Nya Zeeland. Han utgick från över 50000 studier och 80 miljoner elever i fler än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers studieresultat. Hattie visade på sammanlagt 138 faktorer som han rangordnade efter effekt. Faktorerna delades in i sex huvudkategorier; eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen för att på ett översiktligt sätt kunna visa på hur varje område bidrar till elevernas resultat.

Det Hattie listar är sådant vi alla vet påverkar elevernas resultat, det som kanske provocerar är hur han med matematisk precision pekar på i hur hög grad det påverkar.

I slutet av november var han i Stockholm för att berätta om sin forskning. Jag var där tillsammans med vår förvaltningschef, utvecklingsledare samt några rektorer. Vi blev mycket inspirerade att fortsätta diskussionen på hemmaplan, helst direkt. Det blir förmodligen den stora utmaningen, hur ska arbetet med detta fortsätta i våra skolor?

John Hattie ställde frågan ”vad påverkar egentligen lärandet? Något måste ju öka eller minska chanserna för lärande? Och hur kan det komma sig att vi har en profession där allt är OK?”.

Klasstorlek aktuell fråga
Han tar som exempel upp en faktor som hamnat mycket i fokus, särskilt i tidningsrubriker, nämligen den om små klasstorlekar. Många har tolkat att han anser att klasstorlekar inte spelar så stor roll, vilket verkar extra provocerande när skolor och föräldrar samtidigt bönar och ber om mer resurser, bland annat för att minska klass- och gruppstorlekar.

John Hattie förtydligar att det visst påverkar, det är fullt mätbart. Men det påverkar inte alls i lika hög grad som andra saker. I ljuset av det är inte klass- eller gruppstorlek så viktigt.

Hattie kommer flera gånger tillbaka till att en aspekt av lärarens undervisning, återkopplingen, har väldigt stor effekt. Med återkoppling menar han både lärarens och elevens, läraren måste ta sig tid att lyssna till sina elever och undersöka var de befinner sig, vad de är på det klara med och vad man måste behandla mer, kanske på annat sätt.

Han menar att de bästa lärarna skapar bra och förtroendefulla relationer med sina elever, de hjälper sina elever att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet i fråga och visar stort engagemang för sitt ämne och för sina elever. Tid och resurser? Det handlar inte om det, säger Hattie. Varför lyckas i så fall de lärare som har exakt samma tid och resurser som alla andra?

Förväntningar spelar roll
Hattie ger en förklaring till varför mindre gruppstorlekar inte med automatik ger bättre resultat. I en liten klass finns en större chans till talutrymme, eleven har helt enkelt större möjlighet att prata bort tid.

Ledningsfunktionen spelar tyvärr heller inte så stor roll. I vilket fall som helst så beror det på vilket sätt man är skolledare. Hattie nämner två former av ledarskap, ”undervisningsnära” samt ”lärarstödjande”. Av dem säger han att det undervisningsnära ledarskapet i högre grad har positiva effekter på elevernas studieresultat. Det lärarstödjande ledarskapet har enligt Hattie mer effekt på lärarnas tillfredsställelse i arbetet.

För en elev att ha Aspergers eller annan neurologisk skada är inte heller så avgörande att vi kan gömma oss bakom diagnoser. De här eleverna har också stora möjligheter till utveckling. Förväntningar från elever och lärare är däremot helt avgörande för deras progression, säger Hattie. Det är ett oerhört viktigt uppdrag att hjälpa eleverna förbi deras låga förväntningar.

Hattie visade ett exempel från en klass som fått göra samma test vid två tillfällen. Några har gjort stora framsteg – andra mer blygsamma. Vi i publiken får diskutera vad detta kan bero på. Några nämner resurser eller föräldrars studiebakgrund. Hattie undrar varför ingen nämner lärarens enskilda insats? Han har i sin forskning sett exempel på skolor i mindre lyckligt lottade områden som utvecklats betydligt mer med rätt insatser än rikare skolor.

Forskning i egen praktik
Han fortsätter och påpekar att forskning i det egna klassrummet är oerhört viktigt. Visst är det viktigt att förkovra sig, men att beforska sin egen verksamhet kan ge viktiga kunskaper säger han och fortsätter med att de flesta av oss inte ser lärandet genom elevernas ögon. Att göra ett sådant enkelt test som Hattie visar ger inte svaren, men det ger tips på var vi kan leta.

Någon i publiken frågar om de externa faktorerna. Men Hattie svarar att det viktigaste är att man själv vet vad som påverkade. Kanske var eleven inte på plats, kanske var det något annat som påverkade. Endast läraren vet det.

Där har du ingången till förståelse för hur stor betydelse din egen insats har, säger Hattie. Läraren måste tillsammans med sina elever utveckla metoder som fungerar. Synligt lärande är med Hatties egna ord ”When teachers see learning through the eyes of the students and when students see themselves as their own teachers”.

Här någonstans börjar jag tänka på Ruben Puentedura, den amerikanske skolforskaren med SAMR-modellen.

Skolan kan köpa in hur många datorer eller lärplattor som helst, men om inte läraren själv börjar våga utforska möjligheterna så kommer man aldrig att börja röra sig mot ett omdefinierat lärande. Hattie talade om hur viktigt det är att klassrummet är en plats där man får pröva och misslyckas. Detta gäller väl i allra högsta grad när man kämpar med att lära sig ett nytt verktyg tillsammans med eleverna.

Att våga testa och utforska teknikens möjligheter, att försöka få syn på vilken effekt det kan ha på elevernas lärande, inte minst genom att eleverna ofta tycker att det är vansinnigt roligt. Det känns som en bra förutsättning för att lärande ska ske.

Det finns naturligtvis invändningar mot Hatties studie. Den har en kvantitativ inriktning och kanske missar de djupare insikter om skoloch klassrumsprocesser som andra forskningsmetoder skulle ha nått. Men han visar att det finns skillnader i hur vi gör i klassrummet och att det påverkar resultatet. Det finns sådant vi inte kan påverka men också väldigt mycket som vi faktiskt kan påverka.

Om Hatties studie får oss att reagera och diskutera detta i våra arbetslag, kanske till och med får oss att fokusera på rätt saker, så har han gjort en viktig insats.

Text: Gunilla Celén
utvecklingsledare, Sävsjö kommun
E-post: gunilla.celen@ljunga.savsjo.se

Lästips:

  • ”Synligt lärande" , presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat” av fil dr Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Nedladdningsbar på webben.
  • Synligt lärande för lärare, John Hattie, Natur och Kultur. Hatties nya bok fokuserar på lektionerna, hur man förbereder, börjar, genomför och avslutar lektionen och behandlar den viktiga återkopplingen. Den handlar också om förhållningssätt och attityder hos lärare, skolledare och system.




Datorn i Utbildningen nr 8-2012. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 12]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 121231