|
|
 |
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
||||
|
||||||
|
Artiklar ska självklart skrivas på en korrekt svenska. Men att skriva en artikel är en annan sak än att skriva en uppsats. En bra grundregel är att skriva enkla, raka, ganska korta meningar. Och det går alldeles utmärkt att börja en mening med orden och eller men. Om det passar in i sammanhanget. Du kan börja på nytt stycke oftare än vad du gör i till exempel en rapport. Det gör texten luftigare och lättare att börja läsa. I en tidning som ska läsas på datorskärmen är det också rätt jobbigt att följa långa stycken utan avbrott. Använd pratminus När du samlar in material till artikeln kanske du intervjuar en eller flera personer. Några har du kanske bara kontrollerat fakta med, andra har sagt intressanta saker som du vill citera i artikeln. När du citerar en person du intervjuat för en artikel använder du det som journalister brukar kalla för pratminus. Tecknet – (tankstreck). Pratminus betyder också automatiskt att du gör ett nytt stycke.
Citat ska också vara just citat. När personen du intervjuar säger något riktigt intressant, be gärna att han/hon upprepar meningen så att du hinner med att anteckna. Du kan också själv läsa upp det du skrivit för att vara säker på att du uppfattat rätt. Ingen tycker om att bli felciterad. Undvik fakta i citaten När du väljer att låta en person prata i texten, ska du också välja något intressant som personen säger. Rena faktauppgifter är onödigt att lägga i citaten. Exempel
Säger Anders Larsson Ibland kan det kännas tjatigt att hela tiden skriva "...säger, Anders Larsson" efter citaten. Det finns flera ord som du kan använda i stället, men kom ihåg att om du skriver "påstår, Anders Larsson" har du omedelbart lagt in en egen värdering av uttalandet i texten. Det verkar mindre trovärdigt om någon påstår något än om en person säger något. Det finns oftast ingen anledning att hitta på nya ord istället för säger efter varje citat. Ett ord som ofta används i onödan är ordet fortsätter "...,fortsätter Anders Larsson". I ett reportage, eller personporträtt är formen friare än i en nyhetsartikel och det finns större möjligheter att låta den intervjuade mena, anse, påstå, fortsätta efter citaten. I en nyhetsartikel bör du vara försiktigare. Läs en artikel i dagens tidning och se hur journalisten väljer att presentera den som uttalar sig. Förmodligen är det så att första gången personen uttalar sig finns både titel, namn och företaget personen arbetar på med. "..., säger Anders Larsson, ekonomichef på Svedalas pannkaksfabrik". Nästa gång han uttalar sig står det bara "..., säger Anders Larsson". Om det bara är Anders Larsson som uttalar sig i artikeln kanske han inte behöver identifieras efter vartenda pratminus. Men det är alltid bättre att sätta dit namnet en gång för mycket än en gång för lite. Om flera personer uttalar sig i artikeln blir det lätt mycket förvirrat om det inte står efter varje pratminus vem som sagt vad. Citera texter Omkring direkta citat ur texter skriver du citattecken ("... ...").
Du kan också använda citattecken för att understryka att en person använt ett speciellt uttryck.
Börja meningen med det viktigaste Ett knep när du går igenom dina texter är att titta på hur meningarna ser ut. Var i meningen kommer det som är viktigast. Testa hur meningen blir om du vänder på den och tar det viktigaste först. Meningen brukar bli mer aktiv, lättare att läsa och ger mer information till läsarna. Man-sjukan Det finns ett ord som alla journalister försöker undvika och det är ordet "man". Det är lätt att det slinker med. För det mesta går det att byta mot något annat och det brukar också vara så att meningen blir mer aktiv om du tar bort ordet "man". Varje gång du skriver ordet "man" fundera på vad det betyder och om det inte går att ersätta med något annat.
Undvik förkortningar Använd så få förkortningar som möjligt. Anledningen är helt enkelt att många läsare stakar sig också på välkända förkortningar. Det ser inte heller så vacker ut i texten om den är sönderstyckad med förkortningar.
Ska eller skall En vanlig fråga är hur formellt språket i en tidningsartikel ska vara. Ett bra exempel på det är ska eller skall. Titta i några tidningar och se hur de skriver. Både ska och skall förekommer i tidningar. Viktigast är ofta att bestämma att "i den här tidningen skriver vi ska" sedan följer alla det. De större tidningarna har skrivregler som journalisterna ska följa. Titta i något av de häften med skrivregler som finns och diskutera kring dem. Kolla stavningen Att kontrollera stavningen är en viktig del av skrivandet. En text som innehåller många stavfel irriterar läsaren. Det påverkar din trovärdighet om texten innehåller många stavfel och i värsta fall slutar han/hon att läsa även om texten är intressant. Det räcker inte med att kontrollera stavningen i ordbehandlarens stavningsprogram. Stavningsprogrammet vet inte att du tänkte skriva "sak" när det står "ask". Fundera också på om ord skrivs ihop eller inte. Heter det "webb sida" eller "webbsida", "vete bröd" eller "vetebröd"? Och…kontrollera noga stavningen på de namn du har med i artikeln. Om du pratar med en person på telefon fråga hur namnet stavas. Ta aldrig för givet hur Svensson stavas, just den person du intervjuar kanske stavar med två n och z, Svennzon. Litteraturtips: Svenska Akademins Ordlista, SAOL, är en bra hjälp för att ta reda på hur ord stavas och böjs. TT-språket är ett litet häfte från Tidningarnas Telegrambyrå, TT, som tar upp regler för TTs journalister. Dagens Nyheter har gett ut en skrift "Skrivregler för Dagens Nyheter" som innehåller många bra tips. En synonymordbok kan också vara bra att ha. En riktig guldgruva är svenska språknämnden. De har telefontid varje förmiddag och det går också bra att ställa frågor via Internet: http://www.spraknamnden.se |
||||||
|
||||||
|
Materialet får kopieras för användning inom tävlande grupper.
Webbproduktion, diu admin, 2000-08-15.