|
|
 |
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
||||
|
|
|
Det finns en ganska enkel mall som så gott som alla artiklar följer. En vanlig artikel består av:
Att skriva en artikel skiljer sig ofta rätt mycket från att skriva en uppsats i skolan. I uppsatser och rapporter gäller det att vara utförlig och redovisa allt. En rapport börjar ofta med en sammanfattning eller en redovisning av hur arbetet är upplagt. En artikel börjar direkt med det intressantaste och slutar med det minst viktiga. Det gäller speciellt nyhetsartiklar. 
Ibland kan det vara svårt att veta vad som är det mest intressanta. Ett tips är att fundera på hur du skulle berätta en dramatisk historia för någon i din närhet. Ett exempel: Fredrik, 8 år, kommer hem från skolan. Han hinner knappt innanför dörren innan han skriker. – Mamma, mamma, Tobias slog ut framtänderna. På skolgården. Och det var jättemycket blod. Och syster kom och sen kom ambulansen. Och det var Olles fel för han satte krokben, med mening, när vi gick till maten. Bara för att Tobias knuffade honom på fotbollen. Det tog ungefär en halv minut sedan har mamma bilden klar för sig och Fredrik har lämnat alla viktiga uppgifter. Du vet vad som har hänt, när det hände, vilka som var inblandade, var det hände, hur det gick till och varför. Ofta gör vi så när vi berättar om något som har hänt. Vi börjar direkt med det intressantaste. Sedan kommer en liten förklaring och om det finns tid över kanske vi berättar hela historien från början i kronologisk ordning. Det sättet att tänka kan vara bra att ha i minnet när man skriver en artikel. Sex frågor som kräver svar Alla journalistelever får lära sig att det finns sex viktiga frågor som en nyhetsartikel ska  besvara. Frågan "varför" får inte alltid ett svar – den kanske inte alltid går att svara på. Läs en nyhetsartikel i dagens tidning och se hur snabbt journalisten har besvarat de sex frågorna. Du kan också läsa en notis på till exempel inrikessidorna, de allra flesta notiser svarar på samtliga frågor (möjligen med undantag av varför).
Ingressen - börja med det viktigaste Artiklar börjar ofta med en ingress. De flesta tidningar sätter ingressen i en fetare stil i artikelns första rader. I ingressen sammanfattas det viktigaste uppgifterna i artikeln och framför allt vad som har hänt eller ska hända. Helst ska ingressen också svara på frågorna vem som gjort något, var det hänt och när det hänt. Ingressen ska vara ganska kort. Högst 30–40 ord är ett bra riktmärke. Dela gärna upp texten i minst två stycken också. Även om du inte skriver en ingress är det viktigt att tänka på att ha med svaren på de här frågorna tidigt i texten. Ingressen, eller inledningen av artikeln ska också göra läsaren intresserad av att fortsätta läsa din artikel. Därför kan det vara värt att lägga ner lite extra möda på de första raderna. Ett exempel: "På kommunfullmäktiges sammanträde som ägde rum torsdagen den 25 augusti biföll kommunfullmäktige förslaget om ytterligare anslag på 100 000 kronor till Storskolan för inköp av datorer ." I och för sig finns svaren på både vad, vem, var och när med i ingressen. Men den är rätt tråkig och förmodligen måste man vara mycket intresserad för att fortsätta läsa texten. Ett annat sätt att skriva ingressen är så här: "På Storskolan var det glasskalas i går. Anledningen var att kommunfullmäktige i torsdags beslutade att ge skolan 100 000 kronor extra för att köpa in datorer. Det måste firas, menade skolans rektor Anna Svensson. – Vi trodde knappt att det var sant. De datorer vi har i dag är gamla och slitna. Nu blir det minst två multimediedatorer i varje klassrum och alla elever får egen e-postadress." 
Brödtexten - själva artikelnEfter ingressen följer själva artikeln, eller brödtexten, som det brukar kallas. I brödtexten fördjupar du informationen i ingressen, du kan ge fler detaljer, ge bakgrunder och förklara sammanhang. Två viktiga frågor att besvara – om du inte gjort det redan i ingressen – är hur och varför någonting har hänt. Ofta vill man ha en knorr i slutet på en text. Nyhetsartiklar fungerar tvärtom. Grundregeln är det viktigaste först och det minst viktiga i slutet. I en webbtidning kan det vara extra viktigt att fundera över längden på artiklarna, hur långa texter orkar läsaren med att läsa på skärmen. Men också hur många läser en artikel till slutet. Om det viktigaste du har att säga står i den sista meningen är risken stor att många aldrig kommer så långt. Mellanrubriker Mellanrubrikerna har många funktioner. De kan skapa intresse, ge information och föra artikeln framåt. Men de är också ett grafiskt element, de bryter av de ganska monotona spalterna och skapar luft. En mellanrubrik ska vara ganska kort, högst två rader. Det behöver inte vara en fullständig mening, tre till fem ord räcker ofta. En regel är att mellanrubriken ska syfta på något som står i något av de två styckena direkt under mellanrubriken. Den första mellanrubriken kan stå ett antal rader nedanför ingressen. Inte direkt efter ingressen. Antalet mellanrubriker kan variera, beroende på vad det är för text och om det är på papper eller på webb. Titta gärna i olika typer av tidningar hur de sätter mellanrubriker. I dag finns det rätt många tidningar som inte använder mellanrubriker, istället sätts de första orden, eller den första meningen, i stycket med fet stil. Det förekommer både i papperstidningar och i webbtidningar. Bildtexter Bildtexter är lätta att glömma bort. När texten väl är skriven, rubriken är klar, bilden eller illustrationen färdig är det lätt att göra en bildtext där det bara står: Andrea Svensson och så självklart en rad som talar om vem som tagit bilden: Foto: Fredrik Andrén. En bra bildtext är egentligen en viktig del av artikeln. Många läser tidningar genom att först läsa rubriken, bildtexten och ingress. Det innebär att bildtexten är ett bra ställe att ge viktig information (samma sak gäller texter till diagram och andra illustrationer). Den ideala bildtexten är inte heller en upprepning av vad som står i artikeln utan den tillför ytterligare information. Men om nu artikeln till huvuddelen består av en intervju med Andrea Svensson och fotot föreställer henne, behövs det en bildtext då? Ja, men bildtexten behöver inte beskriva vad man ser på bilden. Ta istället ett uttalande av Andrea Svensson som du inte använder i artikeln och använd som bildtext. 
– Ibland undrar jag om vi i Sverige förstår hur fantastiskt det är att bara kunna vrida på kranen och dricka rent vatten, säger Andrea Svensson nyss hemkommen från fyra år i Rwanda. Foto: Fredrik Andrén.Rubrik När hela artikeln är klar är det dags att göra rubriken. På en tidning är det inte den person som skriver texten som sätter rubriken utan det gör den person som redigerar sidorna. Det kan vara ett bra sätt att arbeta på även i en skoltidning. En annan person som läser texten har ofta lättare att sätta en slagkraftig rubrik. Vem som än gör rubriken är det en viktig del av artikeln. Det är ju ofta en rubrik som får oss att börja läsa en artikel. Rapporter och uppsatser har ofta överskrifter. I höst kanske många skolor arbetar med valet och en uppsats kanske kan heta: Valrörelsen 1998. En artikel med den rubriken skulle nog inte locka så många läsare. Istället kan du ta något intresseväckande från ingressen och använda i rubriken. En rubrik till samma artikel skulle kunna vara: Var fjärde röstade blankt Rubriken om valet skulle också kunna ha en rubrik som ser ut så här: Historiskt val Var fjärde röstade blankt Den övre mindre raden kallas dårrad och är ett vanligt sätt att göra rubriker på. Det som står i rubriken ska ha täckning i texten. Annars blir läsarna besvikna. Ofta hittar rubriksättaren underlaget till sin rubrik i ingressen – där finns redan det intressantaste i artikeln. I papperstidningar är rubriken en del av en helhet. Du ser snabbt både rubrik, bild och ingress. Det kanske också finns faktarutor eller flera artiklar kring samma ämne som gör att läsaren får en uppfattning om ämnet och innehållet i artikeln mycket snabbt. I webbtidningar ser det ofta annorlunda ut. Ibland är rubriken bara en länk som läsaren ska trycka på, då gäller det att fundera extra mycket kring rubriken. Den ska dels locka till läsning, men också säga något om innehållet. Annars kanske aldrig läsaren bryr sig om att "klicka". Ett sätt kan vara att ha en kort förklarande text i direkt anslutning till artikeln. Titta till exempel på hur Sputnik gör. Några länkar till tidningar på Internet. Dagen Nyheter: http://www.dn.se/Dnet Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se Svenska Dagbladet: http://www.svd.se Sputnik: http://www.sputnik.aftonbladet.se |
|
|
||||||
|
Materialet får kopieras för användning inom tävlande grupper.
Webbproduktion, diu admin, 2000-08-15.