Skola - näringsliv
IT, medier och samverkan med näringsliv. Från konferens i Jönköpings län, Nätverket för skolutveckling och Föreningen Datorn i utbildningen, 4 mars 2004.
DIU TEMA - här nedan finner
du teman ur Datorn i utbildningen
Informationssökning och
lärande - NYTT!
Nätverkade datorer och Internet har blivit självklara verktyg
för att bemästra kunskapsexplosionen. Om resurser, arbetssätt,
skolbibliotek och sökfrågor.
Plagiat och kontroll Vissa påstår att elevers plagiat
är ett stort och växande problem. Intervjuer med lärare. Diu testar Urkunds
tjänst för plagiatkontroll och jämför med några vanliga sökverktyg. Debatt
kring frågan om fusk och kontroll.
Tidning som pedagogiskt
projekt Om tema- och skoltidningar. Guider
om tidningsmakeri, om att göra bild, skriva text och göra serier. Gallerier
över vinnare i skoltidningstävling 1999, 2000.
Forskning om IT och lärande Här lyfter vi fram debatt kring
forskning om skola, lärande och IT. Vi presenterar successivt nytt material
ur forskning som ger perspektiv på de dagliga processerna i klassrummet.
Excel: verkstad för matematik Kalkylblad av typen Excel är laboratorier
för matematik! Följ med Örjan Broman på hans matematiklektioner, modeller
för hur läraren kan skapa övningar direkt i Excel för att träna olika moment
i undervisningen.
Flash: multimedia för
webb - NYTT Här finner du material både för elev
och handledare. Förklarade exempel, bland annat hur du skapar levande presentationer
på webben. Eller animationer och talande figurer med läppsynkat tal. Det
mesta gjort av Gunnar Jutelius.
Erbjudande: teckna provprenumeration, tre nummer för 99 kr!
För prenumeration
SVIT-seminarier om digitala lärresurser våren 2008
Först ut är Umeå den 28 februari, då Mediecenter Västerbotten, Umeå kommun, Föreningen DIU och Myndigheten för skolutveckling arrangerar seminariet: Digitala lärresurser och digital kompetens, med Jan Hylén. Mer information kring detta och seminarieserien om digital kompetens: Läs mer
Språkutbildningen och cyberspace
Språklärare behöver kritiskt och framtidsorienterat diskutera
vilket digitalt stöd för lärande man behöver och vilka
’klassrum’ man vill ha, skriver Patrik Svensson.
Läs artikel
Pepparkakshus i enkelt 3D-verktyg
Gör en jul- och nyårshälsning med hjälp av en animerad
tomte. Gunnar Jutelius guidar.
Läs artikel
Lär vi som vi lever? Om det förändrade lärandet i IT-tidevarvet
Kodordet är prova, inte tänka efter. Men det är sällan så planlöst som det ser så ut, för i varje läge är det som om det uppkommer en närzonskonsekvens som i sin tur styr nästa handling, skriver
Bodil Jönsson i sina reflektioner kring det förändrade lärandet.
Läs artikel Hämta powerpoint från Bodil Jönssons föreläsning arrangerad av DIU på Skolforum den 31 oktober.(2 MByte)
SVIT07 om digital kompetens och medier
TV och material om film, spel och webb som digtal kompetens: SVIT07
Spel och upplevelser del av lärandetl
Genomförandet av själva spelet är bara en liten del i
ett långsiktigt pedagogiskt arbete. Kulmen på en vanlig
traditionell utbildningsprocess, säger Carl Heath, verksamhetsledare
på GRUL.
Läs mer
Läsa och skriva i en vidgad textvärld
Kraven har ändrats. I dag finns en omfattande digital textvärld
som inte bara är baserad på bokstäver. Vad betyder
det att vara läs- och skrivkunnig i en digital värld, frågar
Lennart Axelsson.
Läs mer
IT i skolan ur ett genusperspektiv
Teknik och därmed IT är en manlig domän, skriver Kristina Hansson.
Hur har detta förhållande påverkat de kvinnliga lärarnas syn på den egna förmåga att använda media och IT som verktyg i undervisningen?
Läs mer
Debatt: Skolans elevdokumentation
I arbetet med elevdokumentation är lärare utlämnade till sitt eget sunda förnuft i frågor som: ’Vad skriver vi? Vad skriver vi inte?’. Många lärare känner osäkerhet skriver Mats Rosenkvist och Sofia Folkesson i ett inlägg.
Läs mer
Gunilla startade bildbank för skolbruk
Bilder är ett ofta diskuterat ämne i skolan. Vilka bilder får man använda och hur. Gunilla Dahlblom, IT/mediepedagog i Piteå, startade en egen bildbank Fotofinnaren.
Läs mer
Rapport från Maine: En dator per elev och nya arbetssätt
Stefan Osla har tillsammans med en grupp skolfolk från Sverige besökt delstaten Maine i USA och studerat deras satsning på one-to-one learning. På svenska innebär satsningen att alla elever
har sin egen bärbara dator i klasserna sju och åtta.
Läs mer
Dator + matematik = sant
Är det så att man känner igen en gymnasist på den grafritande miniräknaren? När ungdomarna
kommer till universitet eller teknisk högskola är risken stor att de tvingas lägga bort den. För de flesta av lärarna på högskolan är datorn det självklara atematikhjälpmedlet, skriver Ann-Marie Pendrill i ett debattinlägg.
Läs mer
Konsten att välja rätt it-stöd
Gunilla Celén skriver om möjligheterna och hindren när en mindre kommun ska utöka sitt itstöd. Bästa schemaprogrammet, frånvarosystemet eller stödet för IUP. Även om man gärna vill plocka de bästa bitarna ur godispåsen är det inte alls säkert att det går.
Läs mer
På väg i rätt riktning?
Kommunkompassen har under de senaste åren använts för att mäta kommuners kvalitet på en övergripande nivå. Nu lanseras Skolkompassen, ett redskap för bedömning av kvaliteten i styrning och ledning av skolan. Syftet är att ge kommunerna bättre underlag för att utveckla verksamheten.
Läs mer
Göteborg: Icke-skola efter engelsk succémodell
Göteborg startar en lokal variant av engelska NotSchool.
- Det är spännande att tänka sig skola på ett helt nytt sätt, säger Lars-Göran Börjesson på Center för skolutveckling i Göteborg.
Läs mer
Surfa lugnt- en fråga om attityd, kunskap och metod
- Internet är inte ett tonårsproblem utan ett vuxenansvar. En stor del av vuxenvärlden har för lite koll på den virtuella världen, säger Hansi Carlson, IT-strateg på IT-sektionen, Sveriges Kommuner och Landsting.
Läs mer
Lärare skapar kontakter över gränserna
- Informationstekniken har sin givna plats i dagens utbildning, påpekade EU:s kommissionär för utbildning och kultur Jan Figél, när han invigde årets eTwinning-konferens i Bryssel. Han betonade kommunikationen som det viktiga i informations- och kommunikationstekniken.
Läs
mer
Kompasskurs mot framtiden
Skolans utveckling och måluppfyllelse i kommunen kan bara lösas inom rimliga kostnadsramar om man tar hjälp av informationsteknik. I kommunen behövs utvecklingsstöd kring lärmiljöer, plattformar för material och delande av information mellan lärare, elever, föräldrar och för portfolios och individuella utvecklingsplaner, skriver Peter Becker i ledaren.
Läs mer
Skola med en egen
radiokanal
Glädje, lust och motivation är några av ledorden när eleverna
jobbar med radio och film på Grevegårdsskolan i Göteborg. Det
ger glädje och gör att de verkligen vill jobba. Och den känslan
vill man ju ha, menar läraren Jonas Humleklo.
Läs
mer
Tunt
eller fett?
Uddevalla, Mölndal, Botkyrka, Sundsvall om skolornas datorer
Problemen med it-centraliseringarn är naturligtvis flera, men det värsta
är att man minskar lärares möjligheter att utnyttja de nya mediernas
styrkor för lärande och genom det hämmas elevernas chanser till
måluppfyllnad. Fredrik Jeppesen inledde en debatt om makten över
sklans datorer på sin blogg
om makten över skolans datorer. Vi har pratat med fyra kommuner om vilka
vägar de har valt. Peter Becker avslutar med en kommentar. Läs
mer
- Beställarkompetens en
nyckelfråga för skolan
Det finns ett behov av en förbättrad beställarkompetens skolor,
förvaltningar och kommuner, menar Mats Rosenkvist på PODB. Annars
är risken att man får ett it-system som inte är vad man har
förväntat sig. Läs mer
Medier en framgångsfaktor
Skolan betonar det stegvisa framsteget, den aldrig avslutade processen. Det
finns en risk för underskattande av resultatet, menar engelska professorn
Anne Bamford. Och påpekar att det är i användningen, användningen
av färdiga resultat, produkten, i publika eller utåtriktade sammanhang,
sammanhang utanför skolan som kunskaper och färdigheter får
sitt värde. Läs
mer
Personifierat
lärande - hot eller möjlighet En angelägen fråga inför de utmaningar
som skolan står inför är hur informationsteknik kan bidra till
att stödja skolledares uppdrag att leda lärares arbete och lärares
arbete att leda elevers arbete. Kanske det finns anledning att omdefiniera hur
vi ser på skolan som institution,
skriver Bosse Andersson.
Läs mer
Elevernas egna arbete i fokus Kan teknik skapa bättre förutsättningar
för det gemensamma lärandet och den gemensamma reflektionen i klassen?
Ja, menar man på Kinnarpsskolan. Datorn i Utbildningen var med på
en lektion. Läs
mer
En krisplats på
nätet
Skolor i kris behöver mycket och massiv hjälp. Hjälp som sällan
erbjuds skriver författaren Mats Wahl och föreslår ett forum
på nätet för att hjälpa skolorganisationer i kris. Läs
mer
En modern utbildningspolitik Dagens nätbaserade medieformer måste få ett genomslag
i en utbildningspolitik som vill vara modern - annars kommer man att sakna verktygen
och kanalerna, säger Peter Becker i ledarens kommentar till
Alliansens utbildningspolitiska program. Läs
mer
Tre
finalister till
lärarstipendiet Guldäpplet. Mona Wiklander, Sandviken, fick årets Guldäpple den 31 oktober på Skolforum i Stockholm.
En förutsättning för att kunna jobba fullt
ut med medier och digital teknik i skolan på det sätt jag har gjort
är modiga skolledare som ser potentialen, annars fungerar det inte, säger
Åsa Sundelin, mediepedagog på Broängen i Botkyrka. Läs
mer
På Kungsgårdens skola i Sandviken har alla
elever från 1-6, videokonferenser och samarbete med elever i England
och Portugal.
- Det ger ett helt annorlunda, ett naturligt sätt att lära sig språk
och att kunna kommunicera. Och dialogen mellan små grupper stärker
självförtroendet enormt. Alla vågar prata, säger Mona
Wiklander, speciallärare och it-pedadagog.Läs
mer
Framtidens klassrum har hittills varit ett verktyg
för lärarna.
- Framtidsvisionen är att det i större omfattning också ska
bli elevernas, och inte bara användas vid deras redovisningar, säger
Johan Lindwert, Kinnarpsskolan i Falköping som tillsammans med kollegorna,
Christin Lund, Fredrik Åkermark och Tommy Forsberg finalister till Guldäpplet
2006. Läs mer
Lärare
och sakkunskap saknas i mediedabatten
Skolutvecklingen styrs och påverkas allt mer via media dagspress,
tv och radio. Men lärarna syns sällan i våra medier. Isak Benyamine
recenserar två böcker om skolan och skoldebatten.
Läs mer
IT-projekt och vad händer
sedan?
Vad händer efter projekten? När de extra pengarna försvinner.
Projektorganisationen har gjort sitt och vardagen tar vid. Det har Östen
Ohlsson och en grupp forskare från Handelshögskolan i Göteborg
undersökt, Peter Becker kommenterar slutrapporten. Läs
mer
MEDIA OCH IT I FÖRSKOLAN: Möjligheterna
i fokus
Några barn är ljuddetektiver och är på ljudsamlarjakt.
Andra har precis upptäckt digitalkameran och fotograferar sådant
som faller dem in. Ulla-Karin Lundgren skriver om IT-användningen i förskolan.
Läs mer
Tre kandidater utsedda
till guldäpplet 2006 Bland de inkomna förslagen har juryn nu valt tre kandidater till
Guldäpplet 2006. Vinnaren bland dessa tre presenteras på Skolforum
vid Stockolmsmässan den 31 oktober.
- Det är roligt och nödvändigt att lyfta fram bra och positiva
saker när det gäller skolan, kommenterar Roger Bodin, förste
vice ordförande i Lärarförbundet. Tillsammans med Ragnar Sjölander,
förbundsstyrelsen i Lärarnas riksförbund, är Roger Bodin
ny i juryn från och med i år. Läs
mer
Skriva
sig till läsning -succé i Ystad
Barnen ägnar mer tid åt att arbeta med innehållet i sina texter
än att forma bokstäver och att samarbeta kring det de skriver istället
för att sitta på egen hand, skriver Joachim Thornström. Läs
mer
Framtiden behöver lärare
med datakompetens
Det jag saknar mest på lärarhögskolan är en uttalad övertygelse
om datorns potential i undervisningen, skriver Liza Greczani, lärarstuderande.
Läs mer
Alfredo Castro:
Färg, form och samverkan
- Du kan inte hålla 24 olika lektioner samtidigt. Ska eleverna styra måste
du organisera
arbetet på ett annat sätt, säger Alfredo Castro, bildlärare
i Umeå och en av Guldäpplevinnarna 2005. Läs
mer
Världen
- och frånvaron blir
tydligare på storskärm
När tekniken på allvar flyttar in i klassrummet ökar behovet
av it-kunnande. Både det rena
handhavandet och it som en naturlig del i lärandets vardag, skriver Nils
Fagerberg. Läs mer
NKUL 2006: Norsk konferens om utbildning och lärande
Bosse Helmersson rapporterar från NKUL 22006, den årliga norska
konferensen kring utbildning och lärande. Läs
mer
Elever bakom nya frimärken
Årets Europafrimärken, med temat Integration, är tecknade av
Linda Wong och Alexandros Terzis, två elever från skolor i Skärholmen
utanför Stockholm. I ett samarbete mellan Posten och Guldäpplevinnarna
Fantasifabriken. Läs
mer
Skolan - medieproducent mitt i byn
Kan skolelever bidra med åsikter och tankar som kan spela en roll i den offentliga debatten? Isak Benyamine reflekterar kring elevers medieproduktion, med avstamp i fyra böcker från Fantasifabriken.
Läs
mer
Interaktiva skrivtavlor: Utmanande eller konserverande?
Ny teknik används i början ofta för att reproducera gamla beteenden och arbetssätt snarare än att förändra dem, inte minst inom skolans värld. Forskningsrapporter bekräftar att detta också gäller vid införandet av interaktiva skrivtavlor. Men behöver det vara så, och vad kan vi lära av andra länder där man använt dessa tavlor under några år?
Läs mer
IT
en ledningsfråga i skolans vardag
Vad ska vi ha IT till på skolan och varför? Vilken effekt vill vi
ha av skolans it-användning? Det är viktiga frågor att ta ställning
till och det måste hela skolan vara med och prata om, menar Lena
Elfvingsson, skolledare
i Järfälla. Läs
mer
Vinnare av Guldäpplet 2005: Fantasin en outnyttjad råvara
Nu har vinnarna av lärarstipendiet Guldäpplet för 2005 utsetts.
Alfredo Castro, bildlärare, Tegs centralskola i Umeå delar priset
med Hans Norkvist och Sten Canevall, lärare och projektledare för
Fantasifabriken i Skärholmen. Läs
mer
Levande
språk i it-klassrummet
Det talas ofta om att eleverna med stöd av IT kan plocka ihop sina egna
läromedel. Hos Anette Meyer, lärare i tyska, är det inte bara
vision utan verklighet. Läs
mer
Trender och lärande IT blir
mer och mer integrerat som stöd för kommunikation, informationssökning
och publikation i allt fler människors vardagsliv i arbetslivet
och på fritiden. Hur påverkar detta lärandet i våra skolor?
Vilka trender var tongivande under år 2005 inom området it och lärande?
Läs mer
Dialog i klassrummet med interaktiv
skrivtavla
Som allt nytt måste interaktiva skrivtavlor prövas innan det som
låter bra, visar sig verkligen vara bra. Håller utrustningen, är
den så robust och samtidigt lättanvänd att vi långsiktigt
kan hantera den i skolan? Frågorna är många. Peter Becker analyserar
läget.Läs
mer
Interaktiva skrivtavlor gör entré i norden: Lärarnas ögon glittrar
Vi har upptäckt att material som barnen har gått igenom med tavlan
det sitter. Vi märker en skillnad. Och tavlan är ett visuellt verktyg
vilket är särskilt bra för de barn som är mer visuella,
säger Ann-Charlotte Markman, rektor på Rösjöskolan i Sollentuna.
Läs
mer
Släpp fixeringen av datorn
som individuellt verktyg!
I mycket hög grad har Internets genombrott i skolan inneburit tillgång
till källor och material, använda inom ramen för ett individuellt
inriktat arbete. Den kommunikativa potentialen i Internet och den kommunikativa
dimensionen i lärandet har varit underordnad i skolans mottagande av Internet,
skriver Peter Becker. Läs
mer
Receptsök
blev succé i
allt populärare tävling
Bland de skolor som deltar i Sökmästaren regelbundet märks det
att eleverna blir bättre på att söka och värdera information,
menar Maud Hell, skolbibliotekarie och ansvarig för Sökmästaren.
Läs mer
Framtiden närmar sig
Nu vidareutveckla vi Datorn i utbildningen och siktar mot att Nya Datorn i Utbildningen
startar efter sommaren 2006. Läs
mer
Svit-konferens på distans:
Hur fungerar det att sitta hemma, ensam vid datorn och följa en konferens
som SVIT? Ingela Ek, Botkyrka, skriver om sina erfarenheter.
Läs mer
IT-integration
i danska skolan: Helhetstänkande en förutsättning
Vad krävs av en skola för att informationstekniken i sina olika former
ska bli ett integrerat verktyg för elevernas lärande? Bosse Andersson
skriver om en stor dansk utvärdering. Läs
mer
Från västfronten
massor av nytt
Det är många aktiviteter på gång i Föreningen Datorn
i Utbildningen Väst. Monica Sandorf rapporterar. Läs
mer
Nyhetsproduktion
på schemat
Mediekunskapen jobbar hela tiden integrerat med andra ämnen och det finns
en tydlig plan och ett mål för eleverna, säger Mikael Persson,
medielärare på Solbergaskolan. Läs
mer
Källan, källkritiken
och den berömda ankan
Så länge det källkritiska tänkandet inte sitter i elevernas
ryggrad behöver vi organiserat arbeta med detta ämne, skriver Nils
Fagerberg, som har gjort en djupdykning i material kring källkri-tik och
medier. Läs
mer
IUP i Lerum: Process,
dokument och verktyg
De individuella utvecklingsplanerna ska ge föräldrarna bättre
inblick i elevens utveckling och skolans arbete samt förenkla det administrativa
arbetet för pedagogerna. Lerum har arbetat med frågan sedan 2003.
Läs
mer
Ska
lärare vara med och utveckla skolan? Perspektivet på lärares kunskap och yrkeskompetens
håller på att förändras. Den egna erfarenheten, de egna
frågorna och den egna reflektionen är en värdefull, till och
med nödvändig, utgångspunkt för skolutveckling, skriver
Peter Becker i en debattartikel. Läs
mer
SVIT05: Mötesplats för framtidens lärande Filmfestival, seminarier, samverkan med näringslivet. Just nu pågår planerandet inför årets Svit-konferenser, den 1 november 2005. Temat är språk och kommunikation med medier och IT.
Läs
mer
Ordning med hjärnan på
nätet ...
För min del har bloggen blivit ett hjärnkontor på webben, en
loggbok när jag lär mig nya saker och ett gemensamt tankeverktyg i
projekt. Carina Näslundh har hittat ett verktyg som hjälper till att
hålla ordning på idéer, bokmärken och planering. Läs
mer
Verktyg
för reflektion och textskapande i skolan
Vi säger ofta att ungdomarna inte läser, men vad gör de
på nätet de läser och skriver, och det kan vi använda
oss av i skolan. Ruth Grüters-Eiken forskar kring bloggar och textskapande
i skolan. Läs
mer
Egen webbsida på en timme
Det är enkelt att komma igång med en blogg. Utan några som
helst kunskaper i html-kodningen eller webbpubliceringsprogram kan vem som helst
producera och publicera innehåll på webben. Läs
mer
Nätreflekterar om sin lärprocess
Det här är datoranvändning som fungerar. Studenterna i
mediekunskap på lärarhögskolan i Tönsberg använder
sig av blogg som reflektionsverktyg. Läs
mer
Design på schemat
I år är det designår. På Fruängskolan i Stockholm
arbetar man över ämnesgränserna med design som tema. Läs
mer
Barnkulturens berättarmaskin
För mig är datorn ett verktyg som stödjer barnens egna
berättande, säger Anna Klerfelt som forskar kring barns sagoberättande. Läs mer
Konsten
att söka, hitta
och kritiskt granska
Elevernas informationssöknings-kompetens är alla lärares ansvar,
menar AnnBritt Enochsson som i sin forskning särskilt studerat barn och
ungdomars informations-sökning och liv på nätet. Läs
mer
Thunderbird
lyfter e-posten: Åskfågel ökar solchansen
Enkel och skräpfri brevlåda för e-post drömmer många
om när skräpposten fyller brevlådorna. Gratisprogrammet Thunderbird
kan vara ett alternativ, Mats Östling guidar genom installationen. Läs
mer
Att
söka och inte hitta
Nu ger jag f-n i detta, deklarerade en upprörd elev innan han helt
sonika lämnade datasalen. Och han var inte ensam. Luften vibrerade av svavelosande
svordomar. Frustrationen var uppenbar och gick inte att ta miste på. Frustrationen
över att inte hitta. Inte hitta svaren ute på nätet.
Hur lyfter vi fram lärandet i informations-sökningen, undrar Nils
Fagerberg. Läs
mer
Säker surfning på
nätet
Hur gör du för att lära dina elever hur de kan hantera Internet
på ett säkrare sätt? Det är många saker det handlar
om dessutom. Källkritik, upphovsrätt eller hur man beter sig när
man chattar är några exempel. Gunilla Celén har prövat
Medierådets material säker på nätet.
Läs mer
Mediernas
kultur
behövs i skolan
Mediernas kultur har ett oerhört inflytande i dagens samhälle. Vi
måste se till att eleverna känner sig delaktiga i möjligheterna
att själva aktivt verka inom olika medier under sin skolgång, menar
Hans Örtegren, lärarutbildningen i Umeå. Läs
mer
Varför och hur berättar
man
Berättelser införlivar kunskap, och innan det skrivna ordet existerade
var historieberättandet det bästa sättet att kommunicera vår
gemensamma historia. Inom Digital Storytelling lever berättandet vidare,
men verktyget och sammanhanget är förändrat, skriver Geska Helena
Andersson, Interactive Institute. Läs mer
Striden mellan mibianer och
kibaner
inspirerade till läsning och skrivande
Dansa elever spelade sig till skrivning och läsning med datorspelet Counterstrike
i kombination med storyline. Läs
mer
I papperstidningen kan du också läsa om eleverna som bygger städer
med Sim City.
Bli
en ny Zlatan
spela FIFA 2004
Måste vi lärare alltid ha svaret innan vi vågar ta upp frågan?
Varför inte utnyttja dynamiken i att vi tycker olika om dator-spelen? Vässa
dina argument och gör en intressant lektion av åsikterna, menar Nils
Fagerberg. Läs
mer
Efter-ITiS i Danderyd: Ensam
blir stark i nätverk
För att få dynamik i datoranvändningen på enskilda skolor
är det viktigt att användningen blir bred, allmän och daglig
och inte ett reservat för några enstaka eldsjälar, skriver Helena
Resele-Tidén, IT-pedagog, Danderyds kommun.
Läs mer
Julstäda din brevlåda rensa
bort spam
Även datorn behöver städas mellan varven. Mats Östling delar
med sig av sina bästa städtips. Och belöning kan bli en mail-brevlåda
utan skräppost. Läs
mer
Norge:
Från
undervisning till lärande På Jordal skola i Oslo har IT kommit att fungera som en katalysator
för skolutveckling. Skolan idag är inte densamma som den var för
tre år sedan. Läs mer
Övriga artiklar i tryckta versionen. Beställ
Stora steg och små De norska exempel vi förmedlar visar kanske just
detta: man måste med kraft våga ta steg av förnyelse, skriver
Peter Becker i sin ledare. Läs
mer
Vad ska vi ha estetiska
lärprocesser till?
Bilden finns där, inte för att den säger mer än tusen ord,
utan för att den säger något annat än tusen ord. Jag föreställer
mig att de estetiska lärprocesserna kan kliva in och bli en del av skolans
kunskapssyn , skriver Isak Benyamine i en skriftlig version av sitt bidrag på
SVIT04. Läs mer
Itis katalysator för
pedagogiska diskussioner
Skolutveckling tar tid. Nu är det upp till politiker och skolledare att
avgöra om Itis var värt skatte- betalarnas pengar genom att även
i framtiden erbjuda lärarna hand-ledning och IT-support på lärarnas
egna villkor, menar Mia Karlsson som forskat kring ett Itis-arbetslag. Läs
mer
Från spritstencil till
interaktiv whiteboard
Mycket har hänt med skolans organisation, ämnesinnehåll och
pedagogiska metoder. ”Från spritstencil till interaktiv whiteboard” är
ett sätt att sammanfatta den enorma utveckling som skett vad gäller
skolvardagen. Anders Ekberg blickar bakåt och framåt. Läs
mer
Lunarstorm i skolan
– hot eller tillgång?
I stället för att bara av slentrian förbjuda borde vi pedagoger
sätta oss ner och tillsammans diskutera skolans policy när det gäller
Lunarstorm och andra digitala mötesplatser, skriver Nils Fagerberg. Lunarstorm
är ett underutnyttjat verktyg i skolan, konstaterar Katarina Löfberg
i sin artikel.
Läs artiklarna i den tryckta versionen av DIU. Beställ
Elevdokumentation
av slingor och permanent
Att det är eleven som äger sin kunskapsprocess borde vara en
självklarhet! Jag tror dessutom att ju mer engagerade eleverna blir i sitt
eget lärande desto mer ansvar känner de. IT och skapande kommer in
som en naturlig del för att möjliggöra den digitala portfolion.
Det känns oerhört kreativt att kunna blanda vårt gamla
hantverk med dagens teknologi. Det säger Leila Manninen, lärare
på frisörlinjen på S:t Eriks gymnasium i Stockholm, där
digital portfolio och webbforum börjar bli en naturlig del i skolvardagen.
Läs mer
Vem syns i media?
Arbetaren som
drabbad, korkad statist
Det blev engagerade diskussioner i Nils Fagerbergs gymnasieklass när de
tittade på hur svenska arbetare framställs i media, vad de får
de uttala sig om och vilken vikt som läggs vid deras ord och åsikter?
Vi fick alla en rejäl tankeställare om hur våra värderingar
och vår världsbild påverkas av starka krafter, skriver Nils
Fagerberg. Läs
mer
Datorn
en spelmaskin i förskolan
Datorerna har införts i förskolan med argument kring att kompensera
för skillnader mellan barn som har och barn som inte har tillgång
till dator hemma, men efter vad jag har sett kan man i stället förstärka
gapet, säger Agneta Ljung-Djärf som forskat kring datoranvändning
i förskolan. Läs
mer
Skapande skapar delaktighet
IKT blir inom kulturfältet bara ett verktyg för att nå de estetiska
och sinnliga. Att IKT påverkar både hur eleven framställer
sina bilder och vad eleven uttrycker förefaller inte väcka något
intresse, skriver Isak Benyamine i sin anmälan av två nyukomna skrifter,
En kultuskola för alla av Anders Marner och Hans Örtegren samt Att
lära av varandra av Kristina Hansson.
Läs mer
Musik och digital
teknik
ger lärlust och självförtroende
Music Factory i Botkyrka fångar upp ungdomar, 16-19 år, som inte
är behöriga till gymnasiet men är intresserade av musik och digitala
medier.
- Det var mer som skola och fritid i ett. Musik lyssnar man ju på hela
tiden. Och lärarna tog hänsyn till ens problem, säger Lena Dursun,
före detta elev som nu börjat på gymnasiet. Läs mer
Skapar
framtiden
tillsammans med användare
För Yngve Sundblad, forskare på KTH är det viktigt att utveckling
av datorsystem sker tillsammans med användare, snarare än ovanifrån,
åt användare. DIU möter honom för
ett forskarperspektiv på IT-framtiden. Läs
mer
Barn som medskapande
När barnen får vara med och bestämma över IT-verktygen
får verktygen nya funktioner och nya utseenden. Yngve Sundblad och hans
kollegor på Cid, arbetar ofta med användare i olika åldrar
i sina forskningsprojekt. Läs
mer
Utbildning - inträdesbiljett
i informationssamhället
Ingen ger oss kunskap och makt, människor måste samverka för
att själva skaffa sig tillgång till information. Koncentration av
informationsmakten är ett lika stort hot som koncentrationen av penningmakten..
Det säger Birgitta Frejhagen, vd för utbildningsföretaget Infokomp.
Läs
mer
Jubileumsfest
i Stockholm:
Så firade vi tjugo år!
Det var seminarier och stor fest med de som varit med och förverkligat
svensk skolas möte med IT, när Föreningen Datorn i utbildningen
firade tjugoårsjubileum i Stockholm den 17 september 2004. Birgitta Frejhagen,
Yngve Sundblad, Ana L. Valdes och Lotta Delin var några av de medverkande.
Drink på Stockholms tak, middag och tal. Limehouse Swing spelade till
midnatt!Läs
mer
Dokumenterar
sin vardag
Datorn i Utbildningen har besökt Piteå,en kommun som satsat på
att ge pedagogerna kontinuerligt stöd och handledning när de börjar
använda medier och IT i undervisningen.
Läs mer
Media och IT hör samman
i Piteå
Kaffedoften slår emot en i dörren och det är enkelt att slinka
ner i caféet. Det är så det ska vara, menar Kristina Hansson,
medieutvecklare och föreståndare för CMIT. Läs
mer
20
år med IT i utbildningen
På 25 år har vi på vår skola gått från 8
st ABC-80 i "datasal" till 600 datorer i gemensamt nätverk och
uppkopplade på Internet,skriver Bertil Hulthén,rektor på
Marks gymnasieskola, en av dem som delar med sig av sina minnen av föreningen
Datorn i Utbildningen
och datorernas historia. Läs
mer
Resa i mediernas värld
Hur gör man ett radioprogram? Kan man använda medier i fysikundervisningen?
Vad är det som sägs i nyheterna och vad faller bort? Nils Fagerberg
rekommenderar en bok. Läs
mer
Öppen skola med digital
teknik
Bosse Andersson diskuterar hur ny teknik och media kan bidra till att förstärka
demokrati- processer inom olika samhällsområden, speciellt
utbildningssektorn? Läs
mer
Lär
sig skriva utan penna
På Vahl skola i Oslo skriver sig eleverna till läsning från
första klass. På datorn. De produ-cerar sina egna läseböcker
och har till och med startat eget förlag. Och de allra flesta barnen, 95
procent av eleverna har invandrarbak- grund, knäcker dessutom läs-
och skrivkoden på två språk samtidigt. Läs
mer
Att
skriva sig till läsning
Ut med penna och papper, handskrift och abc-böcker. In med tangentbord,
dator och barnens egenproducerade läse-böcker. Norske forskaren Arne
Trageton vill förändra läs- och skrivinlärningen i grunden.
Läs
mer
Ställ frågor
till forskaren
Nyfiken på metoden att låta elevernna skriva sig till läsning
på datorn? I nästa nummer av Datorn i Utbildningen (nr 5/2004) svarar
forskaren Arne Trageton på läsarnas frågor. Skicka din fråga
till carina@diu.se.
SANT ELLER FALSK? Säpos uppdrag är att
förstöra ryska piroger.
Många ungdomar ljuger om sig själv på olika chattplatser och
andra mötesplatser för ungdomar. Det tillhör spelreglerna. Intressant
är emellertid att ungdomarna med denna insikt inte överför samma
kritiska hållning till det skrivna ordet på vanliga sidor på
nätet. Vetskapen om det understryker ytterligare vikten av arbete med källkritisk
tänkande och informationskompetens. Nils Fagerberg om sitt arbete med källkritik
på gymnasiet. Läs
mer
Hela världen ryms
i en fruktsallad
Mat ligger i tiden. Många barn är intresserade av mat, men de får
inte vara med och laga mat hemma. När jag var liten hade jag en mamma som
lagade mycket mat, vi var ute i skogen och plockade svamp och bär, säger
stjärnkocken Stefan Karlsson, restaurang Fond i Göteborg. Eleverna
i år 5 på Kristinedalsskolan i Stenung- sund skapar tillsammans
med Stefan en kok- book med nya landskapsrätter som baserar sig på
elevernas efterforskningar och favoriträtter. Läs
mer
Rikskonferenser
i ny form, SVIT04:
Regionala konferenser 2 november
Föreningen Datorn i Utbildningen arrangerar konferenser kring temat "Medier,
skapande och lärande" den 2 november över hela landet tillsammans
med nationella och regionala partners. Läs
mer
Svagt ledarskap
för IT i skolan?
Skolledare har kommit långt i sitt personliga datoranvändande, enligt
KK-stiftelsens i dagarna publicerad delrapport från undersökningen
’IT i skolan’. Hur långt man kommit i det pedagogiska och
administrativa IT-stödet på skolan är dock oklart. Peter Becker
kommenterar undersökningen. Läs
mer
Kunskapen
satt på undantag
Vad är skillnaden mellan datorns görande och vårt tänkande?
Ola Svärd ger sig ut på kunskapsresa i Sven-Eric Liedmans sällskap.
Läs mer
Mobiltelefonen hot
eller möjlighet i skolan
Den nya generationens mobiltelefoner med bild och videoinspelningsmöjligheter
har satt igång en intressant och samtidigt välkänd diskussion
om teknik och medier i skolan. Argumenten kring mobilerna känns igen från
decennier av så kallade moralisk panik, men vad innebär det egentligen
för skolan att elever har tillgång till allt större världar
i allt mindre apparater, undrar Isak Benyamine i sin artikel. Läs
mer
Ungdomskultur
och medier
Nya medier och ungdomskulturer skapar nya former för berättande. Film,
datorspel, tv-spel, Internet, rollspel ? allt integreras. På filmfestivalen
i Göteborg diskuterades denna nya medievärld med utgångspunkt
i lajvrollspelet Futuredrome. Bosse Andersson var där för att få
pedagogisk inspiration. Läs
mer
Enklare att bygga i
3D med nya verktyg
3D har gått att använda på webbsidor länge, men har inte
riktigt blivit någon succé. 3D-miljöerna har tagit för
lång tid att ladda hem. Du måste dessutom installera ett insticksprogram
i din webbläsare för att kunna röra dig i 3D-världarna.
Det har det varit svårt att navigera i dem och att skapa dem har varit
bökigt och tagit rejält med tid.Läs
mer
Forska om närmiljön
Att jobba med närmiljön är ett sätt att få
eleverna engagerade, motiverade och söka svar på egna frågor.
Och förhoppningsvis också att ge dem ökade kunskaper om sin
egen identitet, bidra till att skapa en trygghet. Det säger Ann-Charlotte
Ernehed, lärare och projektledare för Närmiljön som kunskapskälla
vid Länsmuseet i Östersund. Läs
mer
’Springer vi från en björn för att vi är rädda eller är vi rädda för att vi springer?’
Känslor spelar en avgörande roll för tänkandet, i synnerhet för planering och beslutsfattande i sociala sammanhang. Det menar Antonio R. Damasio, professor i neurologi och erkänd för sin forskning kring syn, minne och språk. Ola Svärd recenserar de tre av Damasios skrifter som kommit ut på svenska: Descartes misstag, Känslan av att leva och På spaning efter Spinoza.
Läs
mer
Ett körkort räcker
– för alla bilar
Att byta kontorsprogramvaror är som att byta bil, säger Daniel Antonsson, IT-strateg
i Sundsvall. På en del bilar sitter reglagen till höger, på andra sitter de
till vänster. Men det betyder inte att du måste ta ett nytt körkort varje gång
du byter bil. Läs mer
Blandad
miljö fungerar bra
Det är inga problem med kompatibiliteten mellan de båda programmen, och det
är inte dramatiskt att byta program. Det säger Urban Nordström, IT-ansvarig
på ett skoldistrikt i Sundsvall, som använder både Microsofts officepaket och
Staroffice. Läs mer
Nytt avtal:
Staroffice gratis för alla skolor
Myndigheten för skolutveckling har träffat ett avtal med Sun som innebär att
kommuner kan installera Staroffice helt utan kostnad på samtliga skoldatorer
som kommunen själv äger. Läs mer
Webbloggar
–
enkelt verktyg för alla
Hittills har webbpublicering varit krånglig för lärare i allmänhet. Men nu finns
webbloggar som kan bli ett lättarbetat verktyg för elevers och lärares webbpublicering
och loggböcker.
Läs mer
Koda bildspel med SMIL
De som har tröttnat på att göra bildspel i Powerpoint eller Flash och gärna
vill träna sin programmering, kan vara intresserade av SMIL. Gunnar Jutelius
har gjort ett enkelt bildspel med vårblommor och ljud i SMIL. Koden i Gunnars
exempel är enkel och den som har lite kunskap i html förstår snabbt vad programmet
gör. Läs mer
(Annons)
Beställ "Draken i tiden", Kurt Lundgren, SNS förlag. Ange "DIU kampanjpris" i din beställning så får du DIU-läsarnas rabatterade pris, vilket innebär att du får faktura på 200 kr inkl moms + 30 kr i porto.
(Annons)
Beställ "Draken i tiden", Kurt Lundgren, SNS förlag. Ange "DIU kampanjpris" i din beställning så får du DIU-läsarnas rabatterade pris, vilket innebär att du får faktura på 200 kr inkl moms + 30 kr i porto.
(Annons)
Beställ "Draken i tiden", Kurt Lundgren, SNS förlag. Ange "DIU kampanjpris" i din beställning så får du DIU-läsarnas rabatterade pris, vilket innebär att du får faktura på 200 kr inkl moms + 30 kr i porto.
(Annons)
Beställ "Draken i tiden", Kurt Lundgren, SNS förlag. Ange "DIU kampanjpris" i din beställning så får du DIU-läsarnas rabatterade pris, vilket innebär att du får faktura på 200 kr inkl moms + 30 kr i porto.
(Annons)
Beställ "Draken i tiden", Kurt Lundgren, SNS förlag. Ange "DIU kampanjpris" i din beställning så får du DIU-läsarnas rabatterade pris, vilket innebär att du får faktura på 200 kr inkl moms + 30 kr i porto.
Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 57 Hässelby