Om tävlingen
 
Presentation
Anmälan
Kalendarium
Inlämning av bidrag


Öppet forum
 
Fråga, tipsa, debattera


Arbeta med skoltidning
 
Hur går man tillväga
Uppslag för innehåll
Länkar och litteraturtips


Handledningar
 
Text för tidning
Bild för tidning
Göra serier
Att skapa en webbplats
Upphovsrätt


Evenemang
 
Veckans profil
Galleri 2000
Galleri 1999
Skolforum 1-4 nov
Netdaysveckan


Datorn i Utbildningen


      Det går sällan att skriva en artikel utan att skaffa information från olika håll. Det kan vara via tidningsklipp, via Internet, rapporter, pressmeddelanden och genom att prata med människor - intervjuer.

Intervjuer används i många olika sammanhang. Det kan vara för att kontrollera fakta till en notis, för att få en kommentar till en nyhet, få en ögonvittnesskildring av en händelse, för att göra ett porträtt av en person...

Att ringa någon för att få hjälp med rena faktauppgifter brukar inte vara svårt. I alla fall inte när det gäller att fundera ut vilka frågor man ska ställa. Däremot kan det kräva flera telefonsamtal innan du får tag på den person som kan svara på frågan. Då gäller det att vara beredd på att förklara sitt ärende ett antal gånger innan du kommer rätt. Säg till exempel att du ska skriva en artikel om valet och vill veta vilka kommuner som ingår i valkretsen Skåne västra. Du kanske börjar med att ringa till riksskatteverket, som har hand om många frågor som rör valet, där är alla upptagna och du blir hänvisad till skatteförvaltningen i Skåne som i sin tur hänvisar till länsstyrelsen… så kan det fortsätta. Ofta får du till sist fatt på den uppgift du söker. Men det kan ta några telefonsamtal. Ibland kan ganska enkla uppgifter ta lång tid att få tag på.

Fundera på vart du ringer, eller vem du frågar, för att få reda på:
  • hur många förstagångsväljare det är i årets val
  • hur många nioåringar det finns i Sverige
  • hur många liter mjölk det går åt i din skola på en vecka

Att intervjua är att lyssna
En intervju är ofta mer än att bara en fråga om en faktauppgift. Du kanske intervjuar en person för att få mer kunskap om ett ämne, få en kommentar kring en aktuell fråga eller för att du ska skriva ett personporträtt.

En av de allra viktigaste sakerna när du gör en intervju är att lyssna på vad personen säger. Det kan låta självklart, men det är lätt att bli så upptagen av de nerskrivna frågorna och av att hinna anteckna vad intervjupersonen säger, att man helt enkelt inte lyssnar på svaren.

Ett sätt att vara säker på att få med allt som intervjupersonen säger och samtidigt inte behöva sitta och skriva hela tiden är att använda bandspelare. Men tänk på att det förmodligen inte alls är nödvändigt att skriva av bandet ord för ord - det tar dessutom rätt lång tid. Lyssna istället igenom bandet och gör anteckningar. Fördelen är att det är enkelt att kontrollera vad intervjupersonen verkligen sagt om du vill göra ett ordagrant citat.

Ett annat sätt är att vara flera som gör intervjun tillsammans. En kan koncentrera sig på att anteckna och en (eller två) ägnar sig åt att ställa frågor. Då kan det vara lättare att verkligen lyssna och ställa följdfrågor.

Syftet med intervjun
Alla intervjuer har ett syfte. Fundera på det innan intervjun. Vad vill du som skoltidningens reporter ha ut av intervjun. Vad ska resultatet bli? Vad vill läsaren veta?

I tävlingen ingår att intervjua en lokal personlighet. Det kan till exempel vara George Pettersson som äger korvkiosken. I detta exempel är han också tränare för fotbollslaget, han sjunger i kör, han har två barn och en katt och dessutom var han inne i banken när den rånades.

Det kan finnas flera olika anledningar till att intervjua George, här är några:
  • Du ska skriva en artikel om småföretagare och vill använda George som exempel.
  • Du ska skriva en artikel om småföretagare och vill ha Georges synpunkter på skatterna för företagare.
  • Du ska skriva en artikel om mat och vill intervjua George om hans bästa korvrecept.
  • Skolan ska läggas ner och alla elever ska flytta till en skola fem kilometer bort, George är mycket engagerad i frågan och du vill ha hans synpunkter till din artikel (där du förmodligen också intervjuar några av eleverna, kanske en politiker och någon lärare)
  • Du ska skriva om bankrånet och vill ha en ögonvittnesskildring.
  • George är en så spännande person att du vill göra ett personporträtt av honom.
  • Du ska göra en enkät bland kattägare om vilken kattmat de köper.

Vilka frågor du ställer till George beror på vilket syfte du har med artikeln. Innan du träffar George bör du också tala om för honom varför du vill intervjua honom, vad artikeln ska handla om. Då kan han också förbereda sig.

Att förbereda intervjun
Innan du träffar personen du ska intervjua är det bra att samla så mycket faktamaterial som möjligt. Det är lättare att ställa bra frågor om man är förberedd. Det är också onödigt att slösa bort intervjutid med att ställa enkla faktafrågor.

Att vara väl föreberedd ökar möjligheterna att genomföra en bra intervju. Du vet vad du ska tala med personen om. Du kan själv en del om ämnet vilket gör att du förstår bättre vad intervjupersonen säger. Det mycket lättare att ställa bra frågor och att följa upp de planerade frågorna med följdfrågor under intervjuns gång. Den du intervjuar får större respekt för dig och du kan få tillgång till mer och bättre information. Dessutom blir det roligare och du lär dig fler nya saker.

Till förberedelserna hör också att bestämma var du ska träffa intervjupersonen och att ta reda på hur mycket tid han/hon har. Det är en stor skillnad på om du har en kvart eller en timme på dig för intervjun. Det är bra att ta reda på i förväg.

Att ställa frågor
Det är bra att skriva ner frågor i förväg. Försök också att skriva frågorna så att det finns en "röd tråd" i intervjun, det vill säga ta ett ämnesområde i taget. Det finns ingenting som hindrar att du i slutet av intervjun går tillbaka för att få någonting förklarat en gång till. Men hoppa inte fram och tillbaka mellan olika ämnen, det blir svårt för intervjupersonen och det blir svårt att strukturera artikeln.

När du skriver en fråga fundera kring vad du tror att intervjupersonen kommer att svara. Då kan du redan innan intervjun förbereda följdfrågor. Testa gärna frågorna på en klasskamrat eller lärare innan intervjun. Då märks det om frågorna kommer i rätt följd, om det går att svara på frågorna och dessutom kan du få tips på följdfrågor.

En viktig sak vid en intervju är att få intervjupersonen att prata. Det är inte alltid så enkelt som man tror. Du kan hjälpa till genom att ställa frågor som ger den du intervjuar möjlighet att berätta eller tycka till om ett ämne. Det är aldrig fel att fråga "Hur kändes det?" till någon som varit med om något spännande. Då får han dessutom möjlighet att berätta en historia. Frågor som börjar med var, hur, varför, vad ger ofta en chans för den du intervjuar att framföra sin åsikter eller berätta vad som hänt.

Ibland vill man ha ett tydligt ja eller nej på en fråga, till exempel om du frågar en kommunalpolitiker: Kommer du att rösta för att dagiset på Storvägen ska stängas? Annars är en bra grundregel att undvika frågor som det bara går att svara ja eller nej på.

  • Ställ korta, raka frågor och bara en fråga i taget.
  • Om du inte förstår ett svar, fråga igen tills du förstår. Tänk på att du frågar för läsarens skull.
  • Ställ frågorna i ett lugnt tempo. Var inte rädd för att det blir tyst en stund.
  • Sammanfatta. Om du kan, försök att sammanfatta vad intervjupersonen har sagt "Menar du så här…….". Då får du en kontroll av att du uppfattat rätt.
  • Var inte rädd för att ringa upp och ställa fler frågor om det behövs när du skriver artikeln.

Litteraturtips:
För den som vill verkligen vill fördjupa sig i intervjuteknik finns bland annat boken "Intervju. Konsten att lyssna och fråga" av Jens Krag Jacobsen, Studentlitteratur, ISBN 91-44-38361-4. Boken är avsedd för grundläggande universitetsutbildningar och tar upp många intressanta frågeställningar kring intervjuteknik.

 Länkar 
 
Lägga upp en artikel Ange källor Bestämma innehållet i artikeln Samla material och kunskap Göra en intervju Skriv korrekt






Datorn i Utbildningen, tävlingsledningen, 2000.

Materialet får kopieras för användning inom tävlande grupper.

Webbproduktion, diu admin, 2000-08-15.